Lördagsläsning v 43

Marlene Svensson är tillbaka med besked.

Några lästips så här på lördagseftermiddagen. Min kollega Marlene Svensson är tillbaka i bloggosfären efter ett uppehåll sedan valet. Hon har ändrat namn på bloggen och  skriver som vanligt politiskt om sitt privatliv på ett sätt som saknar motstycke i bloggosfären.

Så från och med nu kommer namnet på bloggen att vara ”Marlene Svensson – mitt liv i Göteborg” istället för ”Marlene Svensson – ung tjej och riksdagskandidat”. Innehållet kommer antagligen att vara lika politiskt som tidigare, eftersom politik för mig handlar om det liv vi alla lever och kämpar med. Jag går alltid omkring med några slags politiska ”glasögon”, glasögon som hjälper mig att se strukturer och orättvisor, men också möjligheter.

Det finns ingen, i alla fall bland de bloggar jag följer, som är så privat och samtidigt politisk. Denna gång handlar det om feministisk filmanalys.

Även Eva Olofsson är tillbaka, efter en en tids tystnad på bloggen, med ett inlägg om alla våldsutsatta kvinnors rätt till skydd. I valarbeten, riksdagens talarstol, på Facebook och gator och torg har vi dock hört desto mer av Eva.

Fler riksdagsledamöter som redovisar sitt arbete i bloggform är Jens Holm. Han redovisar några av de motioner han varit med och skrivit under allmänna motionstiden. Som vanligt är det miljö och djurrätt som är i fokus när Jens jobbar politiskt men han har även hunnit med en text om övervakningssamhället och en debatt om ACTA med Beatrice Ask (M).

Acta ställer krav på att rättighetesinnehavare, t ex musik- och filmbolag ska kunna samarbeta med internetoperatörer (t ex Bredbandsbolaget eller Telia) i kampen mot illegala nedladdare. Detta är samma andemening som Ipredlagen. jag tog upp just den frågan och sa att detta var löst med Ipred. Men det stora problemet för alla oss som är motståndare till övervakningslagar som Ipred är att med Acta får vi det en gång till och dessutom från en överstatlig nivå. För att tala klartext: Om det skulle bli en majoritet för att riva upp Ipred efter valet 2014 kommer det avsevärt att försvåras om Acta har gått igenom. Det hade Ask förstås inga problem med, men det har jag.

Jonas Sjöstedt har kommenterat Afghanistan, EMU-krisen och hur regeringen spelar med i planerna på att ge EU mer makt över Sveriges finanspolitik trots att vi röstade nej till EMU 2003.

Det finns en logik i att euron kräver mer centralstyrning för att kunna fungera i framtiden. Men det finns oroande tecken på att vår regering även är beredd på att ge EU mer makt över finanspolitiken för länder som liksom Sverige står fria från euron. Det är oacceptabelt och oroande. Svenska folket röstade, klokt nog, nej till EU:s valutaunion i en folkomröstning 2003. Ett avgörande argument emot valutaunionen var just att vi inte ville se ett mer centralstyrt EU som får makt över vår finanspolitik. Att ge EU den makten vore att inte respektera folkviljan som den uttrycktes i folkomröstningen.

Eva-Britt Svensson skriver hur EU:s nyliberala upphandlingsregler är ett hinder mot bättre mat i skolan och äldreomsorgen.

Ilona Szatmari Waldau kommenterar bilens dag och billobbyns pekoral att i helsidesannonser försöker få bilåkande till en mänsklig rättighet.

De rödgrönas framtid

Mona Sahlins besked att det rödgröna samarbetet läggs på is så länge har kommenterats av Jens Holm, Jonas Sjöstedt, Ilona Szatmari Waldau, Jerker Nilsson, Ali Esbati, Jinge, Helena Duroj,

Ali Esbati har även skrivit veckans ledare i Flamman:

Finanskrisen är ett resultat av en långdragen marknadsfundamentalistisk offensiv. I tre decennier har privatiseringar och mer osäkra anställningar varit melodin. Lönernas andel av produktionsvärdet har sjunkit, liksom skattenivåerna. Det har lett till växande inkomstskillnader och en explosionsartad tillväxt av finanssektorn.

1980 var världens BNP ungefär lika stor som de samlade finansiella tillgångarna. 2007 värderades de finansiella tillgångarna till cirka 3,5 gånger BNP. Rikedomarna byggde på uppblåsta krediter. Banker och mäklare gjorde stora vinster på att administrera dem. När bubblorna spruckit, kan samma grupper som tjänade gott på den ordningen också bestämma hur notan ska betalas.

Johan Frick skriver om ”gå-ut-och-ta-en-öl-kulturen” som har ersatt ”gå-ut-och-ta-en-fika-kulturen”. Kaj Raving resonerar kring den gamla kampen om makten på arbetsplatsen.

Jonas Wikström har gjort ett eget tiopunktsprogram för ett bättre vänsterparti. Han vill bland annat utveckla systemkritiken, skapa en snabbare men ändå mer långsiktig organisation. Ett läsvärt bidrag till framtidsdiskussionen.

Sofia Arkelstens klavertramp

Moderaternas partisekreterare Sofia Arkelstens bjudresa från Shell kommenteras av Jerker Nilsson, Jinge, Lasse Strömberg, Nemokrati, Svensson, Jonas Wikström.

Helena Duroj kommenterar i stället den moderata motionen att jämföra jantelagen med diskriminering:

Men de här moderattomtarna gapar efter mycket mer. De gör utfall mot brukssamhällen och bruksmentalitet och jämställer dem med totalitärt styre – utan att i någondera fallet lyckas se den verkliga faran i sådana samhällen. ”Bruksledningen hade alltså inflytande över de anställdas hela livssituation. Detta kunde leda till förväntningar på förmåner och en allmän passivitet från medarbetarnas sida” skriver moderaterna, och jag önskar verkligen att dethär vore ett skämt.

De talar om makten att hålla en människa i totalt beroende och saknar all insikt i att denna djupt ovärdiga livsform satt i kapitalets själva hjärta.

Marie Demker har läst Richard Floridas senaste bok. Marika Lindgren Åsbrink skriver om fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Hon gör även upp med det borgerliga bidragssamhället:

De allra flesta – ca 80 procent i Stockholm – som har ekonomiskt bistånd på grund arbetslöshet, har det för att de saknar rätt till a-kassa. Övriga har otillräcklig ersättning eller väntar på beslut. Detta är en direkt följd av politiska beslut. På motsvarande sätt består den absoluta lejonparten – 94 procent – av gruppen ”sjukskrivna med läkarintyg” av personer som inte bedömts ha rätt till sjukpenning, trots läkarintyg. Även detta är en direkt följd av regeringens förändringar av sjukförsäkringen – den hårdare bedömningen av arbetsförmåga och införandet av en utförsäkring.

Stockholmsvänstern kommenterar de borgerligas budgetförslag i Stockholms stad:

Vad det gäller stockholmarnas fortsatta möjlighet att kunna påverka Stockholms utveckling ser det inte ljust ut. Staden blir med detta budgetförslag till största delen en beställare av tjänster och de folkvalda politikerna agerar bara kontrollinstans på utförarna. Medborgarnas möjlighet att påverka blir i praktiken minimal.

Genom en uppmärksammad satsning i ytterstaden kan den borgerliga majoriteten legitimera fortsatt låg skatt för de som tjänar bra. Vad Stockholm behöver är en jämlikare utveckling på alla områden – för alla. Alliansen har i fyra år konsekvent undvikit att ställa sig frågan om vilka som ska bo i Stockholm och till vilket pris.

Ulf Bjereld och Christer Sturmark för en diskussion kring läkaretik, omskärelse av småpojkar och läkares nya rätt att vägra utföra aborter. Jag håller nog mest med Sturmark.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Media: 1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,12,

Annonser

Om inlägget

Politik

2 Comments

Lägg till →

  1. tack! roligt att inte bara rassarna läser mig!

    • Jöran Fagerlund 31 oktober 2010 — 22:29

      Nejdå. Jag har dig i min RSS till och med. 🙂

      Har tidigare försökt länka till intressanta inlägg i andra bloggar som en slags avslutning på mina egna men det blir ofta apart. Skall försöka göra en veckosummering i stället. Får se om jag mäktar med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: