Dags för ett nytt elnät – ett smartare elnät

Avslutande paneldiskussion om smarta elnät.

Gårdagens middag bekostades av Uddevalla Energis kunder och jag har vederbörligen redovisat den på min specialsida för gratis kalorier och andra förmåner. Den morgonsession jag bevistade på Ennergisession 2010 dag två handlade om smarta elsystem. Det är Vätgas Sverige som arrangerar. Elsystem behöver bytas ut efter hand och delar av Sveriges elnät behöver rustas upp. Utmärkt läge att utveckla elnätet, eller kanske skall man säga hela elsystemet. Både produktionen och konsumtionen har förändrats. Dagens elsystem är baserat på storskalig elproduktion: kärnkraft och vattenkraft. I framtiden kommer mer av småskalig energiproduktion: solceller på tak och mindre vindkraftverk.

Lina Bertling

Framtiden innehåller även storskaliga satsningar på ny energiproduktion. Exempelvis vindkraft. Framtidens elsystem måste alltså kunna hantera både stora mängder storskalig och stora mängder småskalig produktion. Lina Bertling, professor i elteknik på Chalmers,berättade om olika utvecklingsmöjligheter för framtidens elsystem. Användning av likström minskar förlusterna, satsning på datorstyrning likaså. Dessutom kommer fler lokala miniatyrsystem att byggas upp.

Jan-Åke Jacobsson, ordförande Svensk Vindkraft, beskrev utmaningarna för elsystemet när mer vindkraft kommer in. Vindkraft innebär en mer varierad energiproduktion. Vissa tider blåser det mer andra tider blåser det mindre. Totalt sett blåser det mycket över hela landet men för elsystemet innebär det en utmaning att produktionen ”flyttar sig” över landet och över tid.

Ett, för mig tidigare okänt, faktum är att det blåser mer på vintern än på sommaren. Det passar bra eftersom elkonsumtionen är som störst.

Jan-Åke Jacobsson

Nu skall problemet med varierande produktion i vindkraften inte överdrivas eftersom konsumtionen varierar kraftigt under dygnet. Balansen mellan konsumtion och produktion hanterar Svenska Kraftnät redan idag. Genom reglering av vattenkraften kan de hålla 50 Hz i elnätet trots att konsumtionen varierar. En ökning av vindkraften betyder inte så mycket.

Sara-Linnéa Andersson, Vattenfall Power Consultant, redogjorde för en studie av sex små lantbrukare som börjat producera biogaskraftvärme, fem reningsverk och två elnätsägare.

Värmedelen i kraftvärmeproduktionen har varit en nyckel för att få ekonomi i anläggningarna. När man förbränner biogas i en motor som driver en generator är värmedelen lika stor som eldelen. Genom att ta tillvara på värmen och därmed minska uppvärmningskostnaderna har investeringarna givit en god ekonomi. De motorer som används är oftast konverterade dieselmotorer eller bensinmotorer. Någon har använt en gasturbin. Bensinmotorerna går sämre och dieselmotorer och gasturbiner funkar bättre.

Sara-Linnéa Andersson

Några av gårdarna har funderat på att använda biogasen till fordonsgas men det verkar vara ännu mer komplicerat och svårt att få ekonomi i än att göra el. Elproduktion har ju också den fördelen att man kan komplettera med solceller och mindre vindkraftverk.

Gårdarna har varit både djurhållande gårdar och ekologiska växtodlingar. De djurhållande gårdarna förbrukade själva det mesta av den el de producerar medan gårdarna som inte håller djur producerar mer än de konsumerar och kan leverera ut på nätet. Elnätsägarna har bemött gårdarna på olika sätt.

– Allt från skepticism och okunskap till öppna armar och tårta, berättade Sara-Linnéa Andersson.

Villkoren har varit olika för inmatningsavtalen. Allt från 0 till 5000 kronor. Samma sak gäller för elcertifikaten där varierade priserna mellan 2000 och 10000. Slutsatsen av studien är att regelverket är komplicerat och att bemötandet och kostnaderna varierar mycket.

– Det beror helt enkelt väldigt mycket på intresset från nätägaren och elhandelsbolaget, avslutade Sara-Linnéa Andersson.

Henrik Stomberg,

Något som skulle underlätta för småskaliga leverantörer vore om man hade en tydlig ingång. Lämpligtvis elnätsägaren som man ändå måste kontakta. De skulle kunna erbjuda ”en paketlösning”.

Magnus Johansson som pratade om sin elbil igår hävdade att det finns ett EU-direktiv att man har rätt att leverera in el som är under en 50 ampere säkring utan avgift och nätägaren måste ta emot elen.

Eftersom elproduktionen och konsumtionen varierar krävs system för lagring. Henrik Stomberg, STRI, summerade om smarta elnät och exemplifierade med olika tekniska lösningar. Han visade hur solceller, vindkraftverk kan kopplas till superkondensatorer, batterier och system med bränsleceller som kan generera vätgas ur vatten och sedan göra el av vätgasen när det senare behövs.

Per-Anders Gustavsson, Göteborg Energi Nät AB, berättade om hur de bytte ut 264 000 elmätare. Orsaken var den nya lagen som kräver månadsfakturering. Göteborg Energi valde att investera i högteknologiska mätare med betydligt fler funktioner än lagen kräver.

Per-Anders Gustavsson

– Merkostnaden för bättre mätare var inte så stor. Det som kostade pengar var att skicka ut installatörer. Denna kostnad påverkades inte av vilken mätare vi valde, sade Per-Anders Gustavsson.

De nya elmätarna ger en möjlighet att fakturera timpris till privatkunderna. De som har rörligt pris betalar på medelpris under månaden. Därför kan inte kunderna skydda sig mot de höga timpriserna som var i januari. Med timmätning kan konsumenten spara pengar genom att stänga av apparater under de dyra timmarna.

Göteborg Energi undersöker möjligheten att effekttariff som kanske kan hantera detta i framtiden. Per-Anders Gustavsson ville dock inte gå in närmare på konstruktionen av tariffen.

Elnätet i Göteborg har förluster på 3,8 procent. Det motsvarar el för 80 miljoner kronor som Göteborg Energi tvingas köpa. En investering i mätare i elstationerna kan minska denna kostnad men återbetalningstiden på investeringen är 10–12 år. Något mer som blev uppenbart är att det inte finns något som hindrar Göteborg Energi att ta emot småskalig el redan idag. Det finns ingen anledning att vänta på regelförndringar. Göteborg Energi kan själva köpa in småskalig el till förlustel. Det lär dröja innan småskalig el för mer än 80 miljoner kronor skapas på göteborgarnas hustak. Bara att tuta ock köra med andra ord.

Anders Mannikoff

Anders Mannikoff, SP, sammanfattade föreläsningarna, sedan tog en paneldiskussion med alla föreläsarna vid. Jag passade på att fråga Per-Anders Gustavsson från Göteborg Energi om den motion kommunfullmäktige om att underlätta för elleverans in på nätet som fullmäktige biföll i slutet av 2008. Svaret var tillfredsställande. De jobbar med frågan just nu och det lutar åt en paketlösning liknande den som Sara-Linnéa Andersson efterlyste. Det kan handla om att förenkla anslutning, hitta ett bra nätavtal ock så vidare.

En viktig komponent i den framtida energiförsörjningen är onekligen att kunna ta tillvara på små energiflöden. Solceller och mindre vindkraftverk på redan bebyggda ytor. Dessutom får man inte underskatta förändringspotentialen i beteende när exempelvis boende i ett hyreshus kan börja få in lite pengar genom att spara el och deras småskaliga elproduktion börjar mata ut el på nätet. Jag är övertygad om att det har en större betydelse än alla prishöjningar i världen.

Jenny Segersten, Vätgas Sverige, och Lina Bertling, Chalmers, efter sessionen.

Läs alla mina inlägg från Energisession 2010 och från Energisessionen 2009.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Ping: GP,

Annonser

En kommentar

Lägg till →

  1. När det är som kallast är det tyvärr oftast vindstilla, men sett över parablerna så är det jämnare tillförsel under vinter. Sätter själv in solpaneler i vår. Det kommer att lösa min privata varmvatten produktion i minst 6 månader.

    Jobbar med en svensk uppfinning inom energibesparing som gör att hela Sverige kan spara minst 30% på uppvärmningen. Har börjat de kommersiella montagen i år, efter att vi fått provanläggningarna att fungera tillförlitligt under längre tid. Som vanligt har det varit ett kompakt motstånd från myndigheterna och det har gjort att patentet sålts utomlands så att vi kunnat ha det kapital vi behövt för att kunna driva projektet. Det är synd förstås, men det viktigaste är att få ut det på marknaden även om vinsterna hamnar någon annanstans än i Sverige. Sverige och svenskarna hatar verkligen sig själva;)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: