Tung trafik och många rapporter när miljönämnden sammanträdde för första gången i år

Om trafikvolymen ökar hjälper det inte att utsläppen från varje fordon minskar.

Dagens sammanträde med miljö- och klimatnämnden var årets första. Vi hade få beslutsärenden men desto fler rapporter. Av beslutsärendena diskuterade vi luftkvaliténoch nya kriterier för tunga miljöfordon mest. EU-kommissionen anser att konungariket Sverige underlåtit sig att uppfylla sina skyldigheter då miljökvalitesnormen för luft överskridits beträffande partiklar, PM10, bl.a. i Göteborg 2005 och 2006. Sedan dess har vi klarat miljökvalitetsnormen. Tjänsteutlåtandet ger en bra beskrivning av arbetet.

I diskussionen kring nya kriterier för tunga miljöfordon slöt vi röd-gröna upp bakom ett borgerligt yrkande som gick ut på att förtydliga att fordon som kan köras på flera bränslen skall till övervägande del köras på förnyelsebara bränslen. Vi lyfte även fram biogas. Själv ställde jag frågor kring buller och utsläpp. Två frågor där vi som tillsynsmyndighet ofta kamnar i konflikt med andra önskvärda politiska mål som fler bostäder. Det är inte lätt att bygga i en stad med mycket buller och problem med luften. 

Förvaltningen skriver i sitt förslag, som nämnden också ställde sig bakom, att nästa uppdatering av kriterierna bör innehålla skrivningar om buller. Jag undrade om inte denna uppdatering skall innehålla det. Motivet att vänta är att det inte finns så många tysta tunga fordon.

Min andra fråga handlade om utsläpp och om klasserna EURO V och EURO IV räcker för att Göteborg i framtiden skall klara miljökvalitetsnormen för luft. Det är tuffa utsläppskrav som definitivt får ner utsläppen från varje fordon men om trafiken ökar äts vinsterna upp. Det räcker helt enkelt inte att fordonen blir renare, trafikvolymerna måste minska.

Förvaltningen gjorde en fin sammanfattning av alla rapporterna i ett pressmeddelande och jag klipper och klistrar:

Miljöövervakning ger underlag för miljöriktiga beslut

I miljöförvaltningens uppdrag ingår att kartlägga miljötillståndet i luft, mark och vatten i Göteborg. Syftet är bland annat att få bättre kunskap om hotade och skyddade arter. Kunskapen behövs för att stadens planerare ska kunna ta hänsyn till detta, till exempel när nya områden ska byggas. Följande rapporter presenterades för miljö- och klimatnämnden idag:

Fortsatt påverkan på nätsnäckor från giftigt tenn i bottenfärger

Båtbottenfärger med tributyltenn (TBT) har varit förbjudna för fritidsbåtar sedan 1989, men fortfarande ses effekter av detta giftiga ämne. TBT är mycket giftigt för många organismer i havet, och kan bland annat rubba hormonbalansen hos vissa snäckor. Hos nätsnäckans honor har till exempel manliga könsorgan bildats. Enligt de lokala miljömålen ska TBT i småbåtshamnar undersökas vart tredje år för att följa utvecklingen av halterna i bottensediment och påverkan på nätsnäcka. 2011 undersöktes sju av de större småbåtshamnarna, och fysisk effekt på nätsnäckan sågs på alla ställena. En viss positiv förbättring har skett sedan förra undersökningen, men samtliga bottensediment bedöms ha sämre status än god jämfört med EUs vattendirektiv. R 2012:3 Förekomst av TBT i sediment från småbåtshamnar och dess effekt på nätsnäckor.

Hasselsnoken finns på Hisingen och i Delsjöområdet

Hasselsnoken har ett mycket starkt skydd enligt lagen. Den är fridlyst och man får inte skada dess livsmiljöer. En undersökning 2011 visar att hasselsnok finns i Hästevik i sydvästra Hisingen och i Brudarebacken i Delsjöområdet. Det finns fler områden som är lämpliga livsmiljöer för hasselsnok, men där man inte gjort några fynd vilket kan bero på att detta är en skygg och svårhittad orm. R 2012:6 Inventering av hasselsnok i Göteborgs kommun 2011.

Fjärilar trivs i öppna landskap

Dagfjärilar är viktiga för den biologiska mångfalden och finns därför med som ett eget delmål bland Göteborgs lokala miljömål. En undersökning förra sommaren visar att det framförallt är gräsmarker som hålls öppna genom bete eller slåtter som är artrika på fjärilar, till exempel Öxnäs och Sillvik. Rödlistade, eller hotade, fjärilsarter fanns i sju av de undersökta områdena. Skogsgräsfjärilen som inte tidigare rapporterats i kommunen observerades söder om Olofstorp. R 2012:4 Inventering av dagaktiva fjärilar i Göteborgs kommun 2011.

Trollsländor visar var det finns artrika miljöer

Trollsländornas larver lever i vattnet och de är därför känsliga för föroreningar, utdikningar och igenfyllnader. Förekomsten av trollsländor har kartlagts på 20 ställen i kommunen och man fann 32 olika arter, bland annat i Holmdammen, Svankälla och Älsjön. På hälften av de undersökta ställena fanns så kallade indikatorarter, det vill säga trollsländor som man vet finns i artrika miljöer. R 2012:5 Inventering av trollsländor i Göteborgs kommun 2011.

Bättre luft ger oss lunglaven tillbaka

Den känsliga lunglaven har varit försvunnen från Göteborgsmiljön, troligen sedan 60-talet och den tidens höga halter av svavel- och kväveföroreningar. Miljöförvaltningen driver sedan många år ett projekt, där lunglav har planterats ut på ett antal ställen och överlevnaden följs upp. Resultatet från 2011 visar att lunglaven lever kvar på fyra av sex ställen. Det betyder att luften nu är tillräckligt bra för att lunglav och andra känsliga organismer kan överleva här igen. R 2012:7 Transplantering av lunglav i sex skogsbestånd i Göteborg 1994-2011.

Alla handlingar hittar du här. Läs alla mina inlägg om miljö- och klimatnämnden.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: