”Det är nu eller aldrig” arbetet med Göteborgs miljöprogram är i gång

Tomas Kåberger

Under eftermiddagen deltog jag i en inspirationsdag om det kommande miljöprogrammet i Göteborg. Staden har i dag ambitiösa miljömål som till största delen är tillståndsmål som beskriver hur Göteborgs miljö ser ut när det är bra. Därför saknas åtgärder i miljömålen. Åtgärderna skall tas fram i miljöprogrammet och beslutas i det ordinarie budgetarbetet. Miljöprogrammet handlar om att gå från ord till handling, eller från ”mål i all ära men nu handlar det om verkstad” som miljö- och klimatnämndens ordförande Kia Andreasson (MP) sade under inledningen.

Kia Andreasson (MP)
Kia Andreasson (MP)

Hon betonade att milöprogrammet skall handla om att nå målen. Det viktiga är vad vi gör snarare än vilka mål vi har.

– När jämförelser görs mellan olika städer handlar det oftast om vilka mål man har satt upp och inte vad man har presterat, sade Kia Andreasson (MP)

Kia pekade också på att många jämförelser görs utifrån vad som sker inom kommungränsen utan att ta hänsyn till den miljöpåverkan kommuninvånarna orsakar utanför kommungränsen. Därför betonade hon vikten av konsumtionsmål som Göteborg har i det övergripande målet för begränsad klimatpåverkan: år 2050 skall utsläppen av koldioxid vara hållbar och rättvis.

Enligt Kia är miljöprogramet viktigt eftersom vi inte har råd att tappa tid och rulla tillbaka processen om miljöprogrammet inte blir tillräckligt.

– Det är nu eller aldrig, fortsatte hon.

Erfarenheter från Stockholm

Helene Lindman, miljöförvaltningen Stockholms stad presenterade Stockholms miljöprogram 2012–2015. Programmet tar utgångspunkt i de nationella miljökvalitetsmålen och har 29 preciserade delmål inom sex övergripande målområden:

  1. Miljöeffektiva transporter
  2. Giftfria varor och byggnader
  3. Hållbar energianvändning
  4. Hållbar användning av mark och vatten
  5. Miljöeffektiv avfallshantering
  6. Sund inomhusmiljö.
Helene Lindman
Helene Lindman

Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för miljöprogrammet. Förvaltningar och bolag har uppföljningsansvar. Rapportering sker genom verktyget ILS-web och redovisning sker i miljöbarometern.
Stockholms klimatmål räknar inte in de utsläpp stockholmarna genererar utanför kommungränsen.

Global utblick

Tomas Kåberger, ordförande Japan Renewable Energy Foundation och biträdande Styrkeområdesledare för Energiforskning på Chalmers, gav oss en internationell utblick.

– Utvecklingen av förnyelsebar energi i Japan går långsamt. Däremot går kärnkraftsavvecklingen fort. I Japan stängdes nyligen reaktor 51 av de 54 de har. Bara tre är i drift, berättade han.

Lotta Silfver delade ut ”klokboken” till föreläsarna.

Tomas Kåberger presenterade färsk statistik över förändringarna i elproduktionskapacitet från i morse. Inom EU skedde det största energitillskottet i form av vindkraft och solel under 2011. Ser man dock till perioden 2000–2011 har det största tillskottet skett genom fossilgas. Nu är det viktigt att minnas att detta handlar om förändringar. Tittar vi på de anläggningar som faktiskt står och producerar el inom EU är en majoritet kolkraftverk.

Utbyggnaden av vindkraft går fort globalt sett. Kina installerade mer vindkraft förra året än de totalt har installerat kärnkraft under alla år.

– I Kina bygger man ett och ett halvt vindkraftverk i timmen, varje timme, dygnet runt, året runt, sade Tomas Kåberger

Råd till Göteborg

Lotta Silfver, projektledare för miljöprogrammet, frågade Tomas Kåberger om han hade några råd till Göteborg.

– Bli anständig på alla områden och bäst på något område, svarade Tomas Kåberger.

Sverige skulle kunna bli världsledande på vindkraft. Vi har den industriella kapaciteten med exempelvis ABB, SKF och flygndustri som förstår aerodynamik.

– Kina har flest elfordon per capita än något annat land. De flesta är i och för sig tvåhjuliga. I Kina finns det fler elbilsmodeller än det finns elbilar i Sverige, sade Tomas Kåberger.

Använd den kommunala upphandlingen

Göran Brunberg, upphandlingschef på Upphandlingsbolaget, spann vidare på tråden Kina och inledde sitt föredrag med en diskussion kring etiska krav och mänskliga rättigheter vid upphandling.

– Vi har aldrig haft bättre möjlighet att handla ekologiskt och etiskt än idag men då måste alla in i det digitala systemet, sade Göran Brunberg.

Göran Brunberg
Göran Brunberg

Allt för mycket inköp görs utanför ramavtal idag. Verktyget WINST underlättar för stadens inköpsansvariga att göra miljöanpassade inköp från våra ramavtal.

– Vi är inte mogna för att ta bort de icke miljömärkta produkterna i Göteborg idag men den dag politiken ställer sig upp och säger att vi bara skall köpa ekologiska produkter standardiserar vi gärna, sade Göran Brunberg.

Kanske något för den röd-gröna majoriteten att ta tag i den kommande budgetförhandlingen?

– Rätt kvalité till lägst pris funkar inte, vi måste säga rätt kvalité till rätt pris.

Alla leverantörer har inte certifikat för miljömärkning eftersom dessa certifikat handlar om konsumentprodukter och dessa leverantörer inte säljer till privatkonsumenter. För dessa finns en speciell märkning i WINST så att dessa leverantörer inte faller bort vid sökningar.

Kommunen kan göra mer än det vi har rådighet över

Susanna Elfors, Asfaltsblomman, som tipsade om ekoguiden.nu och ecotoursstockholm.se menar att kommunen kan påverka mer än det man traditionellt har rådighet över. Ett viktigt instrument är transporter. En stor del av en produkts totala energiförbrukning ligger i transporter och speciellt hemtransporter från butik om det sker med bil. Kommunen har ansvar för stadsplaneringen och kan även bidraga till smarta logistiklösningar.

Susanna Elfors
Susanna Elfors

Ett trendigt begrepp är funktionsförsäljning. Man köper funktionen snarare än produkten t.ex. klädbibliotek eller bilpooler. Det främjar kvalitet snarare än förbrukning. Man förflyttar helt enkelt lönsamhetspunkten från förbrukning av resurser till bevarande. Man får en helt annan dynamik om man tjänar pengar på att sälja så mycket kläder som möjligt till att hyra ut kläder för olika tillfällen, t.ex. fest eller skidsemester. Samma sak med skidor.

På energiområdet finns det exempel på att ett energibolag säljer en inomhustemperatur eller en ljusmängd i en lokal snarare än energi och lampor. Allt med samma logik, flytta lönsamhetspunkten: säljer man energi ökar lönsamheten med energiförbrukningen, säljer man en temperatur ökar lönsamheten ju mindre energi som förbrukas. Säljer man lampor ökar lönsamheten ju fler lampor som används, säljer man ljus ökar lönsamheten ju färre lampor som används.

Nu är funktionsförsäljning inget nytt. De allmännyttiga bostadsföretagen har i decennier sålt ”funktionen” bostad genom hyresrätter. Med allmännyttiga hyresrätter kan kommunen skapa betydligt mer hållbart boende än vad varje enskild villaägare klarar genom sitt eget ägande. Jag försökte lyfta in detta i diskussionen.

Från rörlighet till tillgänglighet

Malin Andersson, Strategisk Utveckling Trafikverket presenterade en studie från Mistra Urban Futures. Det är mycket som inte går ihop idag: transportarbetet prognostiseras öka fastän det borde minska. Energianvändningen prognostiseras öka fastän den borde minska.

– Ingenstans har man kunnat bygga bort bilköer. Nya vägar leder till mer trafik. Det har vi på Trafikverket börjat förstå, sade Malin Andersson.

Malin Andersson
Malin Andersson

Trafikverket räknar med 300 personer per år dör av buller från trafiken  och runt 2000 personer dör i förtid varje år av luftföroreningar. Detta skall jämföras med de 250–350 personer om dör av olyckor i trafiken varje år.

Urban access handlar om att flytta fokus från rörlighet till tillgänglighet men ordet tillgänglighet används olika. Tillgänglighet används bl.a. ofta i diskussionen kring funktionshinder. Därav det engelska access – tillgång.

Idag fattas utifrån restider, flöden och volymer. Ju fler som reser snabbare ses som samhällsekonomiskt lönsamt. I den samlade effektbeskrivningen skall dessa mätbara mål vägas mot andra omätbara ”mjuka” värden.

Trafikverkets fyrstegsmodell funkar dåligt eftersom Trafikverket inte beslutar om det som verkligen påverkar det första steget: att se till att en resa inte behövs.

Ett exempel, som Malin Andersson lyfte fram, är badresor på sommaren. Ett sätt att tänka är att öka turtätheten med spårvagnar till Saltholmen, fundera på badbussar till Smittska udden eller ordna cykelbanor och cykelkartor till Amundön. Ett annat sätt att tänka är att ordna badplatser där folk redan är t.ex. en badplats i älven eller i Slottsskogen.

Det är intressanta tankar samtidigt som vi måste komma ihåg att alla inte bor i centrala staden. Det kanske är från Angered det behövs badbussar på sommaren? Eller ännu hellre utomhusbassänger i Angered och Gårdsten.

K2020 handlar om hur mycket resandet skall öka men är ökad rörlighet det enda vi kan kraftsamla kring i form av t.ex. västsvenska paketet? Vänsterpartiet drev att K2020 skulle handla om att minska biltrafiken, inte öka den. I den diskussionen stod vi ensamma i hela GR. Nu har vi i kommunfullmäktiges budget fått med S och MP på att biltrafiken skall minska i Göteborg. Det målet blir svårare att nå när  GR genom K2020 aktivt jobbar för att öka biltrafiken.

Spännande framtid

Det skall bli intressant att följa arbetet med miljöprogrammet. Det viktiga är att vi får ett program som når målen, inte ett program som bara gör det som anses rimligt. Det bästa får inte bli det godas fiende brukar det heta. Jag skulle vilja vända på det och säga att delmålen får inte bli miljömålens fiende. Att fokusera på åtgärder fram till 2020 får inte ta sikten från de långsiktiga målen 2050 t.ex. att utsläppen av koldioxid skall vara hållbara och rättvisa. I detta delar jag helt Kia Andreassons syn: Det är nu eller aldrig.

Läs alla mina inlägg om Bostads AB Poseidon, miljönämnden, energi, klimat och hållbar utveckling. Fler bilder från idag:

Liknande inlägg:

1. Goda möjligheter att få ett klass- och genusperspektiv på miljöarbetet i Göteborg med miljö- och klimatnämndens budget för 2012

2. Enbart ekologiskt kött och mer vegetariskt i Göteborg

3. Göteborg måste göra mer än vi gör idag för att nå klimatmålen

4. Röd politik för en grön miljö

5. Barockt med miljardöverskott samtidigt som välfärden kvävs

6. Bra diskussioner om energistrategi på miljönämnden

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: