Skall vi riva eller renovera Askim, Örgryte och Torslanda?

Energianvändningen stiger i takt med inkomsten.

Förmiddagen tillbringades i källaren på stadsmuseet där konferensen Hållbar byggnation och fastighetsförvaltning ägde rum. Arrangörer var Fastighetsägarna, AB Framtiden och miljönämnden. Morgonen inleddes med en rivstart i form av John Holmberg, professor i fysisk resursteori och vicerektor för Chalmers. Han pratade om välbefinnande och ett resurseffektivt samhälle.

Mycket var samma sak som han pratade om i april och september 2010. Jag filmade föredraget och du kan se det på min youtubekanal. Det är kanske din mest välinvesterade halvtimme det här året.

Det är intressant att lyssna på John Holmbergs liknelse vid hur bröderna Wright lyckades förstå att man måste skilja principen vad som lyfter ett flygplan från principen som driver det framåt för att kunna flyga. När man väl gjort det kan man bygga ett flygplan där samma motor driver de båda principerna. En reflexion jag gör är att det kanske är så vi skall närma oss hållbar utveckling? Även om de olika perspektiven socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänger samman måste vi förstå de olika principerna. Om vi vill flyga måste vi förstå att det viktiga med vingar är dess form och inte att de flaxar. Samma sak med ekonomi. Det viktiga är att vi får ut det vi blir lyckliga av, inte att vi jobbar mer och tar ut mer resurser ur naturen.

Arbetstidsförkortning

Det blir extra intressant i diskussionen om arbetstidsförkortning och den strategi Vänsterpartiets kongress beslutade om. En idé jag vill dryfta offentligt för att få till stånd en diskussion är att arbetstidsförkortning skall genomföras samtidigt som klassklyftorna minskar men de är också nödvändiga var för sig. Kanske skall vi därför inte driva kravet sex timmars arbetsdag med bibehållen lön åt alla?

John Holmberg

De rika skall ha lägre inkomst och låginkomsttagare skall ha högre lön oavsett om arbetstiden kortas eller ej. Kanske är det så att om vi för fram förslaget sex timmars arbetsdag med bibehållen lön så riskerar arbetstidsförkortning alltid att ställas mot löneökning. Kanske behöver vi driva de båda frågorna enskilt för att de sammantaget skall ge önskad effekt? Kanske kan en arbetstisdförkortning utan bibehållen lön få större acceptens i ett mer jämlikt samhälle utan klassklyftor.

John Holmberg visar tydligt hur energiförbrukning följer inkomst. Ökar inkomsterna med tio procent ökar energiförbrukningen med nio. Alexanderhugget i klimatpolitiken – att bryta sambandet mellan tillväxt och miljöförstöring – har ännu inte utdelats. Det är inte så att höginkomsttagarna spenderar sina pengar på operabesök och massage. De fortsätter att skita ner, slösa med energi och ändliga resurser. Det är heller inte marginella skillnader i energianvändning vi talar om. Den tiondel som gör av med mest energi förbrukar 350 procent mer energi än den tiondel som förbrukar minst energi.

Fördelningspolitiken är, enligt mig, en central del i klimatpolitiken. Både för att få ner faktiska utsläpp som höginkomsttagarna orsakar och för att hela omställningsarbetet skall upplevas som rättvist och meningsfyllt av folkflertalet. Ojämlikhet driver statuskonsumtion och stress.

Konkreta exempel

Bo Strandberg, vd Wallenstam NaturEnergi.

Under förmiddagen fick vi från Mattias Westher, energistrateg, höra om Poseidons pilotprojekt på Katjas gata som jag har skrivit  om här på bloggen tidigare. Kortfattat kan man säga att det var ett lyckat projekt som gav oss mycket kunskap men investeringskostnaden blev högre än energibesparingen med dagens ekonomiska beräkningar.

Wallenstam har byggt vindkraftverk som motsvarar både fastighets el och de boendes el. Dessutom producerar de varmvatten till sina fastigheter. Bo Strandberg, vd Wallenstam NaturEnergi berättade om satsningen. De har ett eget energibolag som både producerar el och säljer el til den egna verksamheten och externa kunder. Intressant koncept, värt att fundera på för Göteborg med en stor allmännytta och ett energibolag.

Inget exempel på hållbara överklassområden

Under den avslutande paneldebatten gavs tillfälle till publikfrågor. Eftersom en del av diskussionen kretsade kring den rimliga frågeställningen hur man kan fördela kostnader för investeringar i fastigheter och sociala projekt visavi samhällsekonomiska besparingar oftast hamnar i förorter som  Gårdsten eller Rosengård ville jag koppla frågan till John Holmbergs beskrivning av sambandet mellan inkomst och energiförbrukningen. Då det var representanter fån andra landsändar närvarande undrade, som en ärligt menad fråga, om det finns något exempel på ett samhällsekonomiskt lönsamt utvecklingsprojekt i ett överklassområde som fått höginkomsttagare att leva mer hållbart. Ingen i panelen eller publiken kände till något sådant projekt.

Eftersom frågan om att riva eller renovera miljonprogramsområden varit uppe i panelen kunde jag inte låta bli att göra en reflexion: kommer vi någonsin att få en panel diskutera huruvida vi skall vi riva eller renovera Askim, Örgryte och Torslanda? De är ju trots allt Göteborgs mest ohållbara och största problemområden.

Fler bilder:

Liknande inlägg:

1. Inspirerande om miljöarbetet i Göteborg

2. Göteborg måste göra mer än vi gör idag för att nå klimatmålen

3. Havsmiljön i fokus vid utdelningen av Göteborgspriset för hållbar utveckling 2010

4. Ett försök att få in en evidensbaserad politik i måndagens maratondebatt på 13 timmar om fullmäktiges budget

5. Miljönämnden säger stopp till fler villor i Önnered

Dagens program hittar du här.

19 Comments

Lägg till →

  1. Jonas Sjöstedt, är ju lika kommunistisk, som statsministern Fredrik Reinfeldt, Mona Shalin och alla de övriga riksdagens partiledare är. Men dock inte ”Sverigedemokraterna”.
    Numera så väller det in folk, inte bara från Mellanöstern, utan även från Balkanländerna och Afrika, med en ganska så farlig religion, med sig, i sina tankar och bagage. Begriper de inte att de bäddar upp för ett blodigt religionskrig, här i sitt egna fosterland Sverige!
    Eller hur???

  2. Du skriver:

    ”..Det är villaområderna som är det största problemet ur alla perspektiv av hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt…”

    Förresten Fagerlund.. Hur är det egentligen? Du bor ju själv i villa och lever tydligen inte som du lär för det skall väl bara ”andra” göra i sann kommunistisk ”apratjnik-tradition”..

    • Jöran Fagerlund 27 januari 2012 — 09:40

      Jag bor i ett parhus i Gårdsten. Det kommunala Egnahemsbolaget komlpletteringsbyggde i Gårdsten för att vi skulle få en blandstad eftersom inga privata aktörer ville. Det är precis så Vänsterpartiet vill utveckla staden. Bygga småhus i nordost och hyresrätter i överklassområden som Akim, Örgryte, Torslanda och Älvsborg.

      • Att leva som man lär var någonting jag fick lära mig redan i ”koltåldern”..!
        Att heller inte vilja bestämma över andra, deras sätt att leva, vilka vanor och värderingar de ”skulle” ha etc. utan vara tolerant och öppen.

        Om du nu är _konsekvent_ så tycker jag att för din egen trovärdighets skull att du så fort som möjligt säljer detta parhus och flyttar in i en ”normaltrea” hos någon av de allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter i ditt närområde!

        Kom nu inte dragande med att det inte skulle finnas lediga lägenheter, det finns och speciellt stora sådana! Bl.a en 4:a i Lövgärdet!

        .. och jag undrar fortfarande vad min pensionerade granne i radhuslängan från forna Jugoslavien skulle säga om han fick höra och veta att han tillhörde ”överklassen” genom att bo i Torslanda…
        Han skulle skratta bullrande och bjuda in dig på några glas ”slivovich” för att prata förstånd med dig!

        • Jöran Fagerlund 27 januari 2012 — 22:04

          Det är naturligtvis omöjligt för mig att påstå att jag lever som jag lär. Det får andra bedöma. Marx skriver i Till kritiken av den politiska ekonomin: ”Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande.” Samtidigt påstår jag att utvecklingen i Gårdsten ligger i linje med vad Vänsterpartiet vill. Vi vill ha ett blandat boende. Inkomstskillnader vill vi minska genom skatter.

          ”Att leva som man lär” har två stora brister som politisk huvudstrategi. För det första är det oerhört svårt att leva hållbart, rättvist och jämställt i ett kapitalistiskt land som Sverige. Energisektorn, transportsektorn m.m. är ohållbara oavsett mina individuella val. För det andra kan man förledas att tro att politik handlar om att några skall vara förebilder för andra. Jag är absolut ingen förebild. Jag organiserar mig tillsammans med andra för att förändra samhället för att vi skall kunna göra det vi hindras att göra idag: leva hållbart. Ett hållbart samhälle skapar vi tillsammans genom organisering, inte genom att agera förebilder åt varandra.

          Jag har aldrig påstått att din granne är överklass bara för att han bor i ett överklassområde. Lika lite som jag är en imperialist bara för att jag bor i det imperialistiska landet Sverige.

          • Marx var en tysk teoretiker från ”överklassen” med ytterst lite egen erfarenhet av den tidiga industrialismens baksidor som kunde sitta i London och skriva (utan att dagligen behöva få ihop till brödfödan) och spela med sina torra intellektuella spelmarker och vars ideer har mycket lite med dagens situation att göra! Därför kan vi lämna honom därhän ity 1800-talets metoder för att lösa dagens ”problem” torde vara obsoleta!

            I vilket annat land än Sverige är det då möjligt att leva ”hållbart, rättvist och jämställt” menar du? I de socialistiska och kommunistiska ”folkrepubliker” man prövat har man varken levt hållbart, rättvist eller jämställt utan istället förbrukat mer energi och råvaror än i ”kapitalistiska” länder för att åstadkomma produkter och tjänster av dels sämre kvalitet och dels i färre mängd! Detta eftersom insatsvarorna och resurserna inte hade något värde utan var en allmän tillgång och nyttighet som luft.

            Nej, du har inte påstått att min granne personligen skulle vara överklass men att det område han bor i skulle vara ett ”överklassområde” och vem om inte de boende själva är det som definierar ett område?

            • Jöran Fagerlund 30 januari 2012 — 23:10

              Du har väl fler grannar? Det är den samlade strukturen som definierar ett område. Titta på statistiken igen.

              Nej, det finns inget hållbart samhälle som är demokratiskt idag men politik handlar inte om att peka ut vinnare som en idol-jurry. Politik handlar om att förändra världen. Just därför att inget land idag är hållbart kämpar jag för att Sverige och Göteborg skall bli det.

  3. Ja du Fagerlund…
    Så här kan det bli om vi inte…

    (OBServera att detta är ifrån ett f.d socialistiskt arbetarnas och böndernas lyckorike)

    Del1: http://www.youtube.com/watch?v=0HuNAJMCAdE&feature=related

    Del2: http://www.youtube.com/watch?v=4kqWBKaVfvA&feature=related

    Del3: http://www.youtube.com/watch?v=Yv0gMb94j40&feature=related

    Del4: http://www.youtube.com/watch?v=vVHB1NTX66g&feature=related

    • Jöran Fagerlund 21 januari 2012 — 20:25

      Moget, Bengt. Är det så här vi skall diskutera kommunalpolitik? Jag presenterar statistik från Boverket och stadsledningskontoret. Du visar youtubeklipp från Bulgarien. Som sagt, fakta är inget för dig Bengt, eller hur?

      • Ja du Jöran! Nu var ju den ursprungliga frågan om vilka områden som skulle renoveras eller rivas.

        Eftersom de områden som du deklasserar som ”överklassområden” ägs av privata enskilda människor och som du och dina ”kompisar” inte har ett direkt inflytande över – men som du och dina partikamrater säkert gärna skulle vilja socialisera – så är fokus på allmännyttans områden mera aktuellt!

        Området i Bulgarien byggdes med samma intentioner som de svenska miljonprogramsområdena (och dessutom i en socialistisk arbetar och bonderepublik vilket du torde uppskatta) men som med bristande underhåll och inget personligt ägaransvar har degenererat till värsta sortens slum.

        Så, vad är att göra om vi inte vill få en liknande utveckling i Sverige? Det var min faktagrundade fråga!

        Torslanda snart egen kommun!

    • Programmet sändes förra året i SVT och fanns på SVT Play men är numera av någon anledning borttaget.

      Handlar alltså om ett socialt projekt för bättre boende för marginaliserade i ett f.d socialistland – Bulgarien under dessa länders ekonomiska glansperiod, det sena 70-talet och det tidiga 80-talet!

  4. Ja, nu litar jag ju hellre på riktiga siffror än på en film med suddiga PP-bilder

    Det du äger själv och ansvar för själv vårdar du på ett helt annat sätt än det som ”någon annan” äger och som du bara hyr.
    Inte slösar du med vattnet eller vädrar / reglerar inomhustemperaturen genom att öppna fönster etc. när det är du själv som både ser och får betala räkningarna för kostnaderna därför och som heller inte ”fördelas” bland många andra.

    Miljonprogramsområdena byggdes slarvigt under en tid när energin var extremt billig!
    De boende som inte äger sin bostad har inte några incitament att spara eftersom de inte själva får dra nytta av sin sparsamhet. med visst undantag för de där ”solhusen” som du ju brukar ”vurma” över.

    Idag står dessa områden inför gigantiska renoveringsbehov. Främst i form av energieffektivisering men också renovering av VA, el etc. och vem, jag undrar vem skall betala denna renovering?

    * De boende själva?
    * Fastighetsägarna?
    * Stat, kommun eller landsting?

    Om kostnaden läggs på hyrorna så kan jag med god säkerhet säga att den kommer tillbaka på kommunen via socialbidragsbudgeten! De boende i dessa områden har oftast en alldeles för låg inkomst för att kunna betala vad det kostar att genomföra reparationerna/renoveringarna.

    Om det skulle flöda ut som ur ett ymnighetshorn från staten till kommunerna för att enbart blott och enbart gå till renoveringar av ett visst bostadsbestånd så skulle dels detta inte kunna genomföras. Dels finns det inte de resurser som krävs och dels så finns det en mängd lagar som bl.a förbjduer kommunen att specifikt gynna en viss kategori av medborgare / kommuninvånare

    Min jugoslaviske (serbiske) granne i 65 årsåldern och som inte skulle karaktäriseras som ”överklass” röstar numera på Sverige-Demokraterna har han sagt mig men inte påstår jag då att alla från jugoslavien som arbetskraftsinvandrat på 60- och 70-talen är Sverige-Demokrater.

    Du har aldrig reflekterat över _varför_ siffrorna över disponibel inkomst ligger högre i Torslanda än i exv. Angered där jag _vet_ att det även finns villaområden men där bostäderna är tungt dominerade av allmän(o)nyttans miljonprogramsområden. .

    Torslanda snart egen kommun!

    • Jöran Fagerlund 20 januari 2012 — 11:43

      Vad sägs om Boverket?

      En stor del av bebyggelsens behov av energi går åt till att kompensera för de värmeförluster som sker genom byggnadernas klimatskal. Teoretiskt visar undersökningen att cirka 57 TWh värme behöver tillföras för att upprätthålla önskad inomhustemperatur utifrån beräkningar med av värmeförluster med SMHI:s graddagar. Av detta behov svarar småhusen för knappt 60 procent, flerbostadshusen för knappt 30 procent och lokalbyggnaderna för cirka 15 procent.

      • ja, men om man jämför slarvigt byggda miljonprograms hyreslängor med väl underhållna och i eget intresse isolerade egna hem (hus och radhus) så blir siffrorna väl till de egna hemmens fördel!

  5. Ja du Jöran! Du är minst sagt en rolig spelevink du! Men.. Jag tror ALDRIG att någon politiker eller annan med mindre än diktatorsfasoner skulle våga ge sig in på att riva PRIVATA fastigheter i Askim, Torslanda eller Örgryte..😉

    Men innan någon ens skulle våga tänka tanken på detta torde Torslanda vara en egen kommun som inte personer med ambitioner att tänka och bestämma åt andra likt du Jöran kommer att kunna lägga dina fingrar på!

    För att återgå till ditt huvudtema om energi och hållbar utveckling.
    Den stora majoriteten av miljonprogramsområdena är en energimässig katastrof med en oerhört stor energianvänding. Inte enbart för att fastigheterna läcker värme, att upplåtelseformen inte innefattar några incitament att spara på värme, vatten eller el utan också för att invånarna kanske inte bryr sig överhuvudtaget.

    Sedan vänder jag mig emot din uppfattning att Torslanda skulle vara något ”överklassområde”.. Inte enbart för att min granne är en man som på 60-talet invandrat från f.d Jugoslavien och starkt skulle slå bakut om han ansågs vara ”överklass” utan för att här bor arbetssamma, strävsamma människor som vågat ta sitt liv i egna händer utan att låta sig styras av klåfingriga ”politruker”!

    Torslanda snart egen kommun!

    • Jöran Fagerlund 20 januari 2012 — 09:08

      Energiförbrukningen är betydligt större i enfamiljshus än i flerfamiljshus. Se John Holmbergs diagram i filmen:
      Diagram

      Det är villaområderna som är det största problemet ur alla perspektiv av hållbar utveckling: socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

      Du kan inte ta dig själv på alvar om du kategoriserar en hel stadsdel utefter din granne. Det kallas anekdotisk evidens i vetenskapliga sammanhang. Men du brukar ju inte bry dig så mycket om fakta och vetenskap Bengt eftersom fakta ofta talar emot din egen uppfattning.

      Du kan titta på statistik från 2009 när Torslanda var egen stadsdel och sedan göra din egen klassificering av området.

      Du kan själv botanisera i statistisk årsbok eller i övrig statistik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: