Är Miljöpartiet verkligen den svagaste länken i regeringsfrågan?

Ivan Starkenbergs teckning är mer aktuell nu, när Sverige närmar sig ett tvåpartisystem, än på många år.

Efter Aftonbladets hjärnsläpp att släppa in Sverigedemokraterna på debattsidan för att SD skall framstå som rasister som jag skrev om tidigare har SD hamnat i fokus för den politiska debatten i Sverige. Hela regeringsfrågan kretsar kring ett parti som inte ens sitter i riksdagen och ingen vill regera med.

Aftonbladets strategi misslyckades och Jimmie Åkesson är gladare än någonsin. JK har beslutat att inte inleda förundersökning och gör bedömningen att artikeln inte var rasistisk nog för att klassas som hets mot folkgrupp.

Det hela hade varit mycket enkelt att avhjälpa genom att alla partier tydligt deklarerade för länge sedan att de inte tänkte samarbeta med SD. Jag är ingen expert på riksdagens arbetsformen men i de flesta kommuner finns en överenskommelse att man inte utnyttjar tillfälliga majoriteter. Eftersom det handlar om fritidspolitiker kan det hända att många är sjuka och de styrande inte har tillräckligt många på plats vid ett nämndsammanträde. Då brukar inte oppositionen begära votering och utnyttja situationen. Samma sak kan man väl göra i riksdagen? De som samlar flest mandat av S-V-MP och M-FP-KD-C bildar regering och de andra väljer att trycka på avstå-knappen i stället för nej-knappen vid voteringar. Då får SD inget inflytande.

Nu slirade borgarna och började diskutera att bilda en bred koalitionsregering i stället. Antagligen ser de vart det barkar i valet 2010 och försöker anföra problemet med SD som ett skäl för MP att svika överenskommelsen med S och V. Lite desperat av borgarna.

Håller MP hela vägen?

Är det någon större risk att MP sviker? Efter valet 2002 pågick seriösa samtal om en koalitionsregering mellan Miljöpartiet, Folkpartiet, Centern och KD. Och så sent som i somras höll en miljöpartist och en borgerlig minister en gemensam presskonferens. Migrationsminister Tobias Billström berättade att Miljöpartiets Mikaela Valtersson ska utreda frågan om arbetskraftsinvandring.

I många kommuner, däribland Göteborg, stöttar Miljöpartiet de borgerliga vid i stort sett varenda etablering av privatskolor (s.k. friskolor).

Peter Eriksson har tydligt sagt nej medan Maria Wetterstrand valde en annan ingång och kommenterade till TT:

– Om vi (de rödgröna) blir större än de andra (de borgerliga) är det logiskt att Centerpartiet och Folkpartiet öppnar upp för att för att bedriva samtal med oss.

Vill Wetterstrand verkligen regera tillsammans med kärnkraftsfetischisterna i Folkpartiet? Nog för att MP har svajat i arbetsrättsliga frågor men vill de verkligen ha med stureplanscentern som får Svenskt Näringsliv att framstå som LO-pampar i arbetsrättsfrågor?

S är en minst lika stor riskfaktor

Även om jag inte riktigt förstår varför han har ställt arbetaren till höger i bild. Det har säkert något med diagonalen och läsriktningen att göra.

Trots allt tror jag inte att MP kommer att svika. De har satsat för mycket i detta projekt och skulle vara rökta för lång tid framöver om de lockas att hoppa över häcken. Risken är minst lika stor att Socialdemokraterna sviker och bildar en mittenregering. De har regerat med Centerpartiet  tidigare. Här i Västra Götalandsregionen styr de tillsammans med FP och C.

S ligger nära de borgerliga i många frågor. De röstar ofta lika i omröstningar. De har i grunden samma syn på kärnkraften och privatskolor. Här i Göteborg tycker de lika om den sexfiliga motorvägen under älven och de har byggt villor åt miljonärer i Askim i strid med S och MP:s egen budget. Socialdemokraterna är rörande överens med de borgerliga om Förbifart Stockholm. Anledningen till att regeringen Reinfeldt nu kan starta så många motorvägar är att många planer finns klara. De har arbetats fram under socialdemokratisk ministär men stoppats av MP och V. Nu är det bara för Reinfeldt att bygga de motorvägar som Socialdemokraterna ville bygga.

I EU-parlamentet delar Socialdemokraterna makten med de konservativa. De utser talman halva tiden var. De kompromissar i alla viktiga frågor. Ändå försöker Socialdemokraterna när det är dags för valrörelse att framställa det som att det finns en politisk konflikt mellan dem och högern i kemikaliefrågan eller arbetsrätten.

Att rösta med vänstern är det säkraste kortet

Det känns betryggande att Ohly, Sahlin, Wetterstrand och Eriksson ger besked på bloggen rödgrön men den paradoxala slutsatsen blir ändå att det säkraste kortet för socialdemokratiska väljare att slippa kompromisser med borgare eller miljöpartistiska sympatisörer att slippa se MP i knät på kärnkraftskramare är att rösta med vänstern. Enndast med ett tillräckligt starkt vänsterparti kan svenska folket vara säkra på att vi efter valet 2010 inte bara har en ny regering utan även en ny politik.

Jonas Sjöstedt analyserar läget väl. Även Johan Lindahl.

I media: DN, DN, DN, SvD, Svd, Svd, Svd, Svd, Svd, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, AB, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX, EX,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Sverigedemokraterna, regeringsbildning, extremhögern, miljöpartiet, socialdemokraterna, vänsterpartiet, moderaterna, folkpartiet, kristdemokraterna, centerpartiet

About these ads

Tags: demokrati