”Har du bara tid och energi för en skala som arkitekt, använd den mänskliga skalan”

Dag två på kommunstyrelsens konferens på Varbergs Stadshotell inleddes med att jag liftade med Helen Odenjung (FP). Även om middagen i går blev sen var det skönt att sova hemma och kunna lämna barnen i morse. Eller som Helene uttryckte det i bilen ner: ”Lunch-till-lunch-tillställningar uppfanns av gubbar i 58-årsåldern som har tröttnat på sina fruar och inte för oss med barn i skolåldern.”

Precis som i går blev det danskt på programmet. Jan Gehl, arkitekt och professor i urban design, som tog initiativ till att göra Strøget i Köpenhamn till Gågata visade bilder från andra städer som har bebyggt hamnar och fört städer samman med vatten.

Jan Gehl

Några av bilderna fungerade som avskräckande exempel. Bland annat hamnen i Köpenhamn. Där finns nästan bara kontor. Marken i hamnen privatiserades. Den såldes helt enkelt till alla som ville bygga kontor. Den mänskliga skalan saknades helt. Som kontrast visade Jan flygbilder på andra delar av Köpenhamn som såg fruktansvärt tråkiga ut på flygfoton men när man kom ner i gatunivå var miljön anpassad till människor.

– Jag säger till alla mina elever att de skall tänka på alla skalor men om de bara har energi eller tid till en skala skall de välja den mänskliga skalan, sade Jan Gehl.

Några exempel på hur andra städer har använt sin vattenlinje:

Kultur vid vattnet. Jan pekade på Guggenheimmuseet i Bilbao och operahuset i Sydney som varandras motpoler. Guggenheimmuseet vänder ryggen mot vattnet och skärmar av kontakten mellan staden och vattnet. Dit kommer nästan bara turister och museibesökare. Operahuset i Sydney vänder sig mot vattnet och lockar ner människor som inte skall gå på opera på kvällen.

Lars Ivarson, Sten Imberg och Hanna Areslätt.

Nöjesfält. Flera städer har skapat nöjesparker vid vattnet vilket skapar livfulla platser för dem som betalar entré och avskärmar vattnet för alla andra.

Bostäder. En del städer har byggt bostäder där resultat är beroende på hur detaljerna utformas. Bostadsområden kan upplevas som inbjudande eller slutna för andra än de boende.

Privatisera inte vattenlinjen. I Toronto har man placerat ut skyltar med texten ”Please walk on the grass” i parkerna nära vattnet. En bra helg kan 1,5 miljoner besökare leta sig ner till parkerna längs vattnet. Imponerande i en stad med 4 miljoner invånare. I Vancouver finns en ö där inga butiker från butikskedjor tillåts. Alla måste vara unika. Växer verksamheten får de flytta. I området Aker brygge i Oslo har man dragit ner stadens övriga struktur ända ner till vattnet.

Förmiddagen avslutades med en diskussion kring nyckelfrågor och framgångsfaktorer för Centrala Älvstaden. Diskussionen leddes av stadsbyggnadsdirektör Lars Ivarson, Sten Imberg och Hanna Areslätt. Därefter fick vi lunch och satte oss på bussen hem till Göteborg och för mig väntade sammanträde med miljönämnden.

Läs alla mina inlägg om segregation, hållbar utveckling och demokrati. Fler bilder från idag:

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , ,

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: