Varför älskar TV4 fascist-TV? del 2

Pontare och hans kör röstades ut förra veckan.

I början av året skrev jag tre inlägg på temat titeln Varför älskar TV4 fascist-TV som gav upphov till en del kommentarer. Du hittar dem här, här och här.

Den norske moralfilosofen Harald Ostfad som var professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och vars kroppshydda för övrigt påstås ha varit förebild för seriefiguren Socker Conny, menar att fascismens kärna är föraktet för svaghet.

Ofrivlligt visar TV4 för andra gången på kort tid att de klarar sig bra utan utröstning

I finalen på körslaget förra veckan togs alla körer in för att göra det till en mäktig tillställning. Magdalena Graafs sjukhusvistelse gjorde att ingn röstades ut ur Let´s Dance förra veckan. Att ingen röstades ut innebar inte att röstningen ställdes in eller att folk inte röstade. I stället slogs jurrypoängen och röstsiffrorna ihop med veckans resultat.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen. Man behöver inte ha det fascistoida utröstningsmomentet för att göra bra TV. Än mindre för att tjäna pengar på telefonröster. Efter de senaste veckorna hoppas jag att TV4-ledningen tänker om. Samhällsklimatet blir inte bättre av mer förakt för svaghet.

TV4:s utröstningshets håller inte måttet ens för TV4

I går var det final för Körslaget och TV4 tvingas krypa till korset att det fascistoida utröstandet, som jag har skrivit om tidigare, inte håller hela vägen till final. För att det skall bli en riktigt bra final med många tittare bjuder de in alla körer som har varit med under vintern.

Det var ju det jag sade från början. Låt alla körer vara med ända fram till finalen. Det ger fler tittare, fler röster och betydligt bättre TV. I mitt förra inlägg drog jag slutsatsen att TV4 föraktar svaghet alternativt  har som affärsidé att spinna på människors förakt för svaga. Så länge de enbart erbjuder utröstning som enda interaktion med publiken kvarstår den analysen.

Förhoppningsvis drar de dock slutsatsen att körsång handlar om att människor sjunger tillsammans och ju fler desto bättre. Jag ser fram mot en framtida säsong med mycket röstande men ingen utslagning.

Varför älskar TV4 fascist-TV?

Nästan alla underhållningsprogram har utröstningsmoment nuförtiden. Det är inget nytt, det är till och med old news att klaga på det. Vad som förvånar mig är att TV4 storsatsar på det hela helgen: fredagar Let´s Dance och lördagar körslaget. Andra tider på året är det stjärnor på is och Idol.

Extra märkligt är att det är helt onödigt och TV4 satsar på det ändå. Det är ju bedömningsmoment och publiken röstar. Varför inte bara samla ihop poängen vecka för vecka och låta den som har flest poäng när säsongen är slut vinna? Det funkar i värdscupen i en mängd idrotter, det fungerar i allsvenskan och i elitserien.

Det är klart, att i OS, VM och SM behöver man cup-spel. Men då går man lag mot lag. Den som vinner går vidare. Det är ju sällan så att man börjar med 20 lag och den som presterar sämst åker ur. Sedan börjar man om med 19 lag…

Av mättekniska skäl gjör man något liknande i höjdhopp och stavhopp. Det är svårt att lämna spår i luften på samma sätt som i t.ex. en sandgrop. Med enkel teknik kan man idag mäta vem som gar hoppat högst utan ribba. Troligtvis är det svårt att få igenom en sådan förändring. Fem hopp den som har hoppat högst har vunnit. Jag gillar hoppgrenarna just av detta skäl. Det är egentligen ingen som vinner utan bara  en som förlorar sist. Jämförelsen med idrott haltar och är kanske helt ointressant.

TV är underhållning. Vad är problemet med att alla körer är kvar i körslaget. Är inte hela grejen med att sjunga i kör att man är många? Är inte de maffigaste numren i programmet när alla körer sjunger tillsammans?

Lika så Let’s Dance. I mitten av säsongen är det olidligt tråkigt när de paren blir färre men inte tillräckligt få att de får dansa två danser var. Utfyllnadsinslag till leda.

I stället för att glädjas åt egna och andras framgångar skall kedjans svagaste länk identifieras och isoleras för att till slut skäras bort från flocken och offras till hyenorna. I stället för löpsedlar och diskussioner på fikarasten om vem som presterat bäst riktas fokus på den svages brister. I stället för att dela någons glädjetårar frossar vi i när någon brutits ner och sorgetårarna kommer.

Det är en del av tidsandan. Högern lyckades bryta den vänstervåg som kom runt millennieskiftet. Tillsammans med den ekonomiska nedgången är 30-talets Europa inte långt borta. Då menar jag inte det 30-tal som komma skall utan det 30-tal som en gång var.

Fascismens bärande idé var inte hyllningen av de starka, det var föraktet av de svaga. Genom att få människor att distansera sig från andra som, av ett eller annat skäl, ansågs svagare och mindre värda lät de eliterna hållas. I stort sett alla utpekades som svaga och alla kunde hitta någon annan grupp som man kunde se ner på. Så är det i sverige idag också. Bland dem som stängs ute från makten är uppfinningsrikedomen stor: ”vi är i alla fall bättre än….”

Jag kan förstå utrustningarna i Expedition Robinson. Då var de fascistoida tongångarna en del av kryddningen. Det var lite spännande och en del av programidén. Programmet lanserades som en blandning av Tio små negerpojkar och Flugornas herre. Det är som ett slutspel: några går vidare och några slås ut.

Det kan knappast vara pengarna som styr. Tror TV4 på allvar att de skulle få färre betalsamtal nästa vecka om Robert Wells var kvar i Körslaget eller om Linda Haglund var kvar i Let´s dance?

De fascistoida utröstningarna försämrar underhållningen och minskar intäkterna för TV4. Ändå finns de kvar. Det finns bara en rimlig förklaring: TV4 föraktar svaghet.