Nästan alla underhållningsprogram har utröstningsmoment nuförtiden. Det är inget nytt, det är till och med old news att klaga på det. Vad som förvånar mig är att TV4 storsatsar på det hela helgen: fredagar Let´s Dance och lördagar körslaget. Andra tider på året är det stjärnor på is och Idol.
Extra märkligt är att det är helt onödigt och TV4 satsar på det ändå. Det är ju bedömningsmoment och publiken röstar. Varför inte bara samla ihop poängen vecka för vecka och låta den som har flest poäng när säsongen är slut vinna? Det funkar i värdscupen i en mängd idrotter, det fungerar i allsvenskan och i elitserien.
Det är klart, att i OS, VM och SM behöver man cup-spel. Men då går man lag mot lag. Den som vinner går vidare. Det är ju sällan så att man börjar med 20 lag och den som presterar sämst åker ur. Sedan börjar man om med 19 lag…
Av mättekniska skäl gjör man något liknande i höjdhopp och stavhopp. Det är svårt att lämna spår i luften på samma sätt som i t.ex. en sandgrop. Med enkel teknik kan man idag mäta vem som gar hoppat högst utan ribba. Troligtvis är det svårt att få igenom en sådan förändring. Fem hopp den som har hoppat högst har vunnit. Jag gillar hoppgrenarna just av detta skäl. Det är egentligen ingen som vinner utan bara en som förlorar sist. Jämförelsen med idrott haltar och är kanske helt ointressant.
TV är underhållning. Vad är problemet med att alla körer är kvar i körslaget. Är inte hela grejen med att sjunga i kör att man är många? Är inte de maffigaste numren i programmet när alla körer sjunger tillsammans?
Lika så Let’s Dance. I mitten av säsongen är det olidligt tråkigt när de paren blir färre men inte tillräckligt få att de får dansa två danser var. Utfyllnadsinslag till leda.
I stället för att glädjas åt egna och andras framgångar skall kedjans svagaste länk identifieras och isoleras för att till slut skäras bort från flocken och offras till hyenorna. I stället för löpsedlar och diskussioner på fikarasten om vem som presterat bäst riktas fokus på den svages brister. I stället för att dela någons glädjetårar frossar vi i när någon brutits ner och sorgetårarna kommer.
Det är en del av tidsandan. Högern lyckades bryta den vänstervåg som kom runt millennieskiftet. Tillsammans med den ekonomiska nedgången är 30-talets Europa inte långt borta. Då menar jag inte det 30-tal som komma skall utan det 30-tal som en gång var.
Fascismens bärande idé var inte hyllningen av de starka, det var föraktet av de svaga. Genom att få människor att distansera sig från andra som, av ett eller annat skäl, ansågs svagare och mindre värda lät de eliterna hållas. I stort sett alla utpekades som svaga och alla kunde hitta någon annan grupp som man kunde se ner på. Så är det i sverige idag också. Bland dem som stängs ute från makten är uppfinningsrikedomen stor: ”vi är i alla fall bättre än….”
Jag kan förstå utrustningarna i Expedition Robinson. Då var de fascistoida tongångarna en del av kryddningen. Det var lite spännande och en del av programidén. Programmet lanserades som en blandning av Tio små negerpojkar och Flugornas herre. Det är som ett slutspel: några går vidare och några slås ut.
Det kan knappast vara pengarna som styr. Tror TV4 på allvar att de skulle få färre betalsamtal nästa vecka om Robert Wells var kvar i Körslaget eller om Linda Haglund var kvar i Let´s dance?
De fascistoida utröstningarna försämrar underhållningen och minskar intäkterna för TV4. Ändå finns de kvar. Det finns bara en rimlig förklaring: TV4 föraktar svaghet.
Senaste kommentarer