Feministiska framgångar på GR:s förbundsfullmäktige

Bitvis tragisk läsning.

Gårdagens förbundsfullmäktige med GR – Göteborgsregionens kommunalförbund – slutade med en oväntad seger. Vänsterpartiet fick majoritet för ett uppdrag till förbundsstyrelsen att budget 2013 skall ha ett barnperspektiv och en jämställdhetsanalys. Ett par borgerliga företrädare röstade med oss och omröstningen slutade 30–30, ordförande Elisabeth Rotenberg (M) fällde utslagsrösten och stödde vårt förslag.

Fantastiskt på sätt och vis, samtidigt är det bisarrt att 30 folkvalda aktivt motsätter sig att en budget skall ha ett barnperspektiv och jämställdhetsanalys. Det är den stora nyheten att ett antal borgerliga företrädare motsätter sig barnperspektiv och jämställdhet. 

Innan dess hade vi behandlat verksamhetsberättelsen för 2010. Jag började kratta manegen för beslutet om verksamhetsinriktningen 2012 genom att kritisera verksamhetsberättelsen 2010. Man får läsa ända fram till mittuppslaget, s. 27, för att hitta den första och enda könsuppdelade statistiken i beskrivningen av verksamheten. Det finns förvisso uppdelad statistik för de c:a 100 årsarbetare som jobbar inom administrationen men inget, med detta enda undantag, kring deltagarna i de verksamheter som har bedrivits.

Eftersom GR är borgerligt dominerat byggde jag upp argumentationen kring den borgerliga regeringens jämställdhetsproposition, Delad makt – delat ansvar, från 1993/1994 som riksdagen biföll 1994. Där skriver dåvarande jämställdhetsministern Bengt Westerberg (FP) och dåvarande stadsminister – hemska minne – Carl Bildt (M):

För att nå ett jämställt samhälle måste ett jämställdhetsperspektiv läggas på alla politikområden. Det innebär att förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor respektive män. Det gäller särskilt inom utbildnings-, arbetsmarknads-, närings- och socialpolitiken samt inom den ekonomiska politiken. Det gäller därvid i synnerhet strukturförändringar i samhället. Jämställdhetsarbetet måste bedrivas inom varje politikområde och insatser huvudsakligen göras inom ramen för berörda organs ordinarie verksamhet.

Även speciella satsningar behövs emellertid för att driva på utvecklingen i önskad riktning.

Jämför man med GR:s förbundsstadar blir det bingo. Allt som nämns i propositionen finns med i förbundsstadgan: utbildning, arbetsmarknad, näringspolitik, socialpolitik samt ekonomisk politik. Dessutom sysslar GR med betydande strukturförändringar i samhället.

Bingo. Alla områden som tas upp i jämställdhetspropositionen från 1994 finns med i GR:s förbundsstadgar.

Det föranledde min fråga till GR:s förbundsordförande Jonas Ransgård (M): exakt vad är det som skiljer GR:s utbildning, arbetsmarknad, näringspolitik, socialpolitik, ekonomiska politik samt GR:s strukturförändringar i samhället från den utbildning, arbetsmarknad, näringspolitik, socialpolitik, ekonomiska politik samt strukturförändring av samhället som Bengt Westerberg och Carl Bildt pratade om i sin proposition och i riksdagens beslut och därför gör att de inte behöver utvärderas utifrån konsekvenser för män respektive kvinnor. Svaret var överraskande positivt. Jonas Ransgård höll med och beskrev det som ett förbättringsområde till kommande år.

Som jag skrev när förslaget till verksamhetsinriktning och budget behandlades i kommunfullmäktige i Göteborg blev diskussionen så märklig att den förtjänar ett eget blogginlägg. Vårt yrkande var inte formellt korrekt och fick göras om till ett yttrande. Delar av det yttrandet kunde i går återanvändas vid GR:s förbundsfullmäktige. Vi hade en skrivning om att bygga fler hyresrätter i kranskommunerna som avslogs. Sedan hade vi formuleringen att förbundsstyrelsen skall beakta barnperspektivet och göra jämställdhetsanalyser i budget 2013 som fick bifall.

Kritik mot verksamhetsinriktningen

Verksamhetsinriktningen bryter i flera viktiga delar mor den avsiktsförklaring Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet undertecknade efter valet 2010 samt mot Göteborgs stads jämställdhetspolicy som ett enhälligt fullmäktige ställde sig bakom 2005-12-08. Även om dessa dokument inte på något sätt är bindande gör GR borde de vara riktmärken för hur vi rödgröna vill driva utvecklingen i GR.

I avsiktsförklaringen kan man bl.a. läsa: ” Barnperspektivet och jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla våra viktiga beslut och uppföljningar.” En liknade formulering finns i stadens jämställdhetspolicy som slår fast att medel och metoder för att främja jämställdhet i Göteborgs Stad är bland annat att analysera konsekvenser utifrån kön inför varje större beslut samt att könsuppdela all statistik. Därför var det skönt att vi fick igenom et liknande beslut i GR.

Avsiktsförklaringen slår även fast att ”Vi ska minska klyftorna och bryta segregationen i vår stad. Vi ska ha en mer blandad bebyggelse.” Det är oklart om GR:s budget bidrar till dessa mål. Med tanke på avsaknaden av strategier för att bryta segregationen och jämna ut klassklyftor i samrådsunderlaget är det med största sannolikhet så att den föreslagna inriktningen och budgeten motverkar målen i avsiktsförklaringen.

Verksamhetsinriktningen är ambitiös men jämställdhet nämns bara en enda gång i hela dokumentet, på sidan 8, som ett av fyra generella perspektiv som skall genomsyra verksamheten. I förslaget finns inte en enda konkretisering hur jämställdhet skall främjas i verksamheten.

Jämställdhet lyser med sin frånvaro under samtliga politiska styrgrupper. Än mindre görs en beskrivning av vad de föreslagna målen och strategierna får för konsekvenser för jämställdheten. Detta trots att vilken arbetsmarknadspolitik som väljs i dessa kristider kan få vitt skilda konsekvenser för jämställdheten. I synnerhet som offentlig sektor är kvinnodominerad. Styrgruppen för arbetsmarknad saknar jämställdhetsanalys. Det saknas skrivning om oskäliga löneskillnader och diskriminering. Inte ett ord om barnfattigdomen som följer i arbetslöshetens spår.

Däremot piffas texten upp med insmickrande skrivningar om den borgerliga regeringens ”arbetslinje” som i alla nyktra bedömningar måste framställas som ett fiasko. Kostnaderna för jobbcoacher är enorm, verkningsgraden minimal. Fas-3 är väl närmast att beskrivas som livegenskap.

Hur den förslaget till verksamhetsinriktning kan bidraga till Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets gemensamma mål att ”minska klyftorna och bryta segregationen” är oklart. Troligtvis motverkar arbetsmarknadspolitiken dessa målsättningar. Ordet klass nämns inte en enda gång.

Dessutom bygger den förstorade arbetsmarknadsregionen på den felaktiga premissen att resorna skall öka i stället för tillgängligheten. Researbetet måste minska om klimatkrisen skall klaras. För att förstora arbetsmarknadsregionen måste i stället tillgängligheten till arbete och service öka i närheten av boendet.

Inte ens under styrgruppen för miljö och samhällsbyggnad görs några ansatser för att ”minska klyftorna och bryta segregationen”. Kranskommunernas fortsatta expansion av glesa villaöknar och ovilja att bygga hyresrätter berörs inte. Rapporten ”Fattiga och rika – segregerad stad” beskriver hur polariseringen i Göteborg och i Göteborgsregionen ökar. Rapporten påpekar att andelen boende i friköpta bostäder är drivande i segregationsdynamiken. Rapporten visar att alla kommuner i Göteborgs lokala arbetsmarknad, förutom Göteborgs Stad, har en högre andel boende i egnahem än respektive kommuns andel av befolkningen. Detta är drivande i segregationen. Följaktligen bör det tydligt framgå i GR:s verksamhetsinriktning att man under året skall arbeta för att få kranskommunernas expansion på bostadsområdet att ske genom nybyggnation av hyresrätter. Det räcker dock inte att öka ambitionen beträffande hyresrätter. Vidare krävs en ytterst restriktiv hållning till fler friköpta hus i kranskommunerna till dess att balans har uppnåtts.

Jämställdhetsanalysen och barnperspektivet är också som bortblåst. Två perspektiv är viktiga att föra in i GR:s arbete: klass och kön. Enligt naturvårdsverket finns ett samband mellan inkomst och klimatpåverkan. Vi vet också att män som grupp orsakar mer utsläpp av växthusgaser än kvinnor som grupp. De som står längst från det av fullmäktige fastslagna miljökvalitetsmålet för begränsad klimatpåverkan – en hållbar och rättvis utsläppsnivå av koldioxid år 2050 – är manliga höginkomsttagare. För att Göteborg ska få måluppfyllelse är det av yttersta vikt att Göteborgs Stad arbetar för att GR skall få liknande målsättningar på klimatområdet.

Under styrgruppen för det sociala området beskrivs verksamheter som idag ser olika ut för män och kvinnor respektive pojkar och flickor. Barnperspektivet är som bortblåst. När barn nämns är det extremt utsatta grupper som ensamkommande flyktingbarn och barn och unga i riskmiljöer vad gäller våld och droger. Dessa barn och unga behöver naturligtvis ha ett starkt stöd men att ha ett barnperspektiv innebär att analysera vad samtlig verksamhet har för alla barn. Detta saknas i strategin.

Det är angeläget med forskning och utveckling inom välfärdsområdet men att göra den genusblind är inte att göra den jämställd. Tvärt om. Det motverkar jämställdhet. Under inget forskningsområde nämns jämställdhetsaspekter eller kvinnors och mäns olika villkor och tillgång till välfärd. Äldres samt barn och ungdomars förutsättningar för välbefinnande påverkas av deras kön. Den psykiska ohälsan och missbruk och beroende likaså. Ändå nämns inte jämställdhet eller mäns och kvinnors villkor i beslutsunderlaget. Att ställa sig bakom förslaget till verksamhetsinriktning strider mot fullmäktiges enhälligt antagna jämställdhetspolicy.

Utbildningsgruppen pekar på två utmaningar: dels gemensamma satsningar i syfte att utveckla lärmiljöer och pedagogisk kompetens hos de utbildningsverksamma i medlemskommunerna, dels arbetet med att skapa ett så öppet utbildningslandskap som möjligt. De två största hindren för ett öppet utbildningslandskap: klassbunda och könsbundna val utelämnas.

Gymnasieskolan är ett av de viktigaste instrumenten för att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden och montera ner klassamhället. Ändå saknas tydliga skrivningar om jämställdhet samt kvinnor och mäns yrkesval. Statistiken är inte ens könsuppdelad. Vidare önskar vi en plan för att bryta klassmönstret i yrkesvalen. En strategi för att motverka etableringen av privatskolor är önskvärd.

Enligt FAO:s rapport ”Livestock’s Long Shadow – Environmental Issues and Options” står djurindustrin för 18 procent av växthusutsläppen dvs. mer än transportsektorn. GR:s skolsamarbete kan fungera som en katalysator för att minska köttkonsumtionen i regionens skolor.

Begreppet hållbar utveckling urholkas som det används i verksamhetsinriktningen. Ingen egentlig problematisering – utifrån begränsade naturresurser och klimatpåverkan – görs heller av målen om befolkningstillväxt och tillväxt. Tvärtom blandas och används begrepp som ”hållbar utveckling”, ”uthållig tillväxt”, ”hållbarhets- och kretsloppstanken” och ”tillväxt- och hållbarhetsperspektiven” på ett svåröverskådligt sätt.

Sammantaget menar vi att verksamhetsinriktningen borde ses över om avsikten verkligen är att nå en hållbar utveckling i tre dimensioner – ekonomisk, miljömässig och social.

Advertisements

3 Comments

Lägg till →

  1. Fakta ar att det ar betydligt fler som bor i hyresratt an i till exempel bostadsratt.Sa har bor svenska folket enligt SCB 43 procent hyresratter 20 procent bostadsratter och 37 procent bostader med aganderatt. En av dem ar mojligheterna att kunna tacka ja till utbildning och jobb.

  2. ”Herre Gud”, sådan enfaldig och menlös politik Ni för. Nu då vi svenskar i vårt egna land Sverige okuperas av en helt annan utomeuropéisk maktfaktor, som kallas ”islam”.

    Om detta vill eller vågar inte någon politiker eller myndighet eller journalist . Tala offentligt om. VARFÖR!

    Jag, som skriver detta. Har ofrivilligt varit närvarande i två religionskrig mellan kristna och islamister. I Bl.a ”Libanon och Biafra”. Nu har vi drygt en halv miljon islamister inom våra gränser. Jag, som gammal socialdemokrat, minns ännu hur Tage Erlander varnade i TV skarpt för folket från Mellanöstern,innan han lämnade över sin roll, som Sveriges statsminister till Olof Palme 1969. Det var den sistnände statsministern, som öppnade portarna till oss i Sverige, på vid gavel, under sin regeringstid. Med slogan, att Sverige skulle bliva ett mångkulturellt land. och det är vi nu. Islamisterna började sitt intåg 1985. Eller hur???

    Islams vapen är Världens högsta nativitet. Då de får lov att flytta in och bosätta sig i ett kristet Européiskt land. Kriget mot oss har ju redan börjat i förorterna, med skol och bilbränder, samt stenkastning mot polis och brandkår. Ser eller hör Ni inte det???

  3. 100 000 kronor till Allt är möjligt! Hurra! Ett litet steg för Olof och Caroline Wijks utdelningsfond, men ett stort steg för mediesverige.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: