Initierade och intressanta diskussioner kring miljö rättvisa jämställdhet och socialism på partiskolan

Ett trivsamt inslag i partiskolan är att deltagarna bjuds på vegetarisk mat innan föreläsningen.

Ett tjog partiaktivister samlades i kväll på partiexpeditionen på Andra Långgatan för den andra delen av årets upplaga av partiskola. Mycket av det jag sade var samma som för ett år sedan men diskussionerna blev annorlunda i år eftersom deltagarna var nya. Precis som förra gången var diskussionerna initierade och intressanta. Vi tog ut svängarna lite mer än brukligt när vi pratar konkret kommunalpolitik.

Socialismen löpte som en röd tråd genom diskussionen ‘ven om vi lät tankarna spreta i olika riktningar. Diskussionerna var ändå konkreta och handfasta.

Det material deltagarna läste inför träffen var partiets folder om klimaträttvisa, partiprogrammets s.6 Ett grundläggande ekologiskt förhållningssätt, s. 20 Hållbar utveckling och rättvis fördelning, s. 26 Gemensamt ägande och ekonomisk demokrati, s. 28 Ett socialistiskt samhälle, s. 35 Förverkliga en ekologiskt hållbar utveckling samt förordet till Karl Marx’ Till kritiken av den politiska ekonomin:

Det allmänna resultat, till vilket jag kommit och som, sedan jag en gång kommit fram till det, tjänade mig som ledtråd i mina studier, kan kort formuleras sålunda: I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda, nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen överhuvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. På ett visst stadium av sin utveckling råkar samhällets materiella produktivkrafter i motsättning till de rådande produktionsförhållandena, eller, vad som bara är ett juridiskt uttryck för detta, med de egendomsförhållanden, inom vilka dessa produktivkrafter hittills rört sig. Från att ha varit utvecklingsformer för produktivkrafterna förvandlas dessa förhållanden till fjättrar för desamma. Då inträder en period av social revolution. Med förändrandet av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilken kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. En samhällsformation går aldrig under, innan alla produktivkrafter utvecklats för vilka den har tillräckligt spelrum, och nya, högre produktionsförhållanden uppträder aldrig, förrän deras materiella existensbetingelser mognat i det gamla samhällets eget sköte. Därför ställer sig mänskligheten alltid blott sådana uppgifter, som den kan lösa, ty närmare betraktat skall det ständigt visa sig, att själva uppgiften endast uppkommer, där de materiella betingelserna för dess lösande redan är förhanden eller åtminstone befinner sig i processen av sitt vardande. I stora drag kan asiatiskt, antikt, feodalt och modernt borgerligt produktionssätt betecknas som progressiva epoker av den ekonomiska samhällsformationen. De borgerliga produktionsförhållandena är den samhälleliga produktionsprocessens sista antagonistiska form, antagonistisk inte i betydelsen av individuell antagonism utan en antagonism, som uppkommer ur individernas samhälleliga levnadsbetingelser, men de produktivkrafter, som utvecklas i det borgerliga samhällets sköte, skapar samtidigt de materiella betingelserna för lösandet av denna antagonism. Med denna samhällsformation slutar därför det mänskliga samhällets förhistoria.

Min presentation innehåller mest stödord så den kanske inte är så informativ men jag lägger upp den här ändå för er som var med  eller andra intresserade.

Liknande inlägg:

1. Medaljer till deltagarna i partiskolan

2. Givande samtal hos Vänsterpartiet Frölunda om klimattoppmötet i Köpenhamn

3. Givande miljödiskussion på partiskolan i Göteborg

Läs alla mina inlägg om klimattoppmötet i Köpenhamn, miljö, klimat, rättvisa, jämställdhet och feminism.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

media: 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17,18, 19,20,21,22,23,24,

Bloggar: Svensson, Jonas Sjöstedt, Jinge,2, Eva-Britt Svensson, Emil Broberg, Jerker Nilsson, Kaj Raving, Jens Holm,

2 Comments

Lägg till →

  1. Och det här handlar om dammolyckan i Ungern på det sättet att det är miljörelaterat eller? för det finns inget här som ens påminner om en kommentar eller reflektion över det som hände där.

  2. Ramlade in här via DN. Kul med miljöpolitiskt engagerade vänsterpartister.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: