Ett försök att få in en evidensbaserad politik i måndagens maratondebatt på 13 timmar om fullmäktiges budget

Mats Pilhem i gruppledardebatten

Med klassiskt midsommarväder utanför fönstret i Gårdsten – ömsom regn, ömsom uppehåll – tänkte jag försöka summera måndagens budgetdebatt i kommunfullmäktige. Det blev en maratondebatt på 13 timmar som inleddes med gruppledardebatt. I ärlighetens namn var de sju minuter långa inledningarna från varje parti ett par minuter för långa. Det var först i replikskiftena det hettade till och blev intressant. Våra rödgröna gruppledare Annelie Hulthén (S), Kia Andreasson (MP) och Mats Pilhem (V) valde lite olika infallsvinklar när de presenterade vår gemensamma budget. Mats pratade en del om ojämlikhetens betydelse för olika samhällsproblem. Resonemanget finns väl underbyggt i boken Jämlikhetsanden av Richard Wilkinson och Kate Pickett.

I februari intervjuade jag Richard Wilkinson när han besökte EU-parlamentet. Jag filmade hela föredraget i EU-parlamentet också. Samma resonemang förde Folkhälsoinstitutets f.d. generaldirektör Gunnar Ågren när jag intervjuade honom för någon vecka sedan. I budgetdebatten följde jag upp spåret Mats Pilhem slog in på och visade diagram, ur boken, som jag hade monterat på kapa-plattor 50 x 70 cm.

Grunddragen i Wilkinsons och Picketts resultat är att en generell ökning av inkomster och BNP inte nödvändigtvis förbättrar folkhälsan i redan utvecklade länder. I stället är det fördelningen i dessa länder som är avgörande.

Wilkinsson och Pickett har gjort ett index av studier beträffande förtroendenivå, psykisk sjukdom (inklusive missbruk av droger och alkohol), förväntad livslängd och barnadödlighet, fetma, barnens skolprestationer, tonårsfödslar, mord, frekvens av fängelsestraff och social rörlighet.

Jämfört med medelinkomst finns endast ett svagt samband. Diagrammet finns som PDF för utskrift i storlek 50 x 70 cm.

Indexet över hälsorelaterade och sociala problem har dock ett nära samband med ojämlikhet. Diagrammet finns som PDF för utskrift i storlek 50 x 70 cm för den som önskar en egen skylt.

Nobelklasser minskar möjligheten till svenska nobelpristagare

Först ut var debatten om förskolan och skolan som Anjelica Hammersjö skötte för Vänsterpartiets del. Hon hade en intressant inledning på sitt inlägg och tog utgångspunkt i skolans klassutjämnande karaktär som möjliggjorde hennes egen väg till universitetsstudier. Mina erfarenheter är de samma. Min generation är den första i min släkt som har läst på universitet.

I debatten hamnade jag i polemik med Helen Odenjung (FP) som tycks ha som största ambition att låta klassklyftorna vidgas och som ett led i detta föreslår elitskolor. Hon frågar retoriskt varför det skall få finnas elitidrottsgymnasium men inte ”nobel-klasser” utan att förstå, eller utan att vilja visa att hon egentligen vet, att elitidrotsgymnasier handlar om att anpassa skoldagen för att kunna göra en elitsatsning utanför skolan. Elitskolor och ökade klassklyftor drar ner skolprestationerna och minskar möjligheten till svenska Nobelpristagare. Det är klart Folkpartiet är de enda som i ansvarig ministerställning har drivit att dagens skolungdomar skall ha en lägre kunskapsnivå än tidigare generationer. All annan skolpolitik har ju haft som ambition att de som går i skolan idag skall lära sig mer än de generationer som tidigare gått i skolan. Den som vill skriva ut bilden själv hittar en PDF här. (Finland hade så bra resultat i matematik och läsförmåga att jag fick göra en specialflik att fälla upp).

Som stöd för mitt resonemang använde jag statistik från SCB som visar hur eliterna har dragit ifrån ekonomiskt under åren 1991–2009. Den disponibla inkomsten för Sveriges fattigaste tiondel har ökat med 5,1 procent medan den rikaste tiondelen har fått hela 78,1 procent. Diagrammet finns som PDF om du vill skriva ut en egen skylt i storlek 50 x 70 cm.

Ojämlikhet, inte fattigdom, ökar midjemåtten

Andra gången jag gick in med statistiskt understöd var i debatten om folkhälsa. I vår rödgröna budget har vi riktigt bra skrivningar som:

Staden ska motverka ökade skillnader mellan människor och istället sträva efter jämlikhet i hälsa – särskilt riktat mot barn, ungdomar och
deras föräldrar. Ohälsans klasstrappa i Göteborg ska bort.

Anna Gül Ogbeide (V) beskrev situationen i det segregerade Göteborg:

I Hammarkullen där jag bor med mina barn är det 20 % av pojkarna och flickorna i de kommunala förskoleklasserna som är överviktiga. Om man däremot tittar på de kommunala förskoleklasseleverna i Torslanda är det 8 % av pojkarna och 12% av flickorna som är överviktiga. Läser man vidare i tabellerna blir det än mer ojämnlikt, i Lärjedalen i årskurs 4, kommunala skolor, är det 28% av flickorna och  27% av pojkarna som är överviktiga. Samma årskurs i Torslanda visar att det är 9 % av flickorna och 12 % av pojkarna som är överviktiga.

I en internationell jämförelse påvisar Wilkinson och Picket ett samband mellan övervikt och ojämlikhet som inte kan förklaras med slumpen. Diagrammet finns som PDF för utskrift.

Den evidensbaserade politiken fick moderaten Hampus Magnusson att gå i taket och han började tala nedlåtande om ”herr Fagerlund”, Maos lilla röda och mina galenskaper bara för att jag hänvisar till statistik från etablerade källor som Världshälsoorganisationen.

En röd politik för en grön miljö

Vi fredsvänner samlas i fredslunden i Vasaparken den 6 augusti varje år under parollen ”Aldrig mer Hiroshima”. Om inte den svenska regeringen, likt den tyska, tar sitt ansvar och raskt avvecklar kärnkraften kommer vi kärnkraftmotståndare att behöva samlas den 11 mars under parollen ”Aldrig mer Fukoshima”.

Vi i den rödgröna majoriteten har i ett gott samarbete förhandlat fram en budget med flera angelägna satsningar för att ställa om energiproduktionen. Vår gemensamma budget innehåller skrivningar om att bygga ut den förnybara kraft- och bränsleproduktionen inom kommunen med satsningar på vindkraft i Hakefjorden och produktion av biogas från avfall och skogsråvara.

Vi har prioriterade mål om att el-effektiviteten skall öka. Förbrukningen av fossila bränslen skall minska. Andelen miljömåltider skall öka och resurshushållningen inom avfallshanteringen skall öka.

Även Monika Djurner (V) visade papper men i ett något mindre format.

Vi rödgröna har en vision av solidaritet, hållbarhet och att Göteborg ska vara en stad för alla. Göteborgarna ska också känna trygghet i att leva, bo och röra sig fritt i vår stad samtidigt som vi bidrar till en solidarisk fördelning globalt. Det tar sig bland annat uttryck i klimatmålet att göteborgarnas utsläpp av växthusgaser år 2050 skall vara nere på en hållbar och rättvis nivå. Ett mål denna fullmäktigeförsamling enhälligt har ställt sig bakom.

För att klara detta införa vi ett koldioxidindex för stadens verksamheter. Ett förslag som tangerar den koldioxidbudget Vänsterpartiet motionerade om för några år sedan.

Christian Larsson (V) betonade vikten av ekonomiskdemokrati och folkägda företag.

Hållbar utveckling är ett strategiskt val som möter dagens och morgondagens behov utan att hindra våra barns och framtida generationers möjligheter. Hållbar utveckling kan delas in i tre dimensioner – den ekologiska, den ekonomiska och den sociala dimensionen – alla ömsesidigt beroende av varandra.

Betänk detta ömsesidiga beroende. Det handlar inte om att vi skall bedriva en ekonomisk politik som vanligt, en socialpolitik som vanligt och en miljöpolitik som vanligt och att dessa på något magiskt sätt balanserar varandra i slutänden.

Det är i stället så att den ekonomiska politik vi för skall bidraga till en bättre miljö, öka jämställdheten, riva klasstrappan och bryta segregationen. Miljöpolitiken skall syfta till ekonomisk utveckling, ökad jämställdhet, minskad segregation och undanröja de barriärer klassamhället bär inom sig.

Nu är detta inget ogörligt. Eftersom det finns ett direkt samband mellan inkomst och miljöbelastning är en effektiv fördelningspolitik som tar från de rika och ger åt de fattiga är därför en klimatsmart politik. Ojämlikhet driver också en statusjakt med konsumtion av statusprylar. Män som grupp belastar miljön mer kvinnor. En effektiv jämställdhetspolitik är därför också en effektiv miljö- och klimatpolitik.

Om rika och män är de största syndarna måste botemedlen av rättviseskäl drabba dem hårdast.

Minskade klassklyftor ger också en positiv ekonomisk utveckling medan den klasskamp de borgerliga för från ovan med skattesänkningar och avdrag för överklassnära tjänster – den ekonomiska politik som gav Milton Friedman det s.k. Nobelpriset i ekonomi och Chile general Pinochet – står i bjärt kontrast mot en hållbar utveckling såväl ekonomiskt, socialt och miljömässigt.

Förutom den faktiska miljöbelastningen höga inkomster ger tenderar ojämlikhet att driva på statuskonsumtion och minska förtroendet för miljöpolitiken det finns ett samband mellan återvinning och ojämlikhet. Diagrammet finns som PDF för utskrift.

Statuskonsumtionen driver även skuldsättningen. I mer ojämlika samhällen använder vi pengar vi inte har för att köpa saker vi inte behöver för att imponera på människor vi inte känner.

Alla budgetförslag och ljudupptagningar från debatten hittar du här. På equalitytrust.org.uk finns mer statistik och bilder ur boken att hämta. Själv fotograferade jag graferna i boken och ritade om dem i illustrator för att kunna anpassa dem till affischformat med rejält tjocka linjer som syns från andra änden av fullmäktigesalen.

Anjelica Hammersjö har också bloggat. Hon har fått upp bra fart på bloggandet och jag rekommenderar alla att följa henne.

Två bilder till:

Christian Larsson (V)
Monika Djurner (V)

Fler som bloggat: Staffan Lindström 1 och 2.

Media: GP, GP, GT, GT,

Om inlägget

Kommunfullmäktige i Göteborg, Politik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: