FAH:s vårmöte rullar igång med buller och bång

Carina Ohlsson, ordförande FAH Kommunerna och miljön, rapporterar om arbetet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott.

Befinner mig vid Globen i Stockholm för vårmöte med FAH Kommunerna och Miljön. Carina Olsson, ordförande i FAH och riksdagsledamot, och Ann-Sofie Eriksson, Sveriges Kommuner och Landsting, informerade om vad som är på gång i miljösverige.

I förslaget till ny plan- och bygglag, PBL, stärks miljöperspektivet. Bland annat krävs samråd med miljönämnden i bygglovsärenden. Komunen skall ge ett samlat svar. Det är rimligt att inte byggnadsnämnden säger en sak och miljönämnden en annan. I förslaget inrättas även en ny instansordning. Länsstyrelsens beslut skall överklagas till mark- och miljödomstolen.

Ann-Sofie Eriksson

En annan lagändring berör miljökvalitetsnormerna. Det blir en tydligare uppdelning mellan skarpa krav, som miljökvalitetsnormen för luft, och börkrav som vattenkvalité.

De rapporter som ges i riksdagen tyder på att överföringen av djurskyddet från kommunerna till länsstyrelsen inte var någon succé. Jag har kommenterat detta tidigare och även lämnat in en interpellation i frågan.

Bullerstörningarnas hälsoeffekter en av framtidens stora utmaningar

Mats Nilsson, bullerforskare från Karolinska institutet och Stockholms universitet informerade om bullersituationen. Bullerstörningar är det miljöproblem som berör flest människor. Trafikbuller är till synes ett ”demokratiskt miljöproblem” eftersom många höginkomsttagare bor nära högtrafikerade leder i centrala stadsdelar. Å andra sidan har höginkomsttagare större möjligheter att flytta från buller till lugna förorter och bilpendla.

Mats Nilsson

Ett bra exempel på att bullerproblemen har en klassdimension är Förbifart Stockholm eftersom de styrande tar hänsyn till olika intressen beroende på inkomst hos invånarna. Stockholmsvänstern beskriver problemet:

Vi vet också att boende i Skärholmen och Hjulsta får blicka ut mot den sexfiliga motorvägen, som kommer att gå i ytläge genom de fattigare förorterna. Först när vägen når fram till det rikare Ekerö grävs den ner i tunnel. Men då blir den så farlig på grund av halten av farliga PM10-partiklar att den måste stängas av hälsoskäl!

Det mest självklara, att försöka minska bulleremissionerna, tycks ofta komma i andra hand. Vi är rätt duktiga på att bygga bort buller, nuförtiden, med tysta sidor etc. Däremot finns inget krav på tystare bilar, tystare däck eller krav på tyst asfalt på alla gator i Stockholm.

– Att ändra bullerriktvärdena är som att bekämpa rattfylla genom att höja promillegränserna, sade Mats Nilsson.

Minskningar är svåra att få till. Buller är knepigt eftersom det kommer från flera källor. Det är inte bara det matematiska fenomenet att det är en logaritmisk skala som gör att en fördubbling av ljudenergin medför en ökning med tre decibel. Flera källor stör mer än samma decibeltal från en ljudkälla.

Vad innebär det för den fysiska planeringen? Att exempelvis minska bullret från Essingeleden med 10 decibel kräver minskningar av biltrafiken med 90 procent. Det krävs andra lösningar också. Tystare bilar, tystare däck och tystare asfalt. Elbilar minskar bullret vid lägre hastigheter men kommer man ut på de lite större lederna i städerna stör de lika mycket som bilar med förbränningsmotorer.

De svenska riktlinjerna tycks ligga i linje med WHO:s rekommendationer. Det är väl bara de nya rönen från WHO kring att ljudnivåerna nattetiden bör understiga 40 decibel som skiljer sig från de svenska på 45 decibel.

Martin Påhlman
Claes Halling

Efter lunchen som skattebetalarna bjöd på och jag som vanligt redovisar på min sida för gratisk kalorier och andra förmåner fortsatte temat buller och bång. Martin Påhlman, Naturvårdsverket, Claes Halling, länsstyrelsen, Annika Söderlund, Umeå Kommun, och Leif Schöndell, Borås, gav exempel på statlig vägledning och lokalt bullerarbete.

Nyckelordet är samverkan. Dialog mellan olika nämnder, länsstyrelsen och statliga verk. Samtidigt måste man hålla ordning på vilket ansvar var och en har. Umeå gav exempel på hur miljö- och hälsa fick förelägga tekniska nämnden att åtgärda trafikbuller när kolletivtrafikens natturer lades om. Miljönämnden i Göteborg beslutade, på mitt initiativ, att förelägga trafiknämnden att inkomma med plan för att klara miljökvalitetsnormen för luft.

Leif Schöndell
Annika Söderlund

Strategierna för stadsutbyggnad i Umeå och Borås var ganska lika Göteborgs strategier. Förtäta, bygga kollektivtrafiknära och ha evenemang på en nybyggd arena. Utmaningarna ser också rätt lika ut: trafikbuller, industribuller, flygbuller och skjutbanor.

Det ger rätt ofta målkonflikter. Förtätning är bra för att minska resandet och öka effekterna i transportarbetet. Blandat boende med verksamheter, butiker och restauranger nära bostäder skapar liv och rörelse som bidrar till trygghet och är viktigt för en jämställd stadsplanering men kanske stör nattsömnen för de boende.

Fler bilder:

Läs alla mina inlägg om FAH, eller mer specifikt FAH 2010 och FAH 2009. Läs alla mina inlägg om klimat och miljö.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

One Comment

Lägg till →

  1. Osäkra k-pistarna grabbar ! Det är en äkta göteborgskommunist i stan ! Hoppas du får en bra stund här och ser och lär !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: