Kärnkraften tillhör forntiden, satsa på hållbart och förnyelsebart i stället

Högern försöker krampaktigt hålla fast vid sin kära kärnkraft. Inga rationella argument tycks bita. Deras ideologiska övertygelse om att marknaden skall sköta sig själv och att staten inte skall subventionera vissa företag tycks inte gälla. Kärnkraften får kosta skattepengarna, fattiga länder och framtida generationer hur mycket som helst.

Naturskyddsföreningen beskriver på DN-debatt idag hur framtida kärnkraft kommer att subventioneras. Jag skrev nyligen om kärnkraft och EU:s misslyckade klimatpolitik som Reinfeldt nu slår sig för bröstet för.

Media: DN, DN, DN,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

48 kommentarer

Lägg till →

  1. Jöran Fagerlund :
    Låt oss göra så. Om vi tittar på det första och tredje blogginlägget så måste du välja ståndpunkt. Antingen är det samhällets uppgift att träda in vid en olycka som du påstår i ditt första inlägg och då måste koldioxidutsläppen för detta ansvarstagande räknas in i uträkningarna i det tredje. Bestäm dig vilket av argumenten du menar skall vara giltigt och återkom sedan för vidare diskussion.

    Jag är rädd för att jag måste be dig klargöra hur du menar? Koldioxidutsläppen är ju helt orelaterad till olyckor eftersom en olycka inte ger upphov till några koldioxidutsläpp. jag påstår heller aldrig att det med nödvändighet ska vara samhällets ansvar att stå för olyckor. Poängen med blogginlägget är att det är så nu för ALLA tunga industrier och att kärnkraften inte är unik i sambandet, utan faktiskt relativt harmlös jämfört med många andra industrier.

    Men den lösning jag personligen förespråkar är inte att samhället ska ta ansvaret. Jag opponerar mig främst mot att försäkringsargumentet används mot kärnkraft, men inte nämnds för vattenkraft, kemikalieindustrin, raffinaderier eller andra samhällskritiska industrier. Om du argumenterar mot kärnkraft pga försäkring måste du i konsekvensens namn argumentera mot alla industrier som fungerar på samma sätt!

    Jöran Fagerlund :
    Att uran inte är hållbart handlar inte om tillgången så mycket som restprodukten. Så länge det inte går att sluta kretsloppet dvs. göra ”utspätt uran” som kan återföras till naturen igen är det inte förnyelsebart.
    Det är samma sak som med kol, olja och naturgas. Problemet är inte bristande tillgångar utan avfallet dvs. höjd halt co2 i atmosfären. Peak oil och stigande priser är ett meningslöst stickspår i debatten. Ett litet roligt citat: ”Vi lämnade inte stenåldern för att det tog slut på stenar.”

    Du kan inte heller bara späda ut tex kadmium från solpaneler och föra tillbaka till naturen. Inte heller späder du ut betongen, kopparn, stålet etc etc i vindkraft. Mängden avfall från kärnkraft är en droppe i havet jämfört med volymerna av ovanstående avfall.

    Det finns två principer inom avfallshantering, utspäda och sprida eller koncentrera och förvara. Att utspäda och sprida är det alla energikällor utom kärnkraft gör idag. Atmosfären är avfallstippen för alla möjliga föroreningar från fossila bränslen och biobränslen, likaså marken och vattendragen. De kör med utspäda och sprida.

    Kärnkraft kör med att koncentrera och förvara, vilket är den riktningen all energiproduktion borde gå. Istället för att skeppa använda solpaneler till soptippar i Indien där de tillåts förgifta lokalbefolkningen så borde vi separera ut alla giftiga ämnen och slutförvara dom. Kärnkraften har här satt standarden för all industrin.

    Påståendet att någon inte skulle vara hållbar för att man förvarar avfallet ser jag ingen logik bakom. Det får isåfall stå som din högst personliga definition men den delas inte av någon annan jag någonsin sett. Kärnavfallet som vi förvarar får efter 100 000 år(eller 1000 ifall vi nyttjar ny teknik) samma aktivitet som uranmalmen vi utvann bränslet från från första början och efter det till och med mindre aktiv. Så ur det avseendet har vi återfört det till sitt ursprung. Ingen påverkan på naturen överhuvudtaget.

    Kvicksilvret du har i lågenergilampor däremot kommer förbli giftigt i det tyska kvicksilverslutförvaret i oändlig tid. Samma med alla metaller i din dator tex eller mobiltelefon. De slutar sina dagar på indiska soptippar…

    När man sen till fullo inser energidensiteten i kärnbränsle så inser man fort att det är framtidens melodi, för ingen annan energikälla, inte ens de förnybara, kan komma i närheten av att producera så mycket energi med så lite avfall. En uranbit stor som en halv sockerbit kan förse dig med all energi du behöver under hela din livstid. Avfallet som bildas är även det bara en halv sockerbit.

  2. Vad sade förarbetet till RF 1:2 att Hållbar Utveckling betyder? Jag tror knappast att vi hittar ”Känns bra… så vi tar med det” där.

    Njaeh, det var mer ”andra länder har gjort det, och vi har ett rykte om att vara långt framme i miljöfrågor, vi måste göra något för att inte tappa ansiktet”. Innebörden av HU i RF såväl som i MB definieras i förarbetet mer eller mindre identiskt med den i Our Common Future.

  3. Jöran Fagerlund 11 november 2009 — 14:10

    Michael Karnerfors :

    Suck… indenteringsfel. Jag ber om ursäkt. :(

    Om du har möjlighet får du gärna trycka in den saknade avslutande Blockquote tag.

    Försökte igen. Hoppas att det ser bättre ut. Jag får dock vänta med svaren på frågorna. Som föräldraledig styr man inte över sin tid.

  4. Du tappade bort ”i sig” vilket är en viktig distinktion. Det är lika mycket fråga om tekniker som om hur de används.

    Förvisso. Men viss användning är vi låsta vid. Baskraft behövs. Vi har vissa grundläggande behov som vi inte kommer att tumma på. Vatten, värme, el för saker som kylskåp, tvättmaskiner, belydning och så vidare. Att vi använder elektricitet är ett spikat faktum vi inte kommer ifrån oavsett varifrån vi får den. Och då får teknikvalet stor betydelse och i det perspektivet är kärnkraft mer hållbart är det mesta av alternativen och bör därför inte uteslutas ur mixen innan beprövade ersättare finns.

    Självmotsägelsen uppstår när utvecklingsbiten tolkas som tillväxt,

    Det får du ta upp med de som gör den tolkningen.

    Och om det inte går att definera vad ”Hållbar utveckling” är, varför har vi då inskrivet i Grundlagen att vi skall sträva efter det?

    För att det låter trevligt, och är ett bekvämt sätt att skjuta fram problem in i framtiden, eftersom det har tolkats till att betyda att utvecklingen/teknologin löser alla miljöproblem förr eller senare. RF 1:2 är dessutom endast en målsättningsparagraf, och MB 1:1 har HD inte tagit någon vidare hänsyn till de gånger den aktualiserats.

    Vad sade förarbetet till RF 1:2 att Hållbar Utveckling betyder? Jag tror knappast att vi hittar ”Känns bra… så vi tar med det” där.

  5. För att det låter trevligt, och är ett bekvämt sätt att skjuta fram problem in i framtiden, eftersom det har tolkats till att betyda att utvecklingen/teknologin löser alla miljöproblem*[…]

    *Här borde det tillkommit ”och fördelningsproblem”, en aspekt av hållbar utveckling som också gärna glöms bort. Det är, som Jöran Fagerlund gärna påpekar, även de rikas/rika ländernas resursanvändning som är en viktig del av problemet. Utan att tolka in tillväxt i begreppet utveckling skulle rika individer, bolag och länder behöva trappa ner sin resursanvändning, vilket inte är särskilt politiskt gångbart.

  6. För det första är ditt påstående helt ologiskt när du säger att ”ingen teknik eller resurs kan vara ”hållbar” oavsett definition”. Detta beror ju på vilken definition vi väljer. Eftersom definitioner är helt under vår kontroll så själklart kan vi välja en efinition som går att uppfylla.

    Du tappade bort ”i sig” vilket är en viktig distinktion. Det är lika mycket fråga om tekniker som om hur de används.

    Och för det andra ser jag inte alls att Brundtlandkommissionens definition är vag eller omöjlig att uppfylla. Snarare tvärt om: den klargör och skär igenom till kärnan av problemet. Den får oss att fundera på: vilka är våra behov? Vilka är framtida generationers behov? Hur anpassar vi det vi gör så att dessa behov uppfylls?
    Vad är det som är en självmotsägelse i detta?

    Självmotsägelsen uppstår när utvecklingsbiten tolkas som tillväxt, vilket är hur det nästan utan undantag har tolkats. Hållbarhet och tillväxt är oförenliga, om inte begreppet tillväxt undergår någon radikal förändring.

    De frågor som du använder som exempel på tydlighet är också exempel på varför begreppet är så vagt, eftersom det inte finns några lätta, eller för den delen mätbara/objektiva svar på dem.

    Och om det inte går att definera vad ”Hållbar utveckling” är, varför har vi då inskrivet i Grundlagen att vi skall sträva efter det?

    För att det låter trevligt, och är ett bekvämt sätt att skjuta fram problem in i framtiden, eftersom det har tolkats till att betyda att utvecklingen/teknologin löser alla miljöproblem förr eller senare. RF 1:2 är dessutom endast en målsättningsparagraf, och MB 1:1 har HD inte tagit någon vidare hänsyn till de gånger den aktualiserats.

  7. Nah, snarare är det att begreppet hållbarhet är för vagt för att vara meningsfullt (och hållbar utveckling en självmotsägelse). Det som tidigare konstaterade rätt meningslösa begreppet ”förnybarhet” relaterar till själva resursen/resursflödet, ”hållbarhet” rörande begränsade resurser till hur det används. De är förstås kopplade, men — och detta förmodar/hoppas jag att du kan hålla med om — att det inte finns någon teknik eller resurs i sig som är eller kan vara ”hållbar”, oavsett definition. Det handlar om hur det används. Därav äpplen och päron.

    Jag håller inte alls med.

    För det första är ditt påstående helt ologiskt när du säger att ”ingen teknik eller resurs kan vara ”hållbar” oavsett definition”. Detta beror ju på vilken definition vi väljer. Eftersom definitioner är helt under vår kontroll så själklart kan vi välja en efinition som går att uppfylla.

    Och för det andra ser jag inte alls att Brundtlandkommissionens definition är vag eller omöjlig att uppfylla. Snarare tvärt om: den klargör och skär igenom till kärnan av problemet. Den får oss att fundera på: vilka är våra behov? Vilka är framtida generationers behov? Hur anpassar vi det vi gör så att dessa behov uppfylls?

    Vad är det som är en självmotsägelse i detta?

    Och om det inte går att definera vad ”Hållbar utveckling” är, varför har vi då inskrivet i Grundlagen att vi skall sträva efter det?

  8. Nu tror jag att du snott in dig själv lite väl mycket.
    Nah, snarare är det att begreppet hållbarhet är för vagt för att vara meningsfullt (och hållbar utveckling en självmotsägelse). Det som tidigare konstaterade rätt meningslösa begreppet ”förnybarhet” relaterar till själva resursen/resursflödet, ”hållbarhet” rörande begränsade resurser till hur det används. De är förstås kopplade, men — och detta förmodar/hoppas jag att du kan hålla med om — att det inte finns någon teknik eller resurs i sig som är eller kan vara ”hållbar”, oavsett definition. Det handlar om hur det används. Därav äpplen och päron.

  9. Jöran Fagerlund :Vet inte om jag fick till det. HTML är inte riktigt min starka sida. Jag tror att läsarna förstår.

    Äh, det blev inte helt rätt men strunt i det… jag tror läsarna fixar det ändå. 😀

    Anyway… väntar på kommentarer på det nämnda. 🙂

    /Micke

  10. Förbrukningsbara resurser är inte det samma som hållbara resurser.

    Samma sak gäller förnybara energiresurser. De är inte per autoamtik hållbara. Ändå argumenteras hela tiden som att så vore fallet. Fokus har hamnat helt fel och man stirrar sig blind på etiketten ”förnybart” hellre än det som är viktigt, d.v.s. hållbara lösningar.

    Dessutom är det samma äpplen och päron-jämförelse bakom att kalla det för hållbart med hänvisning till Our Common Future. Det är inte fråga om resurser utan om resursanvändning, d.v.s. inte en fråga om att antingen vara hållbart eller inte, utan om hur hållbar användningen är

    Nu tror jag att du snott in dig själv lite väl mycket. 😀

    Vi tar det från början: Hållbar utveckling är sådan utveckling som tillgododser våra behov, utan att äventyra möjligheten för framtida generationer att så sina behov tillgodosedda.

    Kärnkraft tillgodoser 50% av Sveriges behov av stabil, tillförlitlig och utsläpps-snål el. Detta utan att på något sätt hindra framtida gnerationer från att tillgodose sina egna behov.

    Förnybart däremot, där är det enbart vattenkraft som faktiskt tillgodoser våra behov, medan resten av de förnybara fallerar på kapacitet, tillförlitlighet eller kvalité… eller kombinationer av dessa. Det är också högst tveksamt om dessa kraftformer verkligen kommer att kunna byggas ut i den omfattning som krävs för att de skall tillgodose behov i någon större omfattning.

    Så vad i detta menar du gör att kärnkraften inte är hållbar? Att den inte är oändligt uthållig är en annan femma, d.v.s. vi kan förmodligen inte köra kärnklyvning i evigheter, men det har inget med hållbarhet att göra. Our Common Future är väldigt tydlig med att säga att förbrukningsbara resurser får användas så länge som de inte är kritiska för framtidens generationer.

    Kan du på något sätt peka på att uran är en kritisk resurs för all framtid?

  11. Och? Inte ens Bruntlands-kommissionens definition av hållbar utveckling (Our Common Future, 1987) säger att det är fel att använda sig av förbrukningsbara resurser.

    Förbrukningsbara resurser är inte det samma som hållbara resurser. Dessutom är det samma äpplen och päron-jämförelse bakom att kalla det för hållbart med hänvisning till Our Common Future. Det är inte fråga om resurser utan om resursanvändning, d.v.s. inte en fråga om att antingen vara hållbart eller inte, utan om hur hållbar användningen är, vilket det rörande uran är något oklart utan att ta till utvinning från havsvatten. Torium är desto mer lovande, men det kommer att dröja många decennier innan de tekniska problemen kring det är lösta.

  12. Låt oss nu titta närmare på Azar’s argumentation. Jag har inte läst makten över klimatet, men jag har läst en hel del artiklar av Azar. Hans huvurargumentation går i stora drag ut på att en utvecklad kärnkraft globalt kommer leda till en större mängd människor med kärnteknikkompetens och därmed fler som kan utveckla kärnvapen. Han är rädd för att kunskapen om kärnteknik ska spridas.

    Det är i mina ögon ett felaktigt argument främst av fyra skäl.

    1. Han sätter vagnen före hästen. Alla de länder idag som har kärnvapen(med undantag av Indien och Pakistan) fixade vapen först, kärnkraft efteråt. Ett land väntar inte med att få kunskap för att sen bygga vapen. De beslutar sig för att bygga vapen och bygger sen upp kompetensen och kunskapen. Att sprida kunskapen kommer inte motivera länder till att skaffa vapen, motivationen till att skaffa vapen är det säkerhetspolitiska läget och det påverkas inte av civil kärnkraft.

    2. Det tåget har redan gått, man kan läsa kärnteknik på universitetsnivå överallt i världen. Den grundkunskap som krävs för att bemästra alla delar av bränslecykeln existerar öppet. Även konfidentiell information, som tex detaljer om hur man ska bygga anrikningscentrifuger, är spridd av A.Q Khan som stal ritningar odyl av URENCO och gav till Pakistan och Nord Korea. En annan lustig historia tex är hur Nord Korea fick designen till sin plutoniumproducerande reaktor, de gick till Storbritannien och begärde ut ritningarna på deras MAGNOX typ av reaktor. Ritningarna var öppet tillgängliga eftersom sekretessen löpt ut.

    3. (lite analogt med 2) Tekniken och kunskapen som krävs för att producera vapenmaterial och bygga bomber är 60 år gammal. Du kan ta ett gäng nyutexaminerade ingenjörer och de kan tillsammans skissa upp hur man ska bygga alla anläggningar för att producera vapenplutonium, helt utan att någonsin ha haft med civil kärnkraft att göra. Den enklaste reaktorn som krävs för att producera vapenplutonium är ärligt talat löjligt primitiv, enkel och snabb att bygga.

    4. Civil kärnkraft är inte någon direkt fördel för att skaffa vapen, man kan inte tex använda en vanlig lättvattenreaktor på något vettigt sätt för att producera vapenmaterial. Plutoniumet man får ut är nästintill värdelöst för det ändamålet och civila reaktorer är betydligt mycket dyrare än de primitiva plutoniumproducerande reaktorer som kärnvapenstaterna använder för sina vapen. För att inte tala om att plutoniumet som de reaktorerna producerar är av mycket högre kvalitet för vapensyften. Anrikningsanläggningar och upparbetningsanläggningar kan vara svaga punkter, men inget säger att varje land måste ha sådana anläggningar. Sverige har inte det tex.

    • Jöran Fagerlund 11 november 2009 — 14:02

      Menar du att det inte finns ett enda land i världen som är olämpat att ha civil kärnteknik?

      Den historiska bakgrunden är inte så intressant för denna diskussion. Man kan säga att det var de militära satsningarna som kom först och möjliggjorde kärnkraft när tekniken var ung. Nu är förhållandet det omvända. De länder som på senare tid har skaffat kärnvapen har gjort det som en utveckling ur civila program.

      Utan civila program är det också svårt att dölja militära program. Varför skulle ett land pyssla med atomklyvning om det inte vore för energiproduktion? Vad skall de svara när inspektörerna kommer?

  13. Det blir väldigt rörigt och oövergripligt att debattera 5-6 argument samtidigt. Så låt oss istället fokusera på något av dom?

    Men först vill jag gärna rekomendera att du läser de blogginlägg jag länkade till i min första kommentar. Här kommer de igen, de tittar närmare på dessa frågor.

    Försäkring/olycksrisk
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/forsakringsfragan.html

    Uran som hållbar energikälla
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/vars-gar-gransen-for-energimassigtekonomiskt.html

    http://gronarealisten.blogg.se/2008/february/havsvatten-satter-ovre-gransen-pa-uranpriser.html

    Energikällors koldioxidutsläpp, jämförelse mellan vind, sol, vatten, kärnkraft etc.
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/karnkraft-och-koldioxidutslapp-final-word.html

    Blogginläggen är fullt refererade. Läs dom gärna så kan vi återkomma till någon av de frågorna och föra en mer givande debatt om dom.

    • Jöran Fagerlund 11 november 2009 — 13:53

      Johan Simu :

      Det blir väldigt rörigt och oövergripligt att debattera 5-6 argument samtidigt. Så låt oss istället fokusera på något av dom?

      Låt oss göra så. Om vi tittar på det första och tredje blogginlägget så måste du välja ståndpunkt. Antingen är det samhällets uppgift att träda in vid en olycka som du påstår i ditt första inlägg och då måste koldioxidutsläppen för detta ansvarstagande räknas in i uträkningarna i det tredje. Bestäm dig vilket av argumenten du menar skall vara giltigt och återkom sedan för vidare diskussion.

      Att uran inte är hållbart handlar inte om tillgången så mycket som restprodukten. Så länge det inte går att sluta kretsloppet dvs. göra ”utspätt uran” som kan återföras till naturen igen är det inte förnyelsebart.
      Det är samma sak som med kol, olja och naturgas. Problemet är inte bristande tillgångar utan avfallet dvs. höjd halt co2 i atmosfären. Peak oil och stigande priser är ett meningslöst stickspår i debatten. Ett litet roligt citat: ”Vi lämnade inte stenåldern för att det tog slut på stenar.”

  14. Suck… indenteringsfel. Jag ber om ursäkt. 😦

    Om du har möjlighet får du gärna trycka in den saknade avslutande Blockquote tag.

  15. 1. Kärnkraften är dyr.
    Historiskt har kärnkraften fått stora subventioner. Allt från universitetsforskning till investeringar och infrastruktur. Dessa kostnader betalar inte konsumenterna utan skattebetalarna.

    Men nu snackar du ju historia. Alliansen har sagt att några subventioner inte skall utgå till framtida kärnkraft. Detta samtidigt som man exempelvis utlovar 12-siffriga belopp skattepengar till vindkraft. Så vad har detta ditt påstående med sakfrågan att göra?

    Du får gärna ta någon siffra på dessa ”subventioner” du påstår har skett, och jämrföra med vad kärnkraften dragit in till Sverige och hur mycket utsläpp vi har sluppit tack vare den.

    Se hur den finska satsningen på kärnkraft blir dyrare och dyrare för varje dag som går.

    Att OL3 är ett illa skött projekt är det ingen som förnekar. Areva tog i så att de spräckte byxorna när man försökte bjuda under GE Mitsubishi. Men det pågår 53 olika reaktorbyggen i världen just nu, och att ett av dessa drabbas av projektstrul kan knappast säga ligga hela kärnkraften i fatet. Samtidigt kommer rapporter från Sverige att 50% av vindkraftsbyggena inte ens går till projektstart på grund av strulande ekonomi.

    Om du anser att kärnkraften är dyr på grund av att 2% av projekten har problem, är vindkraften stendöd då enligt dig för 50% av projekten inte ens kommer igång?

    2. Den bär inte sina försäkringskostnader.
    Kärnkraften har kapacitet att förstöra så mycket mer än andra energislag.

    Enligt vem då?

    – Kolkraften och förbränning av biomassa dödar över 2 miljoner människor per år i lungsjukdomar.

    – Vattenkraften har stått för världens största teknik-katastrofer. Vid Banqiao-dammens ras 1975 dog 170 000 människor.

    – Jämför vi med industrier utanför kraftproduktion så dog mellan 5 000 och 15 000 människor av Bhopal-katastrofen.

    – Jämför vid med terrordåd så dog knappa 3 000 i 9/11 attacken.

    I jämförelse hade Tjernobyl, som får betraktas som ett extremt värsta-fallscenario för kärnkraften och som inte ens är fysiskt möjlig kok- och tryckvattenreaktorer utan som var unikt för den utdömda Sovjetiska RBMK-designen, fram till år 2006 dödat 64 människor.

    Om du vill påstå att kärnkraften är mer destruktiv är allting annat… då vill jag se dig styrka påståendet.

    3. Uranbrytning är skadligt för miljön.
    Gruvverksamhet för bl.a. uran betraktas som ”miljöfarlig verksamhet” enligt 9 kap. 1 § MB. Enligt 5 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), samt bilagan till denna (p. e 85/337-1, 13.10) krävs tillstånd från miljödomstol för gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol.

    Ja. Och? Detta gäller ju all annan bruvbrytning också. Lägg ned LKAB nu? Låt uranbrytarna få gå till miljöprövning som alla andra gruvbrytare i landet så får prövningen avgöra om de uppfyller kraven på att få starta sin verksamhet. Varför skall just uranbrytningen särbehandlas?

    4. Kärnkraft är farligt.
    Radioaktivt avfall måste sparas längre än vad någon kan garantera möjligheterna till. Även om vi kommer ner till 1000 års förvaring är det för lång tid för att kunna säga att vi kan förvara det säkert.

    Enligt dig och vem mer? Om Naturen kan förvara kärnkavfall säkert i 2 miljarder år, och detta utan några speciella skyddsåtgärder, varför påstår du att inte människan kan det?

    Den största faran ligger i kopplingen till kärnvapen. Klyvbart material kan anrikas och upparbetas till atomvapen. Jag får hänvisa till .Chrstian Azar.

    Att Christian Azar är en kärnkraftsmotståndare visste vi redan.

    Låt mig vända på frågan: om vi förnekar ett land civil kraftproducerande kärnkraft, hur mycket har vi då försvårat för dem att skaffa kärnvapen? (Hint: hur mycket kärnkraft fanns det i världen när Hiroshima och Nagasaki förintades?)

    5. Kärnkraft är inte förnyelsebart.
    Så är det bara. Klyvbart material är en ändlig resurs.

    Och? Inte ens Bruntlands-kommissionens definition av hållbar utveckling (Our Common Future, 1987) säger att det är fel att använda sig av förbrukningsbara resurser. Eller ville du spara uranet och toriumet för något spännande som våra barn och barnbarn har tänkt att använda det till?

    Kärnkraft har resurser för minst 100 år fram i tiden. Även om det skulle ta stopp där efter så är det 100 år av utsläppsnål, säker och beprövad energi. Varför skall vi säga ned till något sådant när alla skriker om att vi måste vå ned utsläppen? Varför skall vi i på ren trots säga nej till en ren kraftkälla.

    6. Kärnkraft kan i en global skala inte bidraga till speciellt mycket av energiförsörjningen.

    Professor David MacKay möter det påståendet. Kort sagt är det fel.

    Varför skall inte Kina, USA, Canada, Tyskland, Indien, UK och de andra riktigt stora förorenarna få ha kärnkraft?

    Jag tycker inte att något land skall ha tillgång till atomvapen men de flesta kan väl i alla fall enas om att diktaturer inte skall ha dem. Är det rimligt att länder som inte ens har den mest grundläggande parlamentariska demokratin skall ha kärnkraftverk?

    Nej men vem har propagerat för det?

    Kärnkraftssäkerhet skapas genom samarbete och öppenhet. Detta är krav för att man skall få ha kärnkraft. Vi i Sverge – och alla andra inom IAEA – har inga problem alls att säga åt andra länder att de inte får ha kärnkraft så länge de inte spelar med öppna kort på det sätt som vi gör.

    7. Hela produktionskedjan är beroende av fossilbränslen och därför har kärnkraften inte obetydliga utsläpp av växthusgaser.

    Vid gruvdrift och transporter används fossilbränslen.

    Samma sak gäller förnybart. Vindkraftverk byggs inte av en stark eftermiddagsbris. Solpaneler skpas inte av en vacker midsommarsdags solsken. Du behöver bryta malm, förädla den, bearbeta, sammasfoga, transportera, uppföra och slutligen riva även kraftverk för så kallad förnybar energi. Jag skriver ”så kallad” därför att även dessa kraftslag använder sig av ändliga resurser.

    Så när vi börjar titta på livscykelanalyserna för de olika kraftslagen, då har kärnkraften fortfarande samma eller lägre mängd utsläpp per kWh som de flesta förnybara kraftslag (vattenkraft undantaget som piskar alla andra gula och blåa). Här har du ett exempel på en LCA… bläddra till sida 22.

    Massor med påståenden… och vart och ett av dem kunde sättas under kritik. Väntar ivrigt på svar i med de nya frågorna.

  16. Jöran Fagerlund 11 november 2009 — 00:49

    Kul att så många vill kommentera min blogg. Låt oss då titta på mina påståenden.

    1. Kärnkraften är dyr.

    Historiskt har kärnkraften fått stora subventioner. Allt från universitetsforskning till investeringar och infrastruktur. Dessa kostnader betalar inte konsumenterna utan skattebetalarna. Förnyelsebar energi har inte fått tillnärmelsevis lika stora subventioner. Det är detta som ligger bakom den ”billiga” kärnkraftselen idag. Se hur den finska satsningen på kärnkraft blir dyrare och dyrare för varje dag som går.

    2. Den bär inte sina försäkringskostnader.

    Kärnkraften har kapacitet att förstöra så mycket mer än andra energislag. Ändå är taket i försäkringen satt till några futtiga miljarder för ett kärnkraftverk.

    3. Uranbrytning är skadligt för miljön.

    Gruvverksamhet för bl.a. uran betraktas som ”miljöfarlig verksamhet” enligt 9 kap. 1 § MB. Enligt 5 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (FMH), samt bilagan till denna (p. e 85/337-1, 13.10) krävs tillstånd från miljödomstol för gruvdrift eller gruvanläggning för brytning av malm, mineral eller kol.

    4. Kärnkraft är farligt.

    Radioaktivt avfall måste sparas längre än vad någon kan garantera möjligheterna till. Även om vi kommer ner till 1000 års förvaring är det för lång tid för att kunna säga att vi kan förvara det säkert.
    Den största faran ligger i kopplingen till kärnvapen. Klyvbart material kan anrikas och upparbetas till atomvapen. Jag får hänvisa till .Chrstian Azar.

    5. Kärnkraft är inte förnyelsebart.

    Så är det bara. Klyvbart material är en ändlig resurs.

    6. Kärnkraft kan i en global skala inte bidraga till speciellt mycket av energiförsörjningen.

    Det är helt enkelt olämpligt att många länder kan klyva atomkärnor. Jag tycker inte att något land skall ha tillgång till atomvapen men de flesta kan väl i alla fall enas om att diktaturer inte skall ha dem. Är det rimligt att länder som inte ens har den mest grundläggande parlamentariska demokratin skall ha kärnkraftverk?
    Kärnkraft kräver utbyggd infrastruktur och centraliserad energiproduktion. Många länder har ingen möjlighet att bygga upp kärnkraft.
    Av politiska och ekonomiska skäl är stora delar av klotet olämpligt för kärnkraft. Klimatet har inte tid att vänta på politisk demokrati i alla länder innan energiproduktionen ställs om. Därför är det bättre att även de demokratiska länderna satsar på förnyelsebart för att sprida den tekniken.Jag får hänvisa till .Chrstian Azar en gång till och till IPCC:
    Enligt IPCC kan kärnkraftens andel av elmarknaden öka från 16 till 18 procent till 2030 medan andelen förnyelsebar energi kan gå upp från 18 till 30-35 procent under samma tid. Samtidigt påpekar IPCC att kärnkraftens problem med reaktorsäkerheten, risken för kärnvapenspridning och avfallsfrågan består.

    7. Hela produktionskedjan är beroende av fossilbränslen och därför har kärnkraften inte obetydliga utsläpp av växthusgaser.

    Vid gruvdrift och transporter används fossilbränslen. Eftersom samhällsekonomin i stort är fossilberoende och kärnkraften inte bär sina egna kostnader vad det gäller försäkringar måste de utsläpp som sker i samhället för att kunna finansiera och realisera ett återuppbyggande av ett samhälle efter en härdsmälta tillskrivas kärnkraften. Den som anser att det är rätt att samhället, inte kärnkraftsindustrin, står för försäkringspremierna över några futtiga miljarder (knappt 4 miljarder enligt Vattenfall) måste då anse att de utsläpp samhället har tillskrivs kärnkraften. Man kan inte göra anspråk på samhällets kosing utan att göra anspråk på samhällets C02-utsläpp.

  17. Hallåååå! Jöran? Vi väntar på svar på några frågor. Stack du från diskussionen nu igen?

    /Micke

  18. Håller nog med dig om det, dvs att bara för att kärnkraft är bra betyder inte nödvändigtvis att vi ska bygga den. Däremot ser jag inte heller något skäl att hindra en utbyggnad om tex industrin ser det som fördelaktigt att bygga en reaktor. Så att ha ett tak på antal reaktorer ser jag som en ren meningslöshet, behöver vi mer el finns det ingen anledning till att inte bygga kärnkraft.

    Sen kanske man också kan argumentera för att bygga kärnkraft och exportera elen till länder med stor andel kolkraft, men det är en annan diskussion.

    När det gäller avfallsförvaring så finns det faktiskt en slutförvaring som är i drift i USA, WIPP(waste isolation pilot plant). Man hör väldigt lite om den eftersom den är byggd för att ta hand om militärt kärnavfall. Det skulle inte vara någon större grej att modifiera den för att ta civilt avfall också, det är mest byråkrati som hindrar. Det finns andra slutförvaringsmetoder som också stoppas byråkratiskt, som tex att slutförvara avfallet i sedimentlager under haven(http://en.wikipedia.org/wiki/Ocean_floor_disposal). Det skulle förmodligen vara den absolut säkraste metoden för slutförvaring men alla reagerar känslomässigt som om det skulle innebära att man dumpar avfallet i havet.

    Hur som helst, avfallsproblematiken har många lösningar. Det är politik och inte teknik som är det stora hindret.

    För att uranutvinning ur havet ska bli ett alternativ så måste antingen uranpriserna gå upp(kommer ske när de höghaltiga uranfyndigheterna tar slut, men det kan dröja väldigt länge) eller att man lagstiftar sig till det. Inget företag kommer däremot frivilligt köpa dyrare uran när det finns billigare som klarar miljögranskningen i de länder det bryts. Japanerna lär dock fortsätta utveckla havsvattenmetoden eftersom de inte vill bara beroende av att importera viktiga råvaror, så tids nog lär vi se uran ur havsvatten.

  19. Cancerrisk från radon och rökning är också vara starkt kopplat så jag undrar hur de skulle kunna skilja effekterna från radon och damm.

    Givetvis förstör all gruvbrytning miljön, det jag intresserar mig för är totala påverkan från all brytning. Mängden mark som bryts pga uran är relativt liten jämfört med gruvbrytningen som krävs för andra energislag, trots att vi idag bara utnyttjar runt 1% av uranets energi. När vi går över till breeders kommer miljöpåverkan från uranbrytning vara försummbart liten jämfört med all annan industriell aktivitet, det kommer till och med vara rimligt att förlita sig på uran som utvinns som restprodukt vid gruvor som primärt bryter andra metaller(tex som Olympic Dam i Australien som primärt är koppargruva). Dvs man får ingen extra miljöbelastning alls från uranet eftersom det hade brutits oavsett om det behövs eller ej.

    Att man inte utvinner uran ur havsvatten beror dels på att det inte är en helt färdigutvecklad process men framförallt på att även om det inte handlar om många öre per kWh så blir det ändå en jävla massa pengar över ett år när man börjar titta på TWh. Det finns många många miljoner att hämta i att sänka bränslecykelkostnaderna. Industrin skulle aldrig frivilligt gå över till att köpa dyrare uran när billigare finns på marknaden. Speciellt inte då miljöpåverkan från uran idag inte är värre än från den koppar, stål etc som även köps.

    En tanke vore förstås att staten säger åt vattenfall att titta på det och samarbeta med japanerna samtidig som man ger löfte om att effektskatten kommer slopas ifall man går över till det. Det vore ett trevligt uppmuntran till snabbare utveckling och effektskatten borde ändå plockas bort eftersom det är en oberättigad skatt som enbart läggs på kärnkraft.

    • Så det finns alltså ännu en orsak (utvinning från annan malm) till att inte tillåta uranbrytning, menar du? 😉

      • Hehe smidigt 😉

        Jag har ärligt talat inte blekaste aningen hur många gruvor som skulle kunna göra det idag utöver Olympic. Med dagens lättvattenreaktorer behöver man ha en hyffsat hög halt uran i malmen för att det ska vara lönsamt, så det kanske inte är så många gruvor som har rätt förutsättningar.

        Kanske en hel del gruvor också låter bli helt enkelt för att de skulle få för dålig publicitet. Hur skulle rubrikerna i svensk media tex se ut ifall Boliden gick ut med att de vill börja utvinna uran i AITIK gruvan(ifall det vore möjligt där) uppe i norr?

        • Något sent omsider, men något form av slutsvar kändes passande.

          Argumenten för kärnkraft är egentligen inte särskilt bra som argument för utbyggnad. Däremot är de bra argument mot att stänga ner befintliga kraftverk, och mot att ersätta dem med annat kärnkraft eftersom några bättre alternativ inte finns.

          Det är också en bra idé att ersätta kolkraftverk, och vissa naturgaskraftverk, med kärnkraft. Detta är dock inte något större problem i Sverige.

          Eftersom det ännu inte finns någon påbörjad och i praktiken testad lösning på hur radioaktivt avfall ska tas om hand, förefaller det extra obetänksamt att expandera kärnkraften utan att det finns ett stort energibehov att täcka.

          Rörande hur uranet utvinns, verkar utvinning från havet ha en betydligt mindre miljöpåverkan än från gruvor. Argumentet för uranbrytning är trots allt att det inte är markant skadligare än annan gruvverksamhet. Eftersom den långsiktiga lösningen för att täcka uranbehovet ändå är utvinning från havet, varför vänta med det långsiktiga?

  20. En Google Scholar-sökning på ämnet och hastig skumning av toppträffarna pekar på att (endast?) de som varit äldre än 45 år när de utsatts för strålning från uraniumstoft haft en något förhöjd cancerrisk och att det finns synergiska effekter mellan uranstoft och rökning. Stendamm i sig och radongaser är förstås farligare. Det är ju inte asbest direkt.

    För att föra diskussionen i en något mer produktiv riktning kunde också påpekas att oavsett hur ofarligt uranbrytning är, förstör det trots allt miljön, i likhet med all gruvverksamhet. Eftersom det går att utvinna från havsvatten och att det ändå inte påverkar kostnaden för kärnkraft nämnvärt, varför bryta uranmalm när det kan trålas ur havet?

    Dessutom, även om andra former av energi är farliga betyder inte att kärnkraften är ofarlig. I utvecklings- och kolkrafts- eller naturgasberoende länder kan det finnas goda skäl till utbyggnad, men varför i Sverige?

  21. Nej, geotermisk energi borde inte räknas som en förnybar energikälla det heller. Om man räknar det som en förnybar energikälla borde rimligen också kärnkraft räknas som förnybar. ”Avfallsfri” möjligen, men där hamnar man i problem när det gäller att definiera avfall.

    ”Mindre” slank med av misstag, och jag borde förmodligen inte använt adjektivet ”betydligt” större risk tidigare. Poängen torde dock kvarstå att även mindre mängder av strålning från partiklar kan orsaka skada beroende på hur man utsatts för den. Varken uran- eller kopparstoft är särskilt hälsosamt att inandas, men det förra har kopplas till en något förhöjd cancerrisk bland gruvarbetare, även om radongaser är en större risk i samband med uranbrytning (men lättare att åtgärda).

    • Jag kan köpa den definitionen, men ska jag vara ärlig ser jag inget värde i den. Det finns inget som gör att förnybar energi(enligt den definitionen) är renare, bättre, hållbarare etc etc än icke förnybar. Fast nu har vi glidit in i hårklyveriområdet så kanske dags att lämna det 🙂

      När det gäller stråldoser från damm från urangruvor, kan du peka mig till någon studie som visar att stråldosen från inandad damm i moderna urangruvor är signifikant och att man har sett en ökning av tex lungcancer som direkt kan kopplas till dammet? Jag har nämligen aldrig sett det själv trots att jag grävt en hel del i strålskyddsjournalerna och kanada och australiens miljömyndigheters studier.

  22. Strålningsmängden är liten, men mindre partiklar är lättare att inandas eller på något sätt inmundigas och därmed farligare.

    Förnybart må vara nonsens i betydelsen att inget är förnybart i oändlighet, men används konsekvent för olika former av energi som har sin källa i solen. Detta omfattar inte uran eller torium, oavsett hur stora resurser det finns och oavsett om det går att hitta i havet.

    Hållbarhet är annars också ett nonsensbegrepp som är ännu sämre definierat än förnybart, där tidsgränsen är bara en av många oklara delar.

    Och nej, koncentrationsnivåerna spelar ingen roll rörande uranet men för den i sammanhanget pregnanta frågan om vad energin egentligen ska användas till.

    • Du räknar alltså inte in geotermisk energi som en förnybar energikälla?

      Varför skulle partiklarna i damm från urangruvor vara mindre än från guld/koppar? Förstår inte riktigt vars din argumentation vill komma?

  23. Jag har egentligen ingenting att invända mot att utbyggnad av kärnkraft och uranbrytning är att starkt föredra framför kolkraft eller vattenkraft för miljöns skull.

    Men gällande kärnkraftens kostnader borde det möjligen påpekas att själva konstruktionsfasen är förstås mycket dyrare och tar mycket längre tid för kärnkraft än för t.ex. sol och vind. Det finns också betydande risk för att byggandet dessutom sker i ännu långsammare takt än planerat, vilket märkts inte minst vid bygget av den nya reaktorn i Olkiluoto.

    Att kärnkraft är billigare på sikt innebär inte att det är en billigare eller bra investering i nuläget.

    Gällande uranbrytningens effekter på miljön kunde det också påpekas att till stoft från uranmalmsbrytning är betydligt farligare än stoft från koppar, guld och järnmalm. Eller för all del, avdunstning från vattenverksdammar.

    Att det dessutom finns såpass mycket uran och torium att en urantopp och toriumtopp inte kommer att inträffa inom överskådlig tid även med en större utbyggnad av kärnkraft, ändrar inte på det att kärnkraft är förnybart på samma sätt som ketchup är en grönsak. Att kalla det för förnybart är bara onödig grönmålning av kärnkraft.

    Problemet med resurbrister är väl snarast att de mineraler som faktiskt behövs för att tillverkning också tar slut förr eller senare, och att mer och mer energi behövs för att utvinna mineraler från lägre och lägre koncentrationer.

    • När det gäller kostnader. Vind, sol och kärnkraft delar två egenskaper där. De är väldigt kapitalintensiva men har väldigt låga produktionskostnader. De är också alla väldigt känsliga för råvarupriser, speciellt vindkraft. Det är så vitt jag vet billigare att bygga tex tusen 1MW vindkraftverk än en 1000 MW reaktor. Men eftersom reaktorn rullar med 90% kapacitetsfaktor medans vind ligger under 30% så blir elen producerad av kärnkraft ändå billigare.

      Det är sant att kärnkraft inte är så attraktivt just nu för de företag som enbart ser till vinst inom ett 8-10 års perspektiv, trots att samma företag just nu tjänar enorma pengar på de reaktorer de äger och avbetalat helt. Men det betyder inte att all kärnkraft är dålig investering. Utvecklingen har länge gått mot större och större reaktorer som kräver större och större total investering(men lägre investering per MW), längre konstruktionstider etc. Det gör att det bara är väldigt stora bolag som har råd att gå in och bygga reaktorer. Men nu har en mängd företag börjat utveckla reaktorer som är mycket mindre, tex Babcock and Wilcox, NuScale, PBMR etc. Det kommer definitivt sätta fart på marknaden.

      Att damm från uranbrytning är betydligt farligare än från guld/koppar vet jag inte hur du kommer fram till. Mängden radioaktivt material i dammet är försumbart litet, kollar du tex stråldoserna till invånare runt gruvor i australien och kanada så ser du att de inte är högre än stråldoser till någon som bor nära vilken annan gruva som helst. När det gäller gruvarbetare gäller samma sak, en LKAB gruvarbetare i Gällivare får högre stråldos än en urangruvearbetare i Australien.

      Förnybarhet är ett nonsensbegrepp. INGET är förnybart, om 5 miljarder år tar vätet slut som driver solen. Då är varken vind eller sol förnybart med andra ord. Uran och torium kan räcka i princip i miljontals år. Uranutvinning ur havsvatten tex är ”förnybart” eftersom nytt uran hela tiden tillkommer till haven från floder och genom urlackning från havsbottnen. Vi kan alltså extrahera uran ur havsvatten hur länge vi vill. Den processen är redan utvecklad i japan och blir prismässigt konkuranskraftig ifall uranpriser stiger med en faktor 3-4.

      Det går inte definera förnybar på något konsekvent sätt så att vind och sol uppfyller definitionen utan att även kärnkraft uppfyller den. Men vettigast är att tala om hållbar, och då tycker jag att allt som räcker mer än i tusen år är nog hållbart för alla tänkbara syften.

      Att koncentrationerna blir lägre spelar ingen väsentlig roll för uran. Om man ignorerar utvinning ur havet så kan man ändå klara sig genom att utvinna uran ur vanlig hederlig granit, just pga att energidensiteten i uran är enorm. Energidensiteten i granit pga spårmängderna uran är lika hög som i kol! Om man använder uranet i breeders med slutna bränslecykler. Granit lär vi aldrig få slut på hur mycket vi än gräver…

  24. Även om det sker en omfattande teknikutveckling inom kärnkraften har väldigt lite hänt när det gäller det som föranledde kritiken och det demokratiska beslutet 1980 att avveckla kärnkraften.

    Intressant påstående. Utveckla det lite för oss är du snäll?

    Vad var det, som du menar, föranledde kritiken? Och på vilket sätt menar du att detta inte har ändrats på 30 år? Kan du visa på att kritiken är relevant för dåtidens och dagens förhållanden?

    Dessutom, hur kan du kalla det för ett ”demokratiskt beslut” att lägga ned kärnkraften när beslutet föranleddes av ett ”val” när alternativen som fanns att rösta på var ”avveckla”, ”avveckla”, ”avveckla snabbt”?

    /Micke

  25. Jöran Fagerlund :Vi har ju haft denna diskussion tidigare.

    Ja, och den diskussionen slutade med att du rabblade samma lista av myter som här utan att möta mina motargument.

    För övrigt rekommenderar jag Tage Danielsson

    Vad är det som du tycker är viktigt i ett stycke 30 år gammal stand-up comedy?

    Notera att jag älskar den monologen… för den visar att det fanns en tid då komiker kunde skapa humor utan att behöva använda svordomar, könsord och pruttljud. Tage var sannerligen en mästare i att hantera det svenska språket och jag saknar honom. 🙂

    Men i sakfrågan: kärnkraft anno 2009 och framåt, där har Tage inget att komma med eftersom han inte har koll på det han pratar om. Hans kunskap om kärnkraft och Harrisburgolyckan i synnerhet avslöjas här som mycket bristfällig. Han kommer med en hel del osanna påståenden.

    Om Tage hade levat idag, då hade jag frågat honom följande: om ingen trodde att olyckan kunde inträffa, hur kommer det sig då att det fanns säkerhet på plats som fångade in olyckan så att ingenting hände vad gäller skadade eller döda människor?

    Men du kanske kan svara på det Jöran?

    /Micke

  26. Jöran Fagerlund 04 november 2009 — 08:55

    Tål att tittas på igen:

    • Det är väldigt svårt att ta dig på allvar i någon fråga om du först lägger fram ett antal påståenden, utan några referenser eller förklaringar, som är enkelt att visa att de är helt felaktiga. Sen istället för att bemöta sakfrågorna så slänger du upp ett 30 år gammalt klipp från en komiker och anser att diskussionen är slut.

      Det är möjligt att det fungerar inom politik, men när det gäller tekniska/vetenskapliga frågor så håller det inte riktigt måttet. Det är inte en synd att faktiskt klia sig i huvudet, säga ”hmm min ståndpunkt kanske inte var så genomtänkt” och sen utvärdera den igen med ny information.

      • Jöran Fagerlund 04 november 2009 — 12:34

        Jag är alltid beredd att ompröva mina ståndpunkter genom diskussion. Om du tittar längre upp i diskussionen ser du att jag hänvisar till en liknande diskussion på denna blogg i juni och jag menar att det mesta som tas upp i diskussionen nu i november redan fick svar i juni.
        Även om det sker en omfattande teknikutveckling inom kärnkraften har väldigt lite hänt när det gäller det som föranledde kritiken och det demokratiska beslutet 1980 att avveckla kärnkraften. Därav Tagedanielssonklippet.
        Även om jag är beredd att ändra mig är jag bara beredd att göra det av saklig argumentation inte på grund av att samma argument kastas fram om och om igen i 30-års tid av kärnkraftsförespråkarna.
        Om samma mängd pengar och energi investeras i förnyelsebar el som i kärnkraften får vi ut mer el, fler jobb och mindre miljöbelastning. Kärnkraft är därför ett stickspår i debatten.

        • Jag såg att du länkade till diskussionen, jag läste även igenom den och såg att du inte någonstans i diskussionen försöker underbygga dina åsikter. Du hävdar dina åsikter som fakta utan bevisföring eller ens något logiskt resonemang. Så du har inte bemött någon del av vår kritik mot dina argument. Du har bara presenterat mer av dina åsikter. Jag förstår ärligt talat inte hur du ens kan tänka att du bemött vår kritik?

          I vår kritik mot dina argument däremot så lägger vi fram referenser till forskning, vi förklarar ingående hur ditt resonemang fallerar etc. Hur kan man bli mer saklig än så?

          Dina argument är tomma och utan substans tills du presenterar bakgrunden till dom. Vår kritik är relevant eftersom vi faktiskt kan bevisa våra ståndpunkter.

          I 30 år har kärnkraftsmotståndarna fört samma argument och i 30 år har vi som sysslar med kärnteknik gett svar, de problem du stakar upp var redan lösta problem för 30 år sen!

          Som sagt du måste allt komma med något bättre än så om man ska kunna ta dina argument på allvar. Just nu verkar du enbart mena att vi ska ta dina privata åsikter som fakta. Det funkar kanske inom politiken, men inte inom tekniken och vetenskapens värld.

  27. Detta är en bra lista på alla FALSKA argument som förs fram mot kärnkraft.
    JAg skall kort beta va dem en efter en.

    Om kärnkraft är dyr så är det inget problem för så komemr andra krafttyper konkurera ut den.

    Försäkringskostnaderna är en strågubbe då alla industrier har sina toppförsäkringskostnader täckta av staten. (Vem tror du tex tar smällen om en av våra stora kraftdammar spricker och spolar bort Luleå ?) Kärnkraft däremot är straffbeskattad med effektskatten.

    Uranbrytning är inte sämre för miljön än annan gruvbrytning som TEX järn.

    Kärnkraft är bland de säkraste system vi har idag. dess externa kostnader i form av olyckor mm är i paritet med vattenkraft.

    Kärnkraft är hållbart enligt Brundtlandkommissionens definition

    Kärnkraft kan globalt sett förse vår planet med all den energi som behövs utan större problem.

    Produktionskedjag för kärnkraft är inte mer fossilkrävande än produktionskedjan för vindkraft så om kärnkraft skall belastas med de utsläppen så skall vindkraft och solkraft belastas med samma utsläpp.

    för mer exakta hänvisningar så sök på nyckelord och Johan Simus blog. han har gått igenom hela denna listan av felaktigheter förut.

  28. Det var som jag misstänkte, dvs en upprepning av vad miljörörelsen påstår utan att du gjort en grundligare analys av påståendena. Låt oss beta av dom lite snabbt(vill du att jag ska ta någon punkt mer ingående så be mig utveckla).

    1. Kärnkraften är dyr.

    I jämförelse med vad och enligt vilka studier? Enligt tex elforsk och många andra studier gjord av elproducenter är kärnkraft en av de alternativet efter vattenkraft, sopförbränning och kolkraft. Se elforsk, se vattenfalls studier, se eons studier etc. Kärnkraft är långt mycket billigare än vind och sol.

    2. Den bär inte sina försäkringskostnader.

    Varför pekar du ut enbart kärnkraften i den frågan då desamma gäller vattenkraft, vindkraft, kemikalieindustrin, gruvbolagen, flygtraffik, transportindustrin etc. I alla dessa fall är det staten som hanterar toppriskerna. Har skrivit ett utförligt blogginlägg om det.
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/forsakringsfragan.html
    Om du använder det argumentet mot kärnkraft måste du i konsekvensens namn också kräva avvecklad vattenkraft i Sverige då både risken för och konsekvenserna av en olycka i tex Sourvadammen är större än för våra svenska reaktorer.

    3. Uranbrytning är skadligt för miljön.

    Och du menar att gruvbrytning för neodymium för vindkraft, kadmium för solkraft etc inte är det? Ser man på miljöanalyser av tex de australiensiska eller kanadensiska urangruvorna så är de ej mer destruktiva för miljön än vad vår svenska koppar, guld och järnbrytning är. Allt det finns öppet publicerat på kanadensiska och australiensiska miljömyndigheternas hemsidor. Uranbrytning skiljer sig inte nämnvärt från annan gruvbrytning och det krävs mindre gruvbrytning totalt sett för kärnkraft än för förnybar energi eftersom energidensiteten i uran är så astronomiskt hög och anläggningarna för att utvinna energin kräver mindre råvaror.

    4. Kärnkraft är farligt.

    I jämförelse med vad och enligt vilka kriterier? Ser man på dödsfall per producerad kWh och faktorerar in alla olycksfall etc är kärnkraft bland de säkraste energikällan vi har. Se tex ExternE studien. Hur definierar du farligt så att kärnkraft kan räknas som farligt samtidigt som tex vattenkraft inte är det?

    5. Kärnkraft är inte förnyelsebart.

    Definera först förnybart så vi talar om samma sak. Uran och torium tar slut någongång i framtiden precis som vätet i solen tar slut så småningom. Men ur mänskligt perpskektiv är tidsrymderna så stora att båda är precis lika ”förnybara”. Vi har uran och torium för obegränsad tid frammåt. Har gjort en analys av det också på min blogg som jag rekomenderar att du läser.
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/vars-gar-gransen-for-energimassigtekonomiskt.html
    Utvinner man uran ur havsvatten(utveckling pågår i japan) är det definitivt förnybart eftersom nytt uran tillförs haven kontinuerligt från floder och från urlakning ur havsbottnen.

    6. Kärnkraft kan i en global skala inte bidraga till speciellt mycket av energiförsörjningen. Hela produktionskedjan är beroende av fossilbränslen och därför har kärnkraften inte obetydliga utsläpp av växthusgaser.

    Om man ser till livscykelanalyser så släpper kärnkraftens livscykel ut lika lite växthusgaser som vatten och vind och mindre än sol. Har sammanfattat flera livscykelanalyser i detta blogginlägget.
    http://gronarealisten.blogg.se/2008/august/karnkraft-och-koldioxidutslapp-final-word.html

    Produktionskedjan för kärnkraft är inte på något sätt mer beroende av fossila bränslen än kedjan för sol och vindkraft. Faktiskt mindre beroende eftersom kärnkraft kräver mindre råmaterial sett per producerad kWh. Vind tex behöver mycket mer stål, koppar, cement, transporter etc.

    Att kärnkraft inte skulle kunna bidra till minskade utsläpp är nonsens, den gör det reda idag i långt mycket större skala än vindkraft och solkraft gör och utvecklingspotentialen är större. Om inte kärnkraft kan bidrar, hur ska då de betydligt mindre energikällorna kunna göra det?

  29. Men vad är alternativen?

    Vind och solkraft driver ju inga industrier. De kan på sin höjd ersätta hushållskonsumption. (Undrar hur många hektar solpaneler man måste sätta upp för att driva ett aluminiumsmältverk..)

    Så utan kärnkraften så är vi ändå beroende av kolkraft.

    Men jag håller med om att vi borde komma bort från kärnkraft. Men inte förrens ett vettigt alternativ finns. Därför borde vi stödja forskningen kring fusionskraft.

    Dessutom så utvecklas ju nya tekniker för att ta hand om radioaktivt kärnavfall. Här är två länkar om det…

    http://www.newscientist.com/article/dn4056-giant-laser-transmutes-nuclear-waste.html
    och
    http://www.russiatoday.ru/Top_News/2007-08-30/Russian_scientists_discover_radiation-_absorbing_mineral.html

    • Jöran Fagerlund 04 november 2009 — 08:40

      Förnyelsebar el som vattenkraft, kraftvärme, sol, el, vågkraft… räcker till betydligt mer än hushållsel. Med effektiviseringar i andra änden går det att försörja jordens energibehov utan kärnkraft.

      • Jöran Fagerlund :Förnyelsebar el som vattenkraft, kraftvärme, sol, el, vågkraft… räcker till betydligt mer än hushållsel. Med effektiviseringar i andra änden går det att försörja jordens energibehov utan kärnkraft.

        Uppenbarligen inte eftersom vi fortfarande använder kol och olja till 85%. Eller påstår att du att det finns någon switch någonstans och någon bara tjuvhåller på den?

        Ditt påstående är alltså: ”Förnybart skulle kunna försörja oss… om vi gör vissa saker”. Fråagn är: vad är dessa saker, vad kommer de att kosta, hur lång tid kommer det att ta att införa dem, och ur stor skada kommer att göras under tiden.

        Och det kanske viktigaste av allt: om ditt påstående visar sig vaar fel, kommer du då att villit ställa dig upp och säga ”Ok, jag hade fel”? Det ärju det som är den stora svagheten i dina påståenden: du vet att om 25/50/100 år när vi ser om du hade rätt eller inte, då kommer ingen att ställa dig till svars för det du säger nu. Du kan häva ur dig vad skit som helst för att försvara din åsikt… och aldrig behöva ta ansvar för det.

        /Micke

  30. ” Inga rationella argument tycks bita.”

    Låt höra de rationella argumenten?

    • Jöran Fagerlund 03 november 2009 — 13:01

      Kärnkraften är dyr. Den bär inte sina försäkringskostnader. Uranbrytning är skadligt för miljön. Kärnkraft är farligt. Kärnkraft är inte förnyelsebart. Kärnkraft kan i en global skala inte bidraga till speciellt mycket av energiförsörjningen. Hela produktionskedjan är beroende av fossilbränslen och därför har kärnkraften inte obetydliga utsläpp av växthusgaser.

      • – Kärnkraften är billigare per kWh är förnybart, enbart vattenkraft undantaget.

        – Försäkringsfrågan är en icke-fråga som är enkelt lösbar. Dessutom: skulle du ta försäkringsfrågan till sin spets får du genast stänga ned vattenkraften, tunnelbanan, järnvägstransporter, större folksamlingar etc också.

        – Uranbrytning kan skötas med samma stringens och miljöövervakning som all annan gruvbrytning, som exempelvis det järn, den koppar och det neodym du behöver för förnybart (men i avsevärt i större mängd).

        – Om kärnkraft inte kan bidraga särsklit mycket så kan inte förnybart heller göra det.

        – Utslaget på den energi som kärnkraften producerar är utsläppen fortfarande snålare i utsläpp per kWh än förnybart, endast vattenkraft undantaget. 50 års kärnkraft i Sverige använder 9000 ton uran. Det motsvarar en kub på 8 meter, vilket är nästan ingenting i jämförelse med alternativen.

        Kärnkraftshatarna vill utesluta kärnkraften ur energimixen på ren pin tjiv. Men det finns inga rationella skäl för det.

        I en tid när 85% av all vår energi kommer från smutsiga fossilbränslen behöver vi varje ren kWh vi kan få. Den som i det läget hävdar att kärnkraften skall uteslutas från mixen, som att det vore någon lyxfråga där vi har råd att välja bort ren energi, den personen hävdar jag inte tar frågan med föroreningar på särskilt stort allvar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: