Partiträff om den nya stadsdelsnämndsorganisationen

Skönt att vara tillbaka i partilokalen. Det blir allt för sällan eftersom de flesta möten jag deltar i brukar hållas i stadshuset.

Några timmar av kvällen spenderades på Andra Långgatan och en träff med partikamrater om förslaget till ny stadsdelsnämndsorganisation. Kommunalrådet Marie Lindén inledde kring arbetet i referensgruppen.

Diskussionen var givande även om vi inte kom fram till så många ställningstaganden. Fullmäktigegruppen och distriktsstyrelsen får jobba vidare med frågan.

Inför arbetet med utredningen pratade vi i Vänsterpartiet om vikten av ökad demokrati. Det viktigaste för oss var att medborgarinflytandet ökar med en ny organisation snarare än effektiviseringar och vilka chefer som skall hamna var.

I förslaget som nu har kommit är demokratiaspekterna helt utlyfta. Det är på ett sätt förståeligt. Det är en starkt politisk fråga och svårt för tjänstemännen att skriva fram ett förslag som inte går in på politikens område. Å andra sidan sitter vi nu med ett förslag som var precis det vi sade att vi inte ville ha.

Marie Lindén, kommunalråd, inledde.

Jag tror att det är nödvändigt att Vänsterpartiet innan beslutet i fullmäktige i januari presenterar ett förslag hur dessa frågor skall kunna hanteras i fortsättningen. När beslutet väl är fattat kommer det att bli ogörligt att få igång ytterligare förändringar om det visar sig nödvändigt för att främja demokratin.

Utredningsuppdraget har tydliga brister när man fokuserar så tydligt på antalet nämnder och effektivitet. En större genomgång av vad som skall vara stadsdelsnämndernas ansvar hade behövts.

Många frågor medborgarna vänder sig till SDN om handlar om den fysiska miljön. Dessa frågor hanteras inte av SDN utan av Park- och Natur, byggnadsnämnden eller våra kommunala bolag. Stadens nämndpolitiker och tjänstemän brukar oftast vara duktiga på att hänvisa rätt. Kanske är dagens uppdelning optimal men det hade varit värt att titta på.

Ett annat problem som kvarstår oavsett antalet SDN är relationen mellan SDN och kommunfullmäktige när det gäller ansvar och befogenhet. Vem ansvarar för nedskärningar i exempelvis skolan? Det formella ansvaret ligger på SDN men budgeten bestäms av fullmäktige. SDN-ledamöterna kan säga ”vi får inte mer pengar av fullmäktige” och fullmäktige kan säga ”skolan är stadsdelsnämndens ansvar”.

Vad händer med kontakten mellan förtroendevalda och befolkningen om antalet politiker minskar? Hur blir arbetsbelastningen för det sociala utskottet i stora SDN som exempelvis ett sammanslaget Gunnared och Lärjedalen? Kan man sitta i ett socialt utskott med mindre än att man är halvtidsarvoderad? Är det den utveckling vi vill se, att det blir färre fritidspolitiker och fler hel- eller deltidsarvoderade?

Sammanslagningen av flera nämnder kan vara både bra och dålig. Slås Torslanda ihop med Biskopsgården kan det ge nämnden och ansvariga tjänstemän bättre överblick samtidigt kan det också bli så att den nya nämnden sitter nöjd därför att statistiken plötsligt har blivit helt ok. Bristen på hyresrätter i Torslanda är plötsligt borta eftersom man kan tillgodoräkna sig Biskopsgårdens hyresrätter.

Ett annat problem kan bli att man smetar ut de extra resurser man får för Biskopsgårdens elever på alla skolor i den stora nämnden. På så sätt kan resursfördelningsmodellen sättas ur spel. Nu kanske det är ett hypotetiskt exempel eftersom det kräver en borgerlig majoritet och får vi det, vilket gud förbjude, river de väl upp resursfördelningsmodellen rakt av och inför skolpeng på en gång.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: