Aftonbladets rubriker att Vänsterpartiet kan tänka sig att bilda en rödblå regering för att hålla SD utanför regeringen stämmer inte. Riksdagsledamot Kalle arsson (V) kommenterar detta i en diskussion på Facebook:
Hej, nej detta stämmer inte alls. Jag har just frågat Lasse vad han sagt och det är istället detta:
”Det finns ingen anledning att spekulera i det, vi ska vinna valet och bilda en rödgrön regering, våra tre partier håller ihop och avvisar varje samarbete med eller beroende av sd, jag har goda förhoppningar att sd kan hållas utanför riksdagen”
mvh, Kalle Larsson (V)
Skönt då var det utrett. Då återstår bara de klantiga uttalandena kring EU-medlemsskapet så är vi tillbaka på ruta ett igen. Kanske kan vi då börja gå framåt i stället för i cirklar.
Aftonbladets farliga flirt med nyheter kring extremhögern har jag kommenterat tidigare.
Uppdatering: nu finns en dementi i tidningen. Gott.
Jöran Fagerlund 
Så det hela handlar enbart om att inte släppa in (SD) i regeringen för dig? Att acceptera en minoritetsregeringen som riskerar att bli beroende av dem går däremot för sig?
Jag blir inte riktigt klok på din hållning här.
Nej det handlar om att bilda en rödgrön regering. Precis som Lasse säger:
Vi avvisar varje samarbete med eller beroende av SD. Spekulationer i detta läge ger bara vind i seglen åt SD. Om alla har deklarerat tydligt att de inte tänker regera med stöd av SD får vi hitta en lösning om SD kommer in. Vi vet varken om de kommer in eller blir vågmästare idag. Kanske trillar KD och C ur och vi ändå får en rödgrön majoritetsregering. Det finns mängder av sätt att hantera frågan: allt från nyval till att minoriteten lägger ner sina röster i stället fär att rösta nej och avstår en möjlighet att fälla en regering med stöd av SD. Det finns ingen anledning att spekulera. Det leder bara till missar som gynnar SD. De förlorar inga röster på att vi på den rödgröna sidan börjar tala om att hoppa över staketet. SD tjänar på det. De vill ha en situation där det framstår att alla partier är enade mot dem.
Dessa spekulationer och tidningsankor kan mycket väl bidraga till att vi hamnar i den oönskade beroendeställningen till SD.
Jag och Ohly har hävdat att fokus är att få en rödgrön regering. Du har fört in diskussionen om beröringsskräck med andra demokratiska partier och att det enbart handlar om att hålla SD borta. Vi har ingen beröringsskräck. Vi vill regera med er i MP och S. Vi har samarbetat i många kommuner. Vänsterpartiet har stöttat ett antal borgerliga motioner i Göteborg. vi kan komma överens i sakfrågor men jag har svårt att se att vi skulle regera med borgarna. Vi går ju till val för att byta regering och byta politik.
Det tydliga beskedet har vi gett och efterlyst av de andra. Vi tänker inte regera med SD. Om borgarna är lika tydliga är saken biff. Att alla partier deklarerar att de inte tänker regera med SD är inte samma sak som att alla partier regerar tillsammans. Det är en enorm skillnad. Vi har sagt det förstnämnda, Aftonbladet skrev det senare. Att vi får en rödblå regering. Det var ju det som Aftonbladet skrev och Ohly och vänsterpartister reagerade emot.
Det är om alla från V till M ingår i samma regering som debatten upphör. Skulle V kritisera sin egen regering? Kommer MP att kritisera en rödgrön regering eller någon regering som har Wetterstrand på en ministerpost?
SD får ju bara regeringsmakt den dag några andra släpper in dem. Att V inte skulle kunna ingå i en regering med varken M eller SD är självklart. Jag tvivlar på att S eller MP skulle svika sina löften om en rödgrön regering och bilda en mitten eller högerregering men det kan ju jag inte utfärda några garantier för.
Varför skulle det politiska samtalet upphöra bara man vore tydlig med att (SD) inte ska få någon del av den politiska makten?
Jag tror du drar alldeles för långa växlar på vad ett sådant besked innebär.
För mig är det viktigaste i svensk politik idag att vi inte får en dansk utveckling. Det vore betydligt värre än den moderatledda regering vi har idag.
Och då bör man vara tydlig om vilka reträttvägar man ser framför sig om det mycket obehagliga med (SD) som vågmästare skulle hända. Det handlar inte om att förminska sitt eget regeringsalternativ, utan visa på avgrunden mellan demokratiska och odemokratiska krafter.
Det är just den danska utvecklingen jag tror att vi skyndar på om alla partier sluter sig samman mot SD och lägger alla politiska konflikter åt sidan. Det är just i kristider som såväl vänsterns kritik av klassamhället och kapitalismen som Miljöpartiets tillväxtkritik behöver lyftas fram. Det farliga är att alla partier skall samlas för att exempelvis lösa den ekonomiska krisen.
Klimathotet tar inte paus bara för att SD kommer in i riksdagen. borgarna är fortfarande en del av klimatproblemet och inte en del av lösningen. SD ändrar inte på det.
Det vore förödande för klimatdebatten om alla enade sig och det vore förödande för demokratin. Då blir det SD mot alla andra precis som SD vill. SD mot etablissemanget, makten, politikerna som ljuger om invandringen…
Varför skall vi inte kritisera KD för deras gemensamma familjepolitik med SD? Varför skall vi säga att vi tänker bilda samlingsregering med KD? Varför skall vi regera tillsammans med FP som har tagit över fler SD-krav, språktest för medborgarskap exempelvis?
Det är klart att vi skall ha en plan för att hantera SD i riksdagen men det första steget är inte att kasta alla politiska samtal om framtidens ödesfrågor överbord.Nyval är ett alternativ. En mittenregering ett annat.
Det som verkligen skulle skapa en dansk situation är ett ensamt SD i opposition och alla andra i regering.
Den vänsterpartistiska beröringsskräcken mot andra demokratiska partier förvånar mig storligen, ett mer innehållsrikt exempel hittar ni här: http://jinge.se/politik/rodgron-hjarnblodning.htm#comments
Är det per definition bättre att likt Pontus Pilatus tvätta sina händer, sätta sig i oppositionshörnet och släppa fram (SD) till makten än att samarbeta med sina (demokratiska) meningsmotståndare?
Det verkar som att Ohly har fått löfte från S och MP att inte spräcka oppositionen. Det handlar helt enkelt om att bedriva en trovärdig opposition för att byta regering och byta politik. Vi skall ha en rödgrön regering och i den platsar inga borgare och minst av allt SD.
Det handlar inte om beröringsskräck utan om att formulera politiska alternativ. Hela diskussionen ger SD för stor betydelse. Vi måste föra tillbaka diskussionen till den verkligt viktiga: är det borgarna eller de rödgröna som skall utse regering. Fick vi bara ett klart ställningstagande från alliansen att de inte tänker regera med stöd av SD är saken klar. Låt inte SD bli centrum för regeringsbildningsdiskussionen.