En allt för vanlig syn på väg till Gårdstens centrum.
Från årsskiftet har de flesta av Göteborgs stadsdelsnämnder infört rökfri arbetstid för personalen. Gott så. Inte en dag för sent. Tobaksrökning är den företeelse som skördar flest dödsoffer i Sverige. Fler än alkoholen och trafiken. Det är inte bara hälsoefekterna som skördar liv utan även olyckorna. Rökning var den vanligaste orsaken till fjolårets 118 dödsbränder.
Egentligen borde rökfri arbetstid införas i hela stadens verksamhet. Det finns inget skäl till att kommunens anställda skall använda arbetstid till rökning. Kommunen är många ungas första arbetsplats. Sommarjobb på Liseberg, park- och naturförvaltningen samt timanställningar i omsorgen är ingången i arbetslivet för tusentals unga göteborgare. De skall inte mötas av att rökpausen är det naturliga sättet att umgås med sina jobbarkompisar.
Arbetsplatsen och jobbarkompisarna kan vara ett viktigt stöd för alla som vill sluta röka. Som Göteborgs största arbetsgivare har kommunen ett självklart arbete att stötta sina anställda i rökavvänjningen.
Amerikanska studier pekar på att risken för diabetes ökar när man slutar röka eftersom många går upp i vikt när de slutar röka. Sambandet mellan övervikt och diabetes är välkänt. Slutsatsen kan inte vara att rökavvänjning är ett problem. Alla som får diabetes av att sluta att röka får det ju för att de en gång började röka. Diabetes kan alltså inte skyllas på rökavvänjning eftersom det är tobaksrökning som är orsaken i 100 procent av fallen av de som drabbats av diabetes när de slutar.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om rökning, tobak, rökfri arbetstid, folkhälsa, cancer
Media: GP, GP, DN, Svd, DN, DN, DN, DN, Svd, Svd, Svd, Ab, Ab, Ab, Ab, Ex,
Hur kan det komma sig att rökare alltid kommer med så dumt försvar för sitt förgiftande av omgivningen????? Flytta ut nånstans där ni bara förgiftar luften för varann så slipper vi som inte valt passiv rökning att bli sjuka PÅ GRUND AV ER.
The War on Tobacco is just the first move of the pharma industry’s merge with national governments, EU and UN-agencies (WHO) to control the people. ”For the good of the people” of course.
This is the rise of fascism in the true (italian) meaning of the word: The merge between big business and big goverment. The war on tobacco works on a classical ”divide and rule” move, and it will lead us all further down the road to slavery.
Even educated non-smokers today fail to understand that they are unknowingly playing the parts of ”useful idiots” in this war. One day they will regret that they helped big organizations create their immense powers – instead of defending the rights of their fellow human beings.
That’ll be the day they find out that the war didn’t stop at tobacco. And they’ll be without help, when the new-power strips away the rest of peoples’ rights to enjoy and relax, including a long line of consumer goods – and their work breaks, of course. ”For the good of the people.”
Hej Jöran!
Jag vet att det är jättesvårt men det finns verkligen jättebra metoder och tips som hjälper dig att bli rökfri föralltid! Kolla in min hemsida för en gratis rapport och ett litet smakprov på vad som döljer sig bakom det nya revolutionerade systemet som har hjälpt hundratals människor att fimpa för gott! Du kan bli en av dem, utan problem!
Tack men jag röker inte.
Det känns kränkande när andra tar beslut som man blir tvingad att följa. På min arbetsplats infördes rökförbud från årsskiftet. Det har inte varit lätt – frustrerad och arg som ett bi har jag varit vissa dagar.
Men jag var förutseende och rökte min sista cigarett två veckor innan förbudet trädde i kraft. Det går bättre och bättre och nicotinjävulen tappar kraft.
Jag är glad och nöjd att kommunen införde rökförbudet – allt oftare…
Det daltas med rökare. Målet måste istället vara att få bort all rökning oavsett vad rökaridioterna själva vill.
Fy fan! Får en nästan att skämmas för att ha varit fackligt aktiv kommunalare. Vad blir nästa steg? Kommunal går med på toalettförbud under arbetsdagen? Förbud mot att prata politik? Förbud mot att äta godis? Förbud mot att göra något annat än att jobba eller stå med mössan i hand och säga ”ja, chefen”? Det här är bara ännu ett steg i att öka arbetsgivarens makt över oss. Vedervärdigt!
Helt bortsett från de hälso- och miljöförbättringar som blir av att färre bloss tas tror jag frågan om rökfri arbetstid handlar om från arbetsgivaren alltmer högljudda anspråk på arbetskraftens tillgänglighet och flexibilitet. Det handlar om arbetstagarens rätt till betald paus under arbetet, och vilka aktiviteter arbetstagaren skall kunna ägna sig åt utan att kunna anses vara otillgänglig för att av arbetsgivaren återinsättas i arbete. Det handlar också om en syn på rökarens paus som något som tas enkom för rökningens skull och inte som en paus från arbetsuppgifterna, vilka alltså underförstått bedöms som mindre ansträngande.
Under pausen, som till skillnad från rasten är betald arbetstid, har arbetstagaren inte rätt att avlägsna sig från arbetsplatsen utan skall vara tillgänglig för att utföra arbetsuppgifter om arbetsgivaren/ledaren önskar det.
Om man skall hårddra resonemanget om tillgänglighet/flexibilitet under paus skulle ett framtida krav kunna bli att låsen på arbetsplatsernas toaletter avlägsnas, ja kanske rentav dörrarna också, eller varför inte helt enkelt placera toalettstolen på chefens kontor eftersom det är bara då som den nödige arbetstagaren kan sägas ha uppfyllt alla krav på en vederbörligt tagen paus i arbetet.
Pauser är bra och allt för många tar, eller får möjlighet till, för få pauser. Detta skall inte förväxlas med rökpauser eftersom de positiva effekterna av pauserna äts upp av rökningens skadeverkningar.
Rökpauserna har allvarligt skadat arbetarnas rätt till paus eftersom de har blivit synonyma. Rökfri arbetstid öppnar en möjlighet till framsteg när det gäller arbetarnas rätt till pauser. Därmed, dristar jag mig spekulera, kan det bli ett redskap i att motverka just de tendenser du beskriver: arbetsgivarnas allt mer kontrollerande av arbetarnas tid. Om alla, inte bra rökarna, kräver sin rätt till betald paus stärks integriteten på arbetsplatserna.
Tobaksrökning har en klar klassprofil och en av de viktigaste förklaringarna till arbetarklassens kortare förväntade livslängd än överklassen. Rökfri arbetstid är ett bra redskap för förändring.
Men det ska fortfarande vara MITT beslut om jag vill sluta röka eller ej. Sedan är det naturligtvis bra om samhället och hälsovården ger hjälp och stöd till dem som vill sluta röka. Men det finns ingenting positivt i att arbetsgivaren kontrollerar vad jag gör under mina pauser. Det handlar bara om kontroll och repression.
Jag kan omöjligtvis se något positivt i detta. När det uppstår naturliga avbrott i arbetet så har man som arbetare rätt till en paus. Och om jag sedan använder pausen till att dricka en Cola, äta ett äpple eller röka en cigarett ska arbetsgivaren ge blanka fan i. Vi arbetare är inga livegna hjon!
När jag kör buss mellan exempelvis Pajala och Luleå så kan jag naturligtvis inte röka medan jag sitter bakom ratten. Men i Överkalix gör bussen ett uppehåll på 15 minuter. Då har jag tid att röka en cigarett i lugn och ro. Hade min arbetsgivare försökt förbjuda det hade jag bett honom dra åt helvete. Vilket jag hoppas Göteborgs kommunalarbetare nu kommer att göra.
Om jag inte tar helt fel har förslaget om rökfri arbetstid förhandlats fram med Kommunalarbetareförbundet.
Om jag minns rätt så är det även i Norr så att främre delen av bussen är den del som allergiker hänvisas till. Den del som ska vara djurfri etc. Att du som busschaffis då röker på pausen gör att färre väljer att ta bussen då de måste gå igenom ditt stankmoln av tobak och nikotin som sitter i långt efter det att cigaretten släckts.
Rökförbud är bra. Men det borde tas lagvägen och inte som arbetsfråga, annat än som arbetsmiljöfråga.
Lokala ordningsstadgar som förbjuder rökning på allmän plats. Åtal mot rökare för försök till vållande av annans död, förargelseväckande beteende och misshandel.