”Allt under 2,5 meter måste tåla saltvatten” – Nordiska erfarenheter av stadsutveckling nära vatten
När Helsingfors byggde en ny hamn tre mil utanför stan öppnades en stor yta för stadsutveckling.
Precis som förra veckan bjöd Centrala Älvstaden in till sopplunch i Älvrummet. Denna vecka handlade det om nordiska erfarenheter av stadsutveckling nära vatten. Sju städer delade med sig av sina erfarenheter och hade alla ett konkret råd till Göteborg. Presentationerna gick fort. Presentationer och frågor skulle vara avklarade på 30 minuter.
Oslo gav oss rådet att ta chansen och göra den nya Göta Älvbron till en riktig ikonbyggnad. Stockholm gav oss rådet att ta tillvara den genuina hamnmiljön. Århus har arbetat mycket med att vänja befolkningen med det nya området och att knyta samman det nya med det gamla. Deras råd till Göteborg var att hålla processen öppen så länge som möjligt. Sätt detaljplanerna sent gärna så sent så att de som faktiskt skall bo i området kan påverka planerna.
Ett delvis motsatt råd, kan det tyckas vid första anblick, kom från Köpenhamn. Deras råd var att skapa en ambitiös, koncis och klar vision. Det kanske man kan göra även om man har en öppen process framöver och bestämmer sig sent. I Nordhavn har man vatten på tre alla sidor. De jobbar mycket med kontraster. För att få butikerna på plats hyr kommunen samtliga affärslokaler i gatuplan och tar det ekonomiska ansvaret för hyran. Allt för att butiker skall finnas på plats när folk väl flyttar in. Det är en del i strategin för att det mesta skall finnas nära till hands. Det är också ett sätt att locka boende i andra områden till Nordhavn så att området integreras med de befintliga områdena.
Malmö var inne på samma spår: se till att det finns en anledning att resa till det nya området även om man inte bor där. Den nya stadsdelen måste tillhöra den gamla staden.
Helsingborgs råd var att fokusera på processen. Hur skall det göras är viktigare än vad som skall göras var deras budskap. De har höga ambitioner med sin nya stadsdel som kan byggas när dagens tågspår grävs ner i en tunnel. När den står färdig skall den vara nettoleverantör av energi till övriga staden.
Helsingfors hade ett konkret och kompakt råd: bygg tätt. När de byggde en ny hamn tre mil utanför city öppnades ett centralt område på 100 hektar för bebyggelse. Ambitionen är att det mesta skall finnas inom gångavstånd.
Under frågestunden undrade jag hur de planerar att skydda sig mot höjda vattennivåer till följd av klimatförändringarna. I Köpenhamn planerar man ett slags slussystem för att skydda de gamla stadsdelarna med slottet och folketinget. I Oslo räknar man med havshöjningar på 40 cm och har därför satt en skyddsnivå på en meter. Till det lägger de den hittills högsta vårfloden på 1,5 meter. ”Allt under 2,5 meter måste tåla saltvatten”, blev svaret.
Nästa vecka skall det handla om social utveckling. Skall bli väldigt intressant. Det är ju stor risk att nybyggda områden kräver höga inkomster.
Läs mer om Centrala Älvstaden. Presentationerna filmades och kommer att ligga på Älvrummets hemsida inom kort. Läs alla mina inlägg om miljö, klimat och energi. Liknande inlägg:
1. Sopplunch i Älvrummet om ett fossilfritt Göteborg
2. Intressant seminarium om Göteborg utan klimatpåverkan
3. Miljönämnden säger stopp till fler villor i Önnered
5. Orättvisor förvärrar klimatförändringarna – se min intervju med Richard Wilkinson
8 Comments on “”Allt under 2,5 meter måste tåla saltvatten” – Nordiska erfarenheter av stadsutveckling nära vatten”
Kommentera
Flickr bilder
|
Att låta en liten klick till överhet styra och bestämma över andra människors val av plats för boende, i vilken form och upplåtelseform torde vara verkligt uttryck för just despoti och diktatur. De länder och system som hitintills prövat detta har inte blivit långlivade utan slutat i massmord och folkförtryck! Alltmedan en liten självutnämnd ”elit” frossat i yttersta lyx med ståtliga palats i bästa lägen, gåslever, champagne, fransk konjak och obetalda svenska Volvo 142/144. Detta medan folket levt ett ytterst påvert liv utan de mest basala förutsättnignarna
Pingback: Friluftsdag i Isdala – lång restid för kort avstånd | Jöran Fagerlund
Har inte den här ”klimathysterin” nått någon form av självspelande piano att den blivit överspelad?
Kejsaren är faktiskt naken!
Det viktigaste är att man inser att problemet med ev. havshöjning inte är värre än att det kan överkommas. När man bygger älvstaden så kan mark och kajer höjas till en viss del. Sedan kan man vidta nya åtgärder om vattennivån ev stiger ännu mer. Dyrast för Göteborg blir det nämligen att inte bygga något alls. Kia Andreassons förslag att flytta staden till Skara var faktiskt inte bara på skoj. Hennes parti jobbar i praktiken för att Göteborg inte ska byggas ut i samma takt som folk vill flytta hit. Konsekvensen blir ju då att dessa potentiella invånare får bosätta sig någonannanstans. I Skara kanske.
Är det verkligen ”politikernas” ansvar att styra, ställa och bestämma var (och på vilket sätt, i vilken form) människor skall bo ?
Ja, det kallas demokrati.
Du får nog ta och sätta dig ner och fundera allvarligt över ditt uppdrag som allmänhetens ödmjuke tjänare!
Det kan ALDRIG vara politikernas uppdrag att styra och ställa var människor skall bo och på vilket sätt eller upplåtelseform detta skall ske!
Jo det är precis detta som är demokratins uppdrag. Att hitta de besta gemensamma lösningarna för alla. Det är ALLTID de folkvaldas uppgift. Det är först då alla har samma och lika värde. Att låta plånbokens storlek styra är att ge efter för despoti och diktatur.