Ingen annan i miljönämnden ville anstränga sig för att komma åt överklassens miljöskadliga beteende

Fyra intresserade dök upp på miljönämndens första öppna sammanträde. Jag hade inte förväntat mig någon rusning och det viktiga är att möjligheten att komma och lyssna existerar. Hoppas att vi kan fortsätta med detta. Den första offentliga debatt som hölls i miljönämnden var förslaget till Budget 2010 och mycket kretsade kring mitt yrkande om en informationskampanj till höginkomsttagare för att få dem att ändra sitt miljöfarliga beteende. Bra så. Den politiska diskussionen skall föras utifrån våra frågeställningar inte borgerlighetens.

Förra gången mitt förslag behandlades var den stora invändningen från de övriga att jag använde mig av ordet ”överklass”. Helena Holmberg (FP) påpekade mycket riktigt att min retorik har ändrats. I en fullmäktigedebatt sade jag ”de rika”, tidigare i miljönämnden ”överklass” och nu ”höginkomsttagare. Ja, men det var ju det som var poängen. Om ni gillar idén men stör er på ordvalet är jag beredd att byta ord. Nu visade det sig att ingen egentligen gillar idén att vi skall belysa klassklyftornas betydelse för miljöförstörelsen och möjligheterna att ställa om till ett hållbart samhälle.

De bekanta jag har i Miljöpartiet har hävdat att det var just ordvalet överklass som gjorde att MP inte kunde ställa sig bakom yrkandet. Nu röstade Kia Andreasson (MP) emot, Då var det alltså inte en semantisk fråga, utan en politisk fråga, när allt kom omkring. De andra vill helt enkelt inte att miljönämnden skall ifrågasätta höginkomsttagares överkonsumtion.

Varför är det bara mina grannar i Gårdsten som tillhör grupper men aldrig boende i Askim?

Kia sade i stället att det står i budgetförslaget att förvaltningen skall jobba målgruppsanpassat i sin kommunikation. Gott så men jag sparar mina positiva omdömen till dess att jag får se en kampanj på riktigt. Fram till nu har målgruppsanpassad kommunikation varit olika yrkesgrupper inom områden där vi bedriver tillsyn. I den mån det har varit målgrupper utifrån ett socialt perspektiv har det handlat om miljöinformation på lätt Svenska med mycket bilder, tobakspreventivt arbete bland invandrargrupper eller djurtillsyn av djur med ägare som har sociala problem. Av någon anledning har målgrupper alltid inneburit mina grannar i Gårdsten och aldrig välmående män i Askim.

Låt det inte uppstå några missförstånd, Jag stödjer helhjärtat de kampanjer som har genomförts. Det är viktigt att nå dessa grupper. Vad jag vänder mig emot är att så fort överklassen eller män ifrågasätts så får man inte längre prata om grupper. Det finns höginkomsttagare som verkligen försöker… Jo, det gör det. Men det finns muslimer som inte röker också. Ändå tycker jag att det var finurligt att ge ut en bönekalender och rökavvänjningsinformation lagom till ramadan. Ändå tycker jag att vi även skall rikta oss till höginkomsttagare därför att, alla individuella avvikelser till trots, när höginkomsttagare beter sig som höginkomsttagare brukar så har de en större miljöpåverkan än låginkomsttagare.

Såväl moderater som centerpartister vände sig emot att se höginkomsttagare som en grupp. Om Naturvårdsverket dristar sig till att säga att det finns ett direkt samband mellan inkomst och utsläpp av växthusgaser är det väl inte för vågat av en politisk konstellation som exempelvis S-V-MP att agera på det.

Vad- och hur-frågor

Kia Andreasson menar att förvaltningen har hört vad vi sagt och att de kan jobba med detta i målgruppsanalysen. Men så kan vi väl inte ha det? Skall förvaltningen sitta och gissa vad nämnden vill utifrån en allmän diskussion. Nej, Kia, ordningen att nämnden beslutar vad som skall göras och förvaltningen hur är fortfarande giltig och rimlig. Att skilja på vad och hur brukar ju framhållas som en dygd i den målstyrda verksamhetens förlovade budgetparadis.

Samma sak kan man säga om Ulf Sjöbergs (FP) försök att ställa mig på hal is genom att fråga vad Vänsterpartiet menar med en höginkomsttagare. Det finns mängder av definitioner: brytpunkt för statlig skatt, inom universitetsvärlden, säkerligen inom kommunen också. Återigen nämnden beslutar vad som skall göras och förvaltningen hur det skall genomföras. Det ligger väl i själva beslutsförslaget från min sida att uppdra åt förvaltningen att utarbeta en metod för miljökommunikation riktad till höginkomsttagare i ett lämpligt överklassområde.

Jämställdhetsdebatten än mer absurd

I Vänsterpartiets förslag till budget för miljönämnden låg ännu ett ändringsförslag: att höja ambitionen i jämställdhetsarbetet. I budgetförslaget formulerades målet att alla medarbetare skall ha grundläggande genuskunskaper. Jag förslog utöver detta att ledningsgruppen och andra nyckelpersoner skall ha fördjupade kunskaper. Då bröt en än mer absurd diskussion ut. Mot mitt yrkande framfördes argumentet att det bara var en lek med ord och att det stora paradigmskiftet var att det i budgetförslaget står att förvaltningen skall ha ett jämställdhetsperspektiv på hur de bemöter verksamhetsutövare och hur vi bedriver tillsyn.

Det är förvisso sant. Det var därför jag föreslog det från första början. Men det står väl inte i motsättning mot att ledningsgruppen fördjupar sina kunskaper? Man kan faktiskt göra båda delarna.

Skamligt av byggnadsnämnden att föreslå en ny älvförbindelse med bara två kollektivkörfält

Göta Älv-bron skall bytas ut. Byggnadsnämnden har skickat ut ett antal förslag på remiss. Inget av dem innehåller fler än två körfält för kollektivtrafik, ett i vardera riktningen. Alla vi som har suttit i en buss eller spårvagn på bron vet att det inte räcker. I synnerhet om kollektivtrafiken skall öka i framtiden. Som vanligt har man ritat in bilvägarna först och kollektivtrafiken får det som blir över. Det enda rimliga är att ta ett körfält för spårvagn, ett för buss och ett för bilar i vardera riktningen. Ärendet återremitterades till förvaltningen för en del klargöranden till nästa gång.

I övrigt får jag hänvisa till förvaltningens pressmeddelande:

Viktigt med gröna resplaner i Göteborgsregionens handelsstrategi

Handel genererar ofta stort trafikarbete. Gröna resplaner är därför ett viktigt inslag i en regional strategi för handelns utveckling. Det säger miljönämnden i sitt yttrande över ett förslag till handelsstrategi från Göteborgsregionens kommunalförbund. Miljönämnden betonar att det kommer att krävas politisk förankring för att förverkliga strategin och skapa gemensam regional samsyn.

Bra badvattenkvalitet i Göteborg 2009

Resultatet av sommarens provtagning visar på en bra vattenkvalitet vid Göteborgs badplatser. Under säsongen togs totalt 116 prover, vilket är färre än tidigare år på grund av en striktare tillämpning av EU-direktivet. Av proverna var endast 1 otjänligt.

Alla badplatser klassas efter resultat från de fyra senaste badsäsongerna. Av Göteborgs badplatser klassas 21 som utmärkta, 7 som bra och 1 som tillfredsställande. Inget bad klassas som dåligt.

Tre badplatser har haft utmärkelsen Blå Flagg 2009 – Härlanda Tjärn, Lilleby och Näset.

Provresultaten presenteras på http://badplatsen.smittskyddsinstitutet.se. Där kan man se statistik för alla bad i Sverige där vattenprover tas.

Vi hade även uppe tre förelägganden om vite för konsertarrangörer som inte håller ljudnivåerna. Bra förslag. Ärendena bordlades.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Klimat, miljö, arkitektur, segregation, integration, överklass, klassklyftor, höginkomsttagare, låginkomsstagare