Ett femtiotal åhörare på rödgrönt seminarium vid Göteborgs universitet om arbete, klimat och studenters rättigheter

Intresserade åhörare fångade i min mobil.

På väg till stadshuset i morse pep det till i telefonen. Riksdagsledamoten och partistyrelseledamoten Rossana Dinamarca skickade ett SMS och frågade om jag kunde deltaga i ett seminarium om det rödgröna samarbetet kl. 12 på Göteborgs universitet. Om partiet säger ”hoppa” frågar jag bara ”hur högt?”, tänkte jag och svarade ja.

Det blev ett bra seminarium. Ett 50-tal studenter kom och lyssnade på Anna Johansson (S), Lise Nordin (MP) och mig. Arrangörer var Vänsterns Studentförbund, Gröna studenter och Socialdemokratiska Studentförbundet. Moderator var Kajsa Borgnäs, ordförande för s-studenterna. Om jag förstod det hela rätt var det även s-studenterna som betalade lunchmackorna som åhörarna bjöds på. Glädjande nog kom det så många att vi medverkande blev utan mackor. Inget att redovisa på min specialsida för gratis kalorier och andra förmåner med andra ord.

Byt regering – byt politik!

Inledningsvis fick vi var och en berätta under några minuter kring hur vi ser på det rödgröna samarbetet. Först ut var jag. Eftersom dagens ledare i GT ägnades helt åt hur onödig min fråga till kommunstyrelsens ordförande om göteborgarnas ska slösas på gåvor till Victoria och Daniel började jag där. Om åhörarna undrade vem som stod framför dem var det han som GT hackade på i dagens ledare. Vet inte om det var en bra eller dålig inledning egentligen men studenterna skrattade i alla fall.

Att bli kritiserad av GT är en bra utgångspunkt för samarbetet. Vi vill byta regering. Vi vill ha något annat än vad GT vill.

Regeringen Reinfeldt har orsakat så stor skada på välfärden att det är ett värde i sig att byta regering. Om allt går som det skall kommer Sverige att företrädas av Mona Sahlin på nästa toppmöte om klimatet.

Men det räcker inte med att byta regering, Sverige måste också byta politik. Extra roligt var det att få medhåll av Anna Johansson (S). Hon sade att det inte spelade någon roll om vi ersätter Rreinfeldt med Sahlin om Sahlin för samma politik som Reinfeldt. Det är politiken och inte personerna som skall avgöra.

Klimat, bostäder och studiemedel

Samtalet kom snabbt in på klimatförändringarna. Jag försökte styra in diskussionen på klassamhällets betydelse för klimatförändringarna. Lise Nordin (MP) pratade om at många studenter var beredda att handla ekologiskt trots låga inkomster. Jag pekade på Naturvårdsverkets rapport att det finns ett direkt samband mellan inkomst och klimatpåverkan. När jag nämnde att jag i miljönämnden har föreslagit att vi skall välja ut ett överklassområde och försöka utveckla metoder för riktad miljökommunikation till höginkomsttagare fick jag dagens andra skrattsalva från publiken. Trist att den omröstningen slutade med förlust 8–1.

Ett stort problem för alla göteborgare är bostadsbristen. Den drabbar i synnerhet unga göteborgare och därmed även studenter. Vår bedömning är att det är bostadsbyggandet i allmänhet snarare än byggnation av studentlägenheter som nu är mest angeläget. Jag lyfte fram både den utmätkta rödgröna överenskommelsen om bostadspolitiken och vårt lokala mål om 3000 bostäder per år, varav 1000 i allmännyttan, som vida överträffar S och MP:s mål om 1500 bostäder per år.

Om jag läser tabellerna rätt i Vänsterpartiets budgetmotion kan vi finansiera en höjning av studiemedlen med 688 kronor i månaden.Varken S eller MP presenterade någon konkret siffra på vilken höjning de har finansierat så det är svårt att veta hur vårt förslag står sig i konkurrensen.

Arbete till ungdomen

När frågan kom in på ungdomsarbetslösheten och vi ombads nämna några åtgärder för att skapa jobb åt unga valde jag att inte trassla in mig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller trixande med arbetsgivaravgifter för unga eller sänkt moms på tjänstesektorn. I stället fokuserade jag på att lösningen på våra stora problem skapar massor av jobb. Menar vi allvar med klimatomställningen måste stora investeringar ske. Den satsning på bostäder vi är överens om – när vi bygger rätt, klimatsmart hyresrätt – ger jobb. Att ställa om transportsektorn ger jobb. Att ställa om energiproduktionen ger jobb.

Att bygga ut välfärden ger också jobb. Vi går till val på att byta politik. Det räcker inte med återställare. Barngrupperna måste minska. Äldreomsorgen skall bli bättre. Sjukvården likaså. På många sätt kräver detta fler anställda. Världens bästa välfärd skapar jobb. Dessa jobb tillfaller även unga. Det är generella satsningar som behövs för att skapa fler jobb snarare än åtgärder som gör det lättare för vissa grupper att ta jobb från andra.

Väldens bästa välfärd – utan vinstintressen

Mot slutet styrdes diskussionen in på vad som kan komma att ställa till problem i samarbetet. MP lyfte ambitionerna i klimatarbetet och nämnde motorvägsbyggen som exempel. S är ju fast beslutna att bygga Förbifart Stockholm tillsammans med borgarna medan MP och vi är emot.

Förutom klimatarbetet lyfte jag in att synen på privatskolor och privata vinster i välfärden kan bli ett problem i samarbetet. Här har vi olika syn helt enkelt.

Samtidigt är det en styrka. En sak som kan bli ett problem men som vi måste lösa är att hitta en balans i kommunikationen. Alla tre partier har ett intresse av att profilera sig och kommunicera sin egen politik samtidigt som vi måste stå bakom de kompromisser vi gör helt och fullt. Vi är överens om att vi inte skall ha ett tvåpartisystem men samtidigt måste de rödgröna matcha alliansens regeringskonstellation. Lokalt har vi sett exempel på balansgången mellan partiets egen politik och de kompromisser vi gör när det gäller trängselskatten.

Inga frågor till mig från publiken

Under publikens frågestund riktades inga frågor till mig. MP fick frågor om varför de samarbetar med de borgerliga i så många kommuner och i exempelvis region Skåne där de har höjt avgifterna i kollektivtrafiken. S fick frågor om pensionssystemet. Jag kunde kommentera att vi motsatte oss dagens pensionssystem som ger pensionärerna mindre pengar när ekonomin går ner. Dvs. systemet fungerar precis som det är tänkt. Jag kunde dock framhålla att vi vill höja både studiemedlen och de lägsta pensionerna.

Eftersom de frågor som ställdes var kritiska och jag är en obotlig optimist tolkar jag frånvaron av frågor till mig berodde på att publiken inte hade någon kritik mot Vänsterpartiets politik snarare än att de var ointresserade av oss.

På det hela en bra diskussion med lagom mycket rödgrönt och lagom mycket tre partier som inte helt är överens. Det kommer alltså spela roll på vilket av de rödgröna partierna man röstar i valet i september.

På 45 minuter hinner man inte allt. Jag hade önskat att vi hade kommit in på öppen källkod och integritet på nätet men det hanns inte med. Jag önskar också att jag hade tagit med mig en bättre kamera. Mobilkameran är inget att fota inomhus med. Ber om ursäkt för detta kära läsare. Jag borde veta bättre än att gå hemifrån utan kamera även om jag inte kunde förutse att mobilen skulle plinga till med ett SMS från Rossana just idag.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Media: GP, GP, DN, DN, DN, AB, AB, AB, AB, AB, AB, GT,

10 kommentarer

Lägg till →

  1. B-O Gavne, Västerås 14 april 2010 — 00:43

    -VAR FINNS den absolut viktigaste problematiken på agendan? Detta att några benämner sin kommun för stad! Ni vet som vi svenska folk har kommit överens om, stadgat i lag, att våra lokala politiska samhällen av invånarna i respektive område, alltså våra kommuner Sverige runt, benämns just kommun.
    -Där det ju är uppenbart att grejen att benämna sin kommun för stad, handlar om att vilja skilja på oss människor, de fina tät-/stadsboende människorna och de skitiga landsbygdsboende, bön´erna. ..ni vet som med Adolf Hitler och arier och andra.
    –Och visst finns också våra städer, med sina gator, hög hus och dålig luft. Där kommunen avser samhällsgemenskapen av människorna i kommunområdet. Att vi med denna kommunreformen vill ytterligare hävda demokratin; till tiden innan med 4 stycken olika typer kommuner.

    -Alltså visst ser jag att denna så kallade kommunreformen från runt 1969, med att våra kommuner innefattar både tät-/stadsboende människor och landsbygdsboende, har idag sina frågor. T.ex. att sådan samhällsservice som man enkelt kan ordna i en stad kan vara mycket dyrt på landsbygden. Å så då att vad staden har skall också landsbygden ha. Att möjligen kommunreformen bör revideras, något. Att vi svenska folk diskuterar saken och röstar. -Men inte att en revidering skall köra med våld och terror,…som nu sker! Till exempel i Göteborg.

  2. Jag kan hålla med om att Reinfeldt skadat välfärden men Sahlin kommer inte bli bättre.. Att skapa jobb inom välfärden är inte detsamma som att skapa välfärd eftersom välfärden bekostas av skattepengar och dessa intjänas i praktiken på privata jobb.. Denna sektor förlorar dock hela tiden jobb vilket gör att välfärden får mindre och mindre pengar… Hur har du tänkt betala dessa välfärdsanställda när välfärden bara får mindre och mindre pengar att röra sig med? Vad skall offras?
    (Eller är det sedelpressen som skall fram och skenande inflation skapas?)

    Det är inom den privata sektorn det måste skapas jobb, inte den offentliga.
    Detta är båda blocken usla på, men de rödgröna har redan visat att de är ännu uslare än de borgliga genom att vilja avskaffa RUT-avdraget. (Vilket en majoritet av svenskarna vill ha kvar dessutom) Sen behöver jag väl inte ens nämna att man gått helt vilse i flummträsket med en massa ovetenskapligt genuslarv: könskvoteringar, ”tredje kön” och what not..

    Normalt skulle jag föredrar de rödgröna (faktist!) men de/ni har flummat bort er alltför mycket. Skulle nog vara bra för er att förlora så att ni kanske tillsist återvänder till era ursprungsvärderingar, och lägger fram lite konkreta idéer som ni vet hur ni skall genomföra, och slutar flumma..

    Under tiden hoppas jag på att ett liberalt parti skall äntra scenen..

    • Jöran Fagerlund 08 april 2010 — 09:53

      Det är inte så att privat sektor är ”närande” och offentlig ”tärande”. Lika lite som företag som bara levererar till företag är tärande och företag som säljer till slutkonsument är närande.

      Så länge vi anser att vi skall ha sjukvård eller omsorg måste den betalas. Det mest kostnadseffektiva är att göra detta skattevägen. Att ha massor av människor utanför systemen är oerhört improduktivt. Att människor går sjuka för att de inte har råd med läkarbesök eller stannar hemma med barnen för att de inte har barnomsorg är väldigt improduktivt.

      En stark offentlig sektor genererar jobb inom den privata sektorn och den privata sektorn genererar skatteintäkter. Skattefinansiering är inte tärande det är bara rättvist och i de flesta fall mer kostnadseffektivt än att var och en betalar för sig.

      • Så du menar att den offentliga sektorn bygger den privata istället för tvärtom?

        Inte så troligt:
        Den privata sektorn tjänar det absolut mesta av sina pengar på andra privata företag och konsumenter, de flesta av dessa också anställda inom den privata sektorn.
        Den offentliga sektorn kan bidra till den privata sektorn i VISS mån genom upphandling och liknande, men problemet där är ju att under EU-lag får inte den svenska privata sektorn gynnas framför den utländska:
        Chansen är större att upphandlingen sker från utländsk privat sektor vilket inte gynnar våran ett dugg, tvärtom.

        Sen visst, det är kontraproduktivt att ha folk utanför systemet, men det är lika kontraproduktivt att anställa alla dessa inom det offentliga pga redan uppgivna skäl:
        Den offentliga sektorn kostar mer än den ger tillbaka ekonomiskt, och den är inte till för sådant heller.. Utan för att tillhandahålla nödvändinga samhällstjänster, inte hålla alla med anställning.

        Den drivs med skattepengar, dessa är som sagt ändliga samtidigt som Sverige har en växande statsskuld och en krympande privat sektor.
        Vi kan alltså förvänta oss allt mindre skatteintäkter eftersom den privata sektorn bara krymper..
        Så för att ha råd att anställa fler inom det offentliga kommer man antingen behöva skära ner i andra delar av det offentliga eller höja skatterna. Det är de enda realistiska alternativen och båda är dåliga. (Jag hoppas du inte tänker på lån eller sedelpressar som realistiska alternativ)

        Högre skatter skapar arbetslöshet inom det privata genom lägre vinster (mindre utrymme för expansion och fler anställda) och mindre i plånboken för konsumenterna. (mindre konsumtion vilket ger mindre vinst för företagen osv)
        Höja skatterna för att bekämpa arbetslöshet är således en ond cirkel.

        Och att skära i det offentliga alltför mycket är inte heller bra av ganska uppenbara skäl.. Skär man i bidragen, sjukvården och utbildningen för mycket ökar man utslagheten och förvärrar problemen:
        Och vad skall man göra med de nya utslagna man skapar? Ge dom jobb inom det offentliga??

        Således bör det vara uppenbart att det enda hållbara på sikt är att generera fler privata jobb:
        Många privata företag och mycket privat kapital ger mer skattintäkter till välfärd på lägre skatt.
        Man får i kort allt fler att skatta så skatten kan sättas lägre.

        Höga skatter är kortsiktigt: Det ger stora intäkter till välfärd snabbt.
        Men på sikt dödar det av den privata sektorn och således i förlängningen välfärden.
        Det blir allt färre att skatta. Och således måste skatten hela tiden öka, vilket förvärrar situationen än mer, eller välfärdssystemet skrotas.
        Inget av dessa är vidare trevliga alternativ.

        Jag är helt för välfärd..
        Men jag inser att utan en stark privat sektor är inte välfärd möjlig. Sen kan man prata om ”rättvisa” och ”fördelning” hur mycket som helst:
        Man måste ha några skatteintäkter (och således en stark privat sektor) att fördela för att sådant ens skall bli relevant.

        • Jöran Fagerlund 09 april 2010 — 10:05

          Jag menar att produktion och reproduktion förutsätter varandra. Det är en ömsesidighet som man inte kan bortse ifrån. Någon behöver ta hand om barn och äldre när de vuxna jobbar. Sedan finns det olika sätt att ordna detta. Att göra det offentligt och skattefinansierat är det mest kostnadseffektiva och rättvisa sättet.
          Det är en grovt förenklad bild av verkligheten att det offentliga inte skapar jobb. I den faktiska historiska utvecklingen av svensk industri har den offentliga sektorn spelat en central roll. Genom offentliga investeringar i infrastruktur och utbildning har industrin vuxit sig stark. Utan hamnen, telefoner, brevförsändelser, vägar, kollektivtrafik, barnomsorg, bostäder och utbildad personal skulle Göteborgs företag stå sig slätt i konkurrensen.
          Bakom i stort sett varje framgångsrikt svenskt storföretag finns offentliga investeringar och statliga verk eller bolag. Ericsson växte när Televerket investerade, ABB när LKAB, SJ, Vattenfall och kommunala elverk investerade. Storföretagen i Göteborg är inga undantag. Hasselblads kameraproduktion började genom en beställning från försvaret att kopiera en tysk kamera. Marknadsföringen fick sedan ovärderlig draghjälp av skattedollar när NASA skickade Hasselbladskameror till månen. Utbyggnaden av kollektivtrafiken har genererat åtskilliga beställningar av bussar från Volvo. När offentliga energibolag investerar i vindkraft tillverkar SKF flera av kullagren. Många innovationer har kommit ur forskning vid Chalmers och Göteborgs Universitet.
          Den offentliga sektorn har även varit aktiv som konsument och bidragit till att många nya, idag konkurrenskraftiga produkter, finns på marknaden. Det oblekta papperet är ett sådant exempel. Det oblekta papperet kom fram genom ett aktivt arbete i Miljöförbundets pappersgrupp som kunde länka samman en producent med stora offentliga institutioner. I dag finns det på marknaden och är en stark exportprodukt tack vare såväl innovationer och driftiga företag som en aktiv folkrörelse och att först riksdagen och sedan flera kommuner beslutade sig för att enbart köpa oblekt papper.
          Syftet med företagande är alltid att generera intäkter till ägarna och aldrig att leverera skatt. För att ekonomisk tillväxt skall bli hållbar och finansiera generell välfärd för alla i stället för ökande privata förmögenheter hos redan besuttna krävs politiska beslut och reformer som omfördelar.
          Kommunen är involverad i flera utvecklingsprojekt. Det är förvisso så att Göteborgs Stad till största delen är skattefinansierad som du konstaterar men det är lika viktigt att påpeka att dessa skatteintäkter genereras tack vare en stark offentlig sektor och ett starkt fackligt arbete som kunnat hålla lönerna, och därmed köpkraften, uppe.

          • Innan undrade jag men nu börjar jag bli övertygad: Du läser inte vad man skriver va? Är det någon sorts automatik för dig att försvara välfärden även när den INTE attackeras för jag argumenterar ju inte emot välfärd..? Jag behöver inte en historielektion om den heller, jag har aldrig varit emot den. Jag sa mig vara EMOT nedskärningar i den också och talade om konsekvenserna av det..

            MEN jag inser var pengarna faktiskt kommer ifrån. Så läs vad jag skrev igen. Rekommenderar dig också att läsa lite ekonomi och gärna lite budgetar också…

            Pengarna till välfärden kommer från den privata sektorn, så dödar man den dödar man välfärden. Detta är ingen åsikt utan fakta, understödd av siffror.

            Och vad syftet med företagande är, är inte relevant. Poängen är såklart att den genererar vinst som kan beskattas och desto större vinst desto mer skatteintäkter..

            Att fördela är fint, problemet här är att du inte verkar koppla var pengarna kommer ifrån…

            • Jöran Fagerlund 10 april 2010 — 20:36

              Jag har läst vad du skriver. Det är inte något automatiskt svar utan en kommentar till hur du beskriver sambandet mellan privat och offentlig sektor. Din syn på sambandet mellan offentlig och den privat sektorn är för enkelriktad. Jag vill fördjupa diskussionen. T.ex. när du skriver:

              Pengarna till välfärden kommer från den privata sektorn, så dödar man den dödar man välfärden. Detta är ingen åsikt utan fakta, understödd av siffror.

              Den privata sektorn är beroende av en fungerande reproduktion och en stark välfärd är bättre för den privata sektorn än en svag välfärd. Omfördelning är bra för företagandet. Sedan kanske det inte gynnar de styrande eliterna men om man vill ha många och starka företag skall man se till att inkomstklyftorna är små och den offentliga sektorn stor. Det är mest gynnsamt för företag.

              En stark och stor offentlig sektor dödar inte den privata sektorn. Tvärt om. Den ger förutsättningar för företagande.

  3. Jag håller med Bengt det var fel tidpunkt. För att under den tiden studenterna måste preutera sina studier före politiska diskussioner.
    Det bör tas om igen ner tenta tiderna är över om man vill nå student korn med sina politiska bud.

  4. Idag har de flesta studenter inte tid för politiskt ”tjafs” utan enbart tid för studier…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: