Privatskolor parasiterar och profiterar på skattemedel

Baggiums privatskolor går bra. De gör så stora vinster att norska FSN capital köpte verksamheten. De forna ägarna Ole Salsten, S-politiker i Kungsbacka, och Jonny Nordqvist vill inte berätta hur många miljoner de fick för bolaget. Tillsammans har de kvar 30 procent i bolaget och sitter i styrelsen. Förutom att privatskolorna parasiterar på de kommunala innebär de inskränkningar i demokratin och medborgarnas rätt till insyn. I Göteborg finns också stiftelsedrivna skolor som Göteborgs Högre Samskola och Ingrid Segerstedts gymnasium som begränsar insynen i räkenskaperna.

Privatskolorna spär på segregationen och är den övre medelklassens organiserade rymningsförsök ut ur folkhemmet och jämlikhetstanken.

– Det är inget slumpmässigt urval av elever som söker sig bort från den kommunala skolan. Inriktningar och agressiv marknadsföring anspelar på det underförstådda löftet till de välbärgade om en skola fri från resurskrävande och störande elever. Något som betygssystemet sedan effektivt garanterar. Därför vill vi fasa ut privatskolorna och återskapa en enhetsskola där elever med olika bakgrund möts, sade Christian Larsson (V) i senaste budgetdebatten i kommunfullmäktige.

– Vi har följt spelets regler och jag känner mig privilegierad. Det är ytterst få som får vara med om något sådant här, säger Jonny Nordqvist till GP.

Privilegierad, var ordet sa Bill. Ordet var privilegierad, sa Bull. De senaste två åren har aktieutdelningen varit 10 miljoner per år. Tillsammans blir eleverna altså blåsta på undervisning för 10 miljoner kronor varje år. I diskussionen om det är kommunerna eller staten som skall driva skolorna kan jag inte uttala mig säkert eftersom jag vet för lite. En sak är dock säker: privatskolorna profiterar på skattemedel och därmed parasiterar de på den offentliga skolan. Förbjud nyetablering av privatskolor och inrätta ett moratorium för de befintliga och låt dem avvecklas i takt med att eleverna går ut.

Läs även Svensson, , , , , , , Intressant?

Media: GP,

 

 

11 kommentarer

Lägg till →

  1. Ang: friskolereformen:

    Då blir det som det blir på Baggium – nämligen kaos. Skulle vi kvalitessäkra utbildningen på Baggium skulle detta kaos snabbt framgå. Undermåliga lokaler, verksamhetsplaner, likabehandlingsplaner saknas etc. Missnöjda lärare och dessutom ett flertal av dessa; obehöriga.

    Skolhälsovård, kuratorer, specialpedagoger och studievägledare, på plats, saknas egentligen helt, för den elevgrupp som egentligen är i störst behov av denna elevvårdande verksamhet. Det är helt förtåeligt att Baggium går med skyhöga vinster – elevvårdande verksamhet är dyr i drift. Och var är biblioteken – var är datasalarna – det är faktisk en större skandal detta – vet Björklund om detta eller vill han inte veta vad som försigår.

    De kommunala yrkesutbildningarna står sig mycket väl i en jämförelse. Jag kan inte förstå att en elev skulle välja bort ett kommunalt aternativ jämfört med ett alternativ som Baggium. Jag vet, för jag har arbetat i drygt 10 år som kommunal yrkeslärare och kan jämföra formerna för utbildning.

    Det tog mig mindre än 1 minut att konstatera detta kaos efter ett besök på en av Baggiums gymnasieenheter i Västsverige,

    Ett citat:

    Två elever sitter o filer på plåtslageriutbildning – ”den ena säger – filen ha gått sönder – jag svarar – det är väl bara att hämta en ny – vi har bara en fil får jag till svar” – ingen lärare i närheten – helt otroligt. Farlig maskinell utrustning som inte får användas utan att en BEHÖRIG lärare finns där.

    Att Baggiumenheterna eventuellt (troligen inte) klarar en skolinspektion, med påpekanden, kan vara må hänt men en inspektion av Uppdrag Granskning skulle de aldrig klara av.

    Min slutsats är att: jag känner oerhört mycket för elverna

  2. festinalente1 08 juli 2010 — 10:19

    Problemet som jag ser det ligger i att dessa politiker avsäger sig sitt ansvar.
    Ansvaret att ha en fungerande utbildning eller fungerande vård. Ansvaret att skolan fungerar ligger på kommunpolitikerna, vården på kommunpolitiker alt. landsting/regionpolitiker beroende på vilken del av omsorgen det gäller.
    Enkel affärsuppgörelse i princip. Jag köper tjänsten, du utför den, jag bedömer om du utfört den enligt mina önskemål (eller uppgjort avtal). Där är det stora problemet. Blåögda politiker som tror att företag gör ett bra arbete utan att bli kontrollerade. Jag som kund (politikern) ska lägga ribban på servicenivån. Är ribban lagd på en viss nivå (minst lika hög som offentlig driven verksamhet) är det upp till företaget att lösa arbetet. Kan företaget göra det med vinst, utan att understiga avtalad ribba är det ok! Jag som kund får det som jag kan förvänta mig. Som det är nu frånsäger sig politikerna sitt ansvar (kravställande) och förfasas över att företag går med vinst, på bekostnad av kvalitén.

  3. Som lärare med erfarenhet av dessa privatskolor så ger jag Jöran helt rätt i hans artikel. I min förra hemstad fanns det en sådan privatskola som körde sina kurser på distans. Bortrationaliserat var inte bara mötet med eleven utan också klassrum, skolsköterska och kurator mm. Jag sökte en lärartjänst men blev erbjuden en helt annan tjänst med ämnesområden som jag inte alls hade kompetens i. Eftersom det var en universitetsstad så var det många lärare som sökte sig dit i den stenhårda konkurrensen på dagens arbetsmarknad förlärare trots att ingångslönen var runt 20-21000 kr/mån. Utifrån dessa förutsättningar var kvalitén på utbildningen givetvis under all kritik. De instuderingsfrågor som eleverna gjorde var svåra att bedöma om de var avskrifter eller om de ens var de själva som skrev svaren. Eftersom det fanns ett tryck på lärarna att jobba snabbt och effektivt (ja, detta missbrukade ord, här menas det iaf effektivt i förhållande till den ekonomiska vinsten för ägarna) så gled många igenom. (Jo jag vet, detta problem finns även i kommunala skolor men inte alls i samma omfattning.)

    Bra Jöran, kör hårt med din politiska linje. Verkligheten talar för att skrota ”friskolereformen”. Liberalernas idéer är kanske vackra men de fungerar inte i praktiken… Se bara på deras skolpolitik!

  4. Om de drivs som AB så finns det speciella lagar för dem. Räkenskaperna måste gås genom av en auktoriserad revisor. Har du hört om årsredovisningar ?

    Det är väl självklart, att man vill sätta sitt barn i den bästa av skolor. Med mest ordning, minst antal störande och resurskrävande elever. Annars har man en del att lära som förälder.

    Min egen son går inte i privatskola för vi har en bra skola i närheten. Annars hade jag nog övervägt saken.

  5. Vill tipsa om statsvetaren Marie Demkers blogginlägg kring det faktum att en ny undersökning visar vilken enorm betydelse föräldrars utbildningsbakgrund har för ungdomarnas prestationer och kunskaper i skolan http://vanstrastranden.wordpress.com/ . Hon lyfter mycket riktigt fram friskolorna som en av huvudorsakerna till den kraftiga kunskapssegregationen inom den svenska skolan. Skolverket lyfte redan i våras upp det faktum att den svenska skolan lider av stor homogenitet inom enskilda skolor och heterogenitet mellan skolor. Detta leder till sämre utbildning för alla när inte elever med olika kunskaper och erfarenheter möts i dagens svenska skola.

    Bengt så länge de kommunala skolorna får ta den stora merparten av de elever som kräver mest stöd och hjälp vilket dessutom ofta är elever som friskolorna inte är intresserade av kan det kvitta exakt hur många kronor per elev respektive skolform får. Pengar som staten betalar till elevers skolgång borde minst sagt vara öronmärkta till utbildning och inte gå till företagsvinster. Speciellt när vi ser att friskolorna drar in på saker såsom behöriga lärare eftersom obehöriga lärare är billigare. I genomsnitt är andelen obehöriga lärare dubbelt så stor inom friskolorna.

    • Jöran Fagerlund 30 juni 2010 — 16:48

      Tack för bra kommentar.

    • Man måste se skillnad påk orsak och verkan. Det är självklart att ambitiösa elever söker sig till samma skola – i många fall råkar det vara friskolor. Intagningen baseras helt på betygen från högstadiet. Det gäller båda friskolor och kommunala skolor. Friskolorna kan således inte välja vilka elever de vill ska börja på skolan.

  6. Bengt!

    Det har liksom aldrig slagit dig att majoriteten av eleverna med utländsk bakgrund inte går i fristående skolor; att den lilla andel elever med utländsk bakgrund som söker sig till fristående skolor är delar av den medelklass som Christian och Jöran nämner? Med de mest uppåtsträvande eleverna (eller deras föräldrar, som väl är beslutsfattare i skolvalsärenden) följer också de mest engagerade lärarna till privatskolorna. Därmed är spiralen igång, och eleverna delas upp i A- och B-skolor. Gissa i vilka stadsdelar de skolor ligger, som efter en tid kommer att kallas B-skolor.

    Det är ju Jörans parti bland annat som i riksdagen hårdast motsatte sig den politik som ligger till grund för denna allt djupare segregering av skolan. Där duktiga och framåtsträvande elever – som ju enligt forskning är ett tillskott i blandade sociala miljöer därigenom att de lyfter samtliga elevers studiemotivation och -resultat – nu hamnar i sina egna skolor. Där kraven, över hela linjen, sänkts i takt med att konkurrensen om bra betyg och gott rykte skärpts. Där enhetsskolan har fått lämna plats åt Marknadsskolan AB.

    I de fall en fristående skola får mindre pengar än en kommunal – skillnad mellan fristående och kommunala i sig är inte lagenligt, så det förutsätter jag att Göteborg inte sysslar med – är det just för att eleverna där befinner sig högre upp i den sociala hierarkin och därmed är mindre resurskrävande. Men skillnaden mellan hur mycket som tillfaller de privata och de kommunala är ju uppenbart (om en privat skolägare kan plocka 10 miljoner i utdelning per år, medan de kommunala skolornas budgetar blöder) för liten.

    Det är dags att skapa en välnärd, likvärdig skola – med privatskolornas pengar!

  7. Jöran!
    Deet har liksom aldrig slagit dig in att i många friskolor så finns det elever med utländsk bakgrund och som ser skolan som en språngbräda att komma fram i samhället. Den kommunala skolan i de områden i vilket många av dessa ovan uppräknade bor lämnar mycket övrigt att önska.

    Men det är ju ditt parti bl.a som så att säga skapat den udnermåliga kommunala skolan där ingen får vara duktig och framåtsträvande och inte några krav får finnas.
    Dessutom får friskolorna faktiskt mindre per elev än vad de kommunala skolorna gör.

    • Har man ingen elevvårdsteam så behöver man inte full ersättning – det blir tillräckligt över ändå – framförallt på yrkesutbildningar där man snittar 110 000 per elve och år.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: