Kommunstyrelsen är i Varberg på konferens. Temat för dagen är hållbar stadsutveckling. Fokus ligger på sociala aspekter av stadsplanering. Några reflektioner av det som sades är på sin plats. Det mest uppenbara, och det som ingen vill kännas vid, är att klassamhället är oförenligt med högtidspratet om hållbar utveckling. Göteborgssamhället slits isär som vi konstaterade på kommunstyrelsens konferens för ett år sedan. Denna utveckling skall inte bromsas, den skall vändas.
Skall Göteborgs utveckling bli hållbar måste klassamhället brytas ner. Centralt är att de välbeställda inte tillåts att dra ifrån. Ju rikare de rika tillåts bli desto större skada orsakar de på alla tre benen av hållbar utveckling: social utveckling, ekonomisk utveckling och ekologisk utveckling. Rika tär på miljön och rika driver upp bostadspriserna vilket stänger ute andra från vissa områden och hämmar den ekonomiska utvecklingen. Sist men inte minst orsakar klassklyftor ohälsa.
Första passet för dagen hölls av Bengt Delang, stadskansliet, som skötte utredningen av stadsdelssammanslagningen och nu skall hantera utredningen att fördjupa demokratin i stadsdelarna. Det är ett svårt uppdrag han har som tjänsteman när demokratiproblemen har politiska grunder och lösningarna är fördelningspolitiska. Det är uppenbart att klassklyftorna ger olika möjligheter till inflytande. Klassklyftorna gröper ur demokratin.
Barnperspektiv eller barnens perspektiv?
Mie Svennberg, arkitektkonsulent, från kulturförvaltningen pratade om olika projekt där barn har involverats i stadsplaneringsprocessen för att främja social hållbarhet.
Hon berörde en diskussion vi hade i Vänsterpartiet när vi arbetade fram vårt budgetförslag för 2010: skillnaden mellan barnperspektiv och barnens perspektiv. Det är viktigt att ha ett barnperspektiv, att ta hänsyn till vad vi vuxna kan se är bäst för barnen, och samtidigt lyssna på barnens perspektiv, var barnen anser är viktigt. Mie Svennberg berättade om en metod att kommunicera med barngrupper där barn fick lägga ut kort med olika bilder och symboler i rummet som undersöktes.
Medborgarinflytande är en förutsättning för hållbar utveckling
Jenny Stenberg, Chalmers, berättade om hennes forskning och praktik kring medborgarinflytande i planeringsprocessen. Hon bjöd på exempel från Argentina och Biskopsgården. Utgångspunkten för hennes arbete är Rio-deklarationen Agenda 21 om hållbar utveckling som tydligt betonar medborgarinflytandet i kapitel 23, stycke 2:
23.2 En av de grundläggande förutsättningarna för att uppnå en hållbar utveckling är ett brett allmänt deltagande i beslutsprocessen. Dessutom har det på miljö- och utvecklingsområdet vuxit fram ett behov av nya former för deltagande. Detta omfattar bl.a. behovet för enskilda individer, grupper och organisationer att delta vid utarbetandet av miljökonsekvensbedömningar och informera sig om och delta i beslut, särskilt sådana som kan påverka de samhällen där de lever och arbetar. Enskilda individer, grupper och organisationer bör få tillgång till information av betydelse för miljö och utveckling som är tillgänglig hos nationella myndigheter, inklusive information om produkter och åtgärder som har eller kan få betydande följder för miljön och information om miljövårdsåtgärder.
Det var skrämmande att höra hur förslagen, från en gedigen medborgardialog i Biskopsgården, om att knyta ihop stadsdelen med nybyggnation effektivt stoppades av de boende i de avskärmade villaområdena i den ordinarie planprocessen. En av slutsatserna i Jennys avhandling från 2004 är att man måste hantera maktaspekter i stadsplaneringen.
Danska bilder av och betraktelser över Göteborg
Dagens dragning avslutades med Morten Moses Lunds, gästprofessor i arkitektur på Chalmers, bilder av och betraktelser över Göteborg.
Morten började med bilder på Gunnar Asplunds tillbyggnad av Göteborgs rådhus och menade att det var ett exempel på hur Göteborgs makthavare på ett värdigt sätt mötte sina undersåtar. Till och med de som skal dömas i domstol.
Han berättade också hur han träffade en man från Hjällbo som visade sina barn Masthuggskyrkan ritad av Sigfrid Ericson.
– För mannen från Hjällbo var resan till Masthuggskyrkan med sina barn nästan som en utlandsresa. Det är viktigt när vi planerar staden att tänka på att en resa från Hjällbo till Stigberget kan vara längre än min egen tågresa från Köpenhamn till Göteborg, sade Morten.
Det går inte att ducka för den uppenbara risken att Göteborgs klasstruktur bokstavligen cementeras i stadsbilden när centrala älvstaden nu skall byggas. Jag påpekade detta i miljönämnden i december och fick med mig S och MP på en kompromiss att byggnationen på skeppsbron skal bidraga till att bryta den skeva fördelningen på upplåtelseformer i centrala Göteborg.
Alla kalorier redovisade men inte räknade
Tillställningen är en så kallad lunch till lunch-övning. Någon finurlig gestalt har kommit på att om man tar eftermiddagen före förmiddagen kan man få två luncher, en middag och frukost för bara en dags arbete. Som vanligt redovisas gratiskalorierna på min specialsida. Dagens lunch. Förstärkt kaffepaus med tilltugg/mingel. Middag.
Läs alla mina inlägg om segregation, hållbar utveckling och demokrati. Fler bilder från dagen:
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om segregation, demokrati, bostäder, hållbar utveckling, klassamhället,













[...] 3. Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling [...]
[...] 3. Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling [...]
[...] 3. Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling [...]
[...] 3. Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling [...]
[...] 3. Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling [...]
[...] som i går blev det danskt på programmet. Jan Gehl, arkitekt och professor i urban design, som tog initiativ [...]
[...] This post was mentioned on Twitter by Jöran Fagerlund, Axel Demker. Axel Demker said: RT @joranfagerlund: Klassamhället är oförenligt med hållbar utveckling: http://wp.me/ppfjt-1s7 [...]
Ja du Jöran.. Jag får liksom inte riktigt ihop det logiskt vad du skriver.
Först skriver du att:
”Medborgarinflytande är en förutsättning för hållbar utveckling…”
för att sedan några rader längre ner kontra med:
”..Det var skrämmande att höra hur förslagen, från Biskopsgården, om att knyta ihop stadsdelen med nybyggnation effektivt stoppades av de boende i de avskärmade villaområdena i den ordinarie planprocessen. ..”
Men, är inte just detta vad du eftersträvar? Att det är de lokala medborgarna som skall få ha inflytande?
Eller är det lokala och småskaliga inflytandet bara ”bra” när det går ihop med ideologin hos vissa partier. ..?
När det lokala småskaliga och hållbara inflytandet inte stämmer överens med vad vissa partier vill så är det ”skrämmande..
Jag bara undrar…
Jo det är lokalt inflytande jag eftersträvar och det skrämmande i detta exempel är att den ordinarie planprocessen enbart tog hänsyn till områdets resursstarka och inte till hela befolkningen i Biskopsgården.
Du menar väl det klasslösa samhället ? Och varför är det oförenligt med hållbar utveckling ? Jag brinner av nyfikenhet ! Upplys mig, o du lärde !
mvh
Karl-Otto
Nej. Jag menar klassamhället.
verkar ha varit en hel del intressant innehåll