Det finns för många företag i Sverige och entreprenörsmyten är skadlig

Offentliga investeringar lade grunden för Hasselblads kameratillverkning

Befinner mig på X2000 till Stockholm för att delta i Svenskt Näringslivs Entreprenörsmöte. När den härskande klassen köper tågbiljetter är det första klass som gäller och då ingår frukost vilket jag som vanligt redovisar på min specialsida för gratis kalorier och andra förmåner. Det mesta tyder på att vi inte blir försenade men man skall inte ropa hej innan tåget har stannat på Stockholm C, eller hur det gamla odstävet lyder.

Svenskt näringsliv har bjudit in mig tillsammans med flera andra inflytelserika politiska bloggare. Vår uppgift är att bidraga med andra perspektiv. Mitt perspektiv är att Svenskt Näringsliv har fel och att deras vurm för företagande och nyföretagande i synnerhet är skadligt för svensk ekonomi och samhällsutveckling.

I allt väsentligt delar jag Göran Greiders artikel på Newsmill:

Retoriken kring entreprenören/företagaren är helt enkelt barnslig, ja, den är ytlig och den är smått religiös när den ljuder från politiskt håll och från näringslivets lobbybroschyrer. Framförallt skiljer man inte mellan produktivt och improduktivt företagande. Gjorde man det skulle man bli tvungen att på allvar börja diskutera statens och det offentligas roll för att styra företagandet åt just det produktiva hållet, vilket är det sista man vill göra i en marknadsdoktrinär era.

En enkel titt på sambanden mellan BNP-utveckling och antalet företagare är också belysande. I stort sett är mönstret det att ju högre BNP i ett land – desto färre företagare. Således finner man att ett land som Grekland hyser betydligt fler företagare i förhållande till befolkningen än långt mer framgångsrika länder som exempelvis USA eller Sverige.

Entreprenören, the last action hero i den marknadsekonomiska berättelsen, blir sinnebilden för modernitet och förnyelse. I praktiken är det ofta tvärtom. Den genomsnittliga utbildningsnivån hos småföretagare är lägre än genomsnittet och när det gäller idealet jämställdhet är läget nattsvart: Många företagare, särskilt bland de så kallade levebrödsföretagen, jobbar ihjäl sig i föga lönsamma branscher och får då se sitt familjeliv regrediera till femtiotalets jämställdhetsnivåer.

Hela ingången till entreprenörsmötet är bakvänd: ”Politiker från båda blocken pratar ofta om jobben som skall komma, men sällan om de enda som kan skapa jobb; entreprenörer och företag.”  Svenskt Näringsliv har en grovt förenklad bild av verkligheten. I den faktiska historiska utvecklingen av svensk industri – vilken Svenskt Näringsliv alltid bortser i från – har den offentliga sektorn spelat en central roll. Genom offentliga investeringar i infrastruktur och utbildning har industrin vuxit sig stark. Utan hamnen, telefoner, brevförsändelser, vägar, kollektivtrafik, barnomsorg, bostäder och utbildad personal skulle Göteborgs företag stå sig slätt i konkurrensen.

Bakom i stort sett varje framgångsrikt svenskt storföretag finns offentliga investeringar och statliga verk eller bolag. Ericsson växte när Televerket investerade, ABB när LKAB, SJ, Vattenfall och kommunala elverk investerade. Storföretagen i Göteborg är inga undantag. Hasselblads kameraproduktion började genom en beställning från försvaret att kopiera en tysk kamera. Marknadsföringen fick sedan ovärderlig draghjälp av skattedollar när NASA skickade Hasselbladskameror till månen. Utbyggnaden av kollektivtrafiken har genererat åtskilliga beställningar av bussar från Volvo. Offentliga investeringar i Vindkraft ger jobb på SKF. Många innovationer har kommit ur forskning vid Chalmers och Göteborgs Universitet.

Den offentliga sektorn har även varit aktiv som beställare och bidragit till att många nya, idag konkurrenskraftiga produkter, finns på marknaden. Det oblekta papperet är ett sådant exempel. Det är också ett exempel på den samverkan mellan företagande och offentlig konsumtion som Svenskt Näringsliv blundar för.

Det oblekta papperet kom fram genom ett aktivt arbete i Miljöförbundets pappersgrupp som kunde länka samman en producent med stora offentliga institutioner. I dag finns det på marknaden och är en stark exportprodukt tack vare såväl innovationer och driftiga företag som en aktiv folkrörelse och att först riksdagen och sedan flera kommuner beslutade sig för att enbart köpa oblekt papper.

Syftet med företagande är alltid att generera intäkter till ägarna och aldrig att leverera skatt. För att ekonomisk tillväxt skall bli hållbar och finansiera generell välfärd för alla i stället för ökande privata förmögenheter hos redan besuttna krävs politiska beslut och reformer som omfördelar.

Det bästa för ett bra företagsklimat i Sverige är höjda lägstalöner och minskade högstalöner. Då skapas efterfrågan. Alla företagare vet att grunden för företagande är att ha en kund som vill och kan köpa. Något som Svenskt Näringsliv bortser ifrån därför att deras främsta uppgift inte är att skapa ett bra företagsklimat utan att värna den härskande klassens privilegier.

Entreprenörsmötet går att följa på Facebook och Twitter via #entmote.

intressant och politometern hittar du andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Media: GP, EX, DN1,2, Svd,

Annonser

6 kommentarer

Lägg till →

  1. Teknikutvecklingen drivs definitivt framåt av statliga pengar. Om du tar USA som exempel så kan man utan tvekan säga att utan massivt stöd ifrån Pentagon till forskning inom både naturvetenskap och humaniora så hade varken internet eller annan senmodern teknologi tillkommit. Staten betalar, kapitalet får gratis och gör massiv profit på teknologisk innovation.

  2. Idag på jobbet kom jag faktiskt på en åtgärd som skulle förbättra för småföretagare! En åtgärd som INTE handlar om att subventionera och stödja dem med diverse märkliga undantag gällande LAS eller skatter och avgifter!

    Det handlar om större företag och kommuners svineri mot småföretagen. Man borde lagstadga om hur lång tid företag/kommuner kan dra ut på att betala fakturor! Många större företag utnyttjar sitt överläge på ett helt vidrigt sätt! Det borde kunna regleras.

  3. I allmänna verksamheter kan intreprenörer bidra till nytänkande o utveckling. Det är dock svårt när alla har fokus på att spara snåla och trolla med knäna. I våra verksamheter i kommunerna.

  4. Elsa Andersson Hedkvist 19 augusti 2010 — 10:27

    För att se verkligheten måste man ibland stå på huvudet som ett barn. Alla föds inte till företagare t.e.x. tror jag att många kreatörers goda ideér försvinner i konkurser. Staten behöver stödja grundläggande samhällsfunktioner och företag för att inte hela Sverige ska gå i konkurs.

    • Nej, men kreatörerna kan slå sig ihop med en entreprenör eller sälja sina idéer till företag. Det är inte alla som är födda företagare som driver på IT-utvecklingen i Silicon Valley direkt.

      För övrigt är det inte statliga investeringar som lagt grunden till uppfinningarna. Det är individer som ensamma eller tillsammans åstadkommit något. För övrigt drivs KNAPPAST teknikutvecklingen idag framåt av pengar från staten.

      Jag ser inte poängen med att ta pengar från folk för att sedan låta politiker bestämma vad som är värt att satsa på. Idiotiskt, kort och gott. Det enda som händer då är att folk har blivit bestulna på pengar av klåfingriga politiker och massvis med pengar går till spillo i ineffektivitet och dumdristiga investeringar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: