Miljöpartiet föredrar borgerlig skolpolitik

Inga direkta nyheter egentligen. Vi har vetat det länge: Miljöpartiet föredrar borgerlig skolpolitik. Det framstod tydligt på dagens sammanträde med kommunstyrelsen där Kia Andreasson (mp) röstade med de borgerliga angående ett yttrande över departementetspromemorian ”Flexibla behörighetskrav för gymnasieskolans yrkesprogram”

Stadskansliet hade skrivit fram ett bra yttrande som vänsterpartiet och socialdemokraterna stöttade. Fp, kd och m hade ett gemensamt yrkande och mp ett eget. Läs förslagen här.

Om alla bara röstar på sina förslag vinner s om de har med sig antingen miljöpartiet eller vänsterpartiet. Det krävs alltså att vänsterpartiet eller miljöpartiet aktivt röstar med borgarna för att borgarna skall få majoritet.

Vänsterpartiet har röstat med borgarna flera gånger sedan budgetsamarbetet med s och mp sprack. Inget konstigt med att mp röstar med borgarna egentligen.

Min poäng är att v och mp har ett val: antingen röstar vi bara på vårt och låter s-minoriteten vinna eller så stöttar vi aktivt de borgerliga.

När miljöpariets yrkande förlorade valde Kia Andreasson (mp) att aktivt stödja den borgerliga skolpolitiken. Inget nytt men dagens 7-6 seger till borgerligheten visar ändå tydligt var miljöpartiet står i skolfrågorna.

Om inlägget

Politik

2 kommentarer

Lägg till →

  1. MILJÖTEORETISK KRASCH NR 1

    Det kan väl knappast ha undgått någon att svensk skolpolitik under decennier i allt väsentligt har styrts av den socialdemokratiska ideologin med dess miljöteoretiska förankring.
    På min hemsida redogöres för miljöteorins status och dess vetenskapliga krasch som betingades av Watson och Cricks upptäckt av DNA mekanismen:
    Molecular Structure of Nucleic Acids: A Structure for Deoxyribose Nucleic Acid, an article published 1953 by James D. Watson and Francis Crick in Nature

    Det svenska skolhaveriet vid millennieskiftet är en logisk följd av att miljöteorin sattes som skolpolitikens banerförare och fick styra decenniers ”reformer” inom skolan.

    Björklunds skolpolitik utgjorde därför ett nödvändigt steg för att komma ifrån de värsta avarterna av det miljöteoretiska synsättet.

    Därmed inte sagt att den svenska skolans problem är lösta.

    I själva verket representerar den senaste läroplanen LGR11 ett kvardröjande vid en pedagogik, Piagets stadieteori, som väsentligen behandlar genomsnittselevens kognitiva utveckling.
    Men som jag påpekat på min hemsida saknar Piagets teori en adekvat differentialpsykologisk modell för två grupper av elever, nämligen de svagbegåvade och de högbegåvade eleverna.

    Ett första steg framåt i skoldebatten består därför i att ta del av och acceptera de etablerade fakta som måste utgöra grunden för framtidens skolpolitik. Generellt sett måste skolpolitiken ta hänsyn både till arvsfaktor, miljöfaktorer och interaktionen mellan de två.
    Den moderna sociobiologin representerar det vetenskapliga tänkandet att verkligen ta interaktionen mellan arv och miljö på allvar.
    Naturligtvis kommer vissa tänkare, miljöteorins eviga drabanter, att försöka värja sig mot de obehagliga fakta som den biologiska , genetiska och sociobiologiska forskningen nu har fräckheten att föra fram i skoldebatten.

    Men tåget har gått för miljöteorin – nu krävs ett öppet sinne och en kunskapsbaserad, kritisk debatt av skolpolitiken. De fakta som måste beaktas, skolpolitikens pusselbitar, finns i detalj redovisade på min hemsida

  2. Skoldebatten behöver en omstart där fakta accepteras i stället för att sopas under mattan. DIVERGENSPRINCIPEN och dess konsekvenser bör stå i centrum likaväl som den svåra INDIVIDUALISERINGSFRÅGAN.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: