Det är i diskussion med partikamrater nya idéer uppstår. Två, vid första anblicken motstridiga kommentarer, har snurrat i skallen. På mötet om klimat och miljö i Biskopsgården i tisdags pratade vi om nolltaxa och en av deltagarna sade att alla avgifter kommunen tar ut av medborgarna slår orättvist. Det är bättre att ta in pengarna via skatten. I lördags pratade jag med en erfaren partikamrat som menade att nu måste vi satsa på välfärden och inte låta kommunen göra ett stort överskott som i slutet på året eller i en bokslutsdisposition läggs på infrastruktur. En idé jag vill testa på er bloggläsare är om nolltaxa i kollektivtrafiken kan finansiera välfärdssatsningar.
Kort handlar det om att växla avgifter mot skatt. Idag kostar ett månadskort 475 kronor. Låt oss räkna med 500 för enkelhetens skull. För den som tjänar 25000 kronor i månaden går två procent av inkomsten till månadskortet (Det är en större andel om man räknar ”efter” skatt men eftersom vi skall se effekterna av en växling mellan avgift och skatt räknar jag ”före” skatt.) Om månadskortet skulle vara rättvist skulle det för olika inkomster kosta:
| 25 000 | 500 |
| 35 000 | 700 |
| 50 000 | 1 000 |
| 75 000 | 1 500 |
| 100 000 | 2 000 |
Nu betalar alla lika mycket och inte rättvist. Sedan länge har det sagts att nolltaxa i kollektivtrafiken skulle kosta runt 1 procentenhet skatt (1 ”skattekrona”) Det innebär att alla som åker kollektivt och tjänar mindre än 50 000 per månad (47 500 om man är petnoga) tjänar på skattefinansierad kollektivtrafik. Förlorarna är de som tjänar mer och de som inte åker kollektivt.
Nu motsvarar 500 kronor 2 procentenheter (2 ”skattekronor”) för den som tjänar 25 000. För alla som tjänar 25 000 i månaden och åker kollektivt skulle vi alltså kunna höja skatten 2 procentenheter utan att privatekonomin förändras om vi samtidigt inför nolltaxa i kollektivtrafiken. Alla som tjänar mindre än 25 000 skulle få några kronor över och de som har rimliga löner över 25 000 skulle inte få nämnvärt större kostnader. Den som tjänar 35 000 skulle få 200 kronor mindre kvar i plånboken varje månad. Något de flesta med den lönen torde klara av.
Om en skattekrona går till nolltaxa fins det en skattekrona kvar att utveckla välfärden för. När Vänsterpartiet lämnade budgetsamarbetet förra mandatperioden föreslog vi just en ”välfärdskrona” för att utveckla välfärden. Om jag tänker rätt motsvarar en skattekrona i runda slängar en miljard kronor som skulle kunna användas till mindre barngrupper, bättre äldreomsorg, klimatomställning, arbetstidsförkortning och jämställda löner. En miljard räcker till åtminstone 2000 heltidstjänster.
Tidigare har man ofta ställt nolltaxa i kollektivtrafiken i motsats till välfärd. Om man växlar ut nolltaxan i skattehöjningar försvinner den motsättningen. Nu kan man naturligtvis räkna på andra lönenivåer och hela utrymmet behöver inte tas i anspråk. Om man bara höjer skatten med en krona för att finansiera nolltaxa skulle den som tjänar 25 000 per år spara runt 250 kronor per månad.
Kanske finns det andra kommunala avgifter att växla in i skattehöjning, t.ex. avgifter till förskolan. Då skulle vi kunna motivera högre skattehöjning än 2 procentenheter. Något som är önskvärt för att skapa ett mer rättvist Göteborg, styra från privat till offentlig konsumtion, skapa jämställda löner och bryta överklassens miljöskadliga livsstil. Det skulle troligtvis också innebära positiva effekter som sjunkande bostadspriser.
Höjd kommunalskatt brukar ju oftast avfärdas med argumentet att den inte är progressiv. Det är förvisso så att den statliga skatten är mer rättvis men kommunalskatt är under alla omständigheter mer rättvis än avgifter. För att inte en politik för låga avgifter skall stå i motsättning till välfärdssatsningar måste avgiftsänkningarna kombineras med skattehöjningar.
Jöran Fagerlund 
Varför i hela h-vete ska jag betala för att någon annan ska åka buss eller liknande? kommer det att fortsätta i liknande riktning så kommer jag att jobba svart resten av mitt liv för att slippa betala för alla andra.
Se Jörans svar nedan.
Sen kan du ju också själv börja åka kollektivt. Det kallas för incitament för minskat bilåkande, och är något positiv.
Hur vet du att Martin J kan åka kollektivt? Om han inte kan det är det verkligen inte positivt för honom.
Oavsett om jag kan åka kollektivt eller inte så vill jag betala för det själv och inte betala för mig och sen för 10 andra. Det värsta enligt mig mig är ju att oavsett om jag åker kollektivt eller inte så MÅSTE jag betala för att ANDRA ska kunna åka om det här går igenom.
Gillar resonemanget! Go for it!
Men gillar inte att vänsterpartiet röstade för paketet med byggandet av Marieholmstunneln. Spelar ingen roll hur mycket som satsas på kollektivtrafik om utrymmet för bilarna blir större o större, då blir det som Maria skriver att folk hamnar där ändå.
Jag gillar inte heller Marieholmstunneln men det västsvenska paketet erbjöds som en samlad lösning. Vi funderade på om det gick att enbart tacka ja till det positiva – trängselskatt och västlänken – och tacka nej till det negativa – Marieholmstunneln – men det visade sig ogörligt. Vad som då återstod var att försöka förskjuta projekten i tid så att Marieholmstunneln skall byggas sist. Det verkar inte gå så bra det heller.
Varför ska de som bor en halvmil från jobbet och cyklar betala hela kostnaden för de som åker tre kilometer i vardera riktningen?
Dessutom innebär förslaget en skattehökning för alla åldriga pensionärer som ju inte reser mycket.
Varför skall cyklister betala för bilvägar? Varför skall bilister och bussresenärer betala för cykelbanor? Varför skall friska betala för sjukvård? Varför skall ickerökare betala för rökavänjning? Varför skall de som inte har barn betala för skola och barnomsorg? Vi betalar ofta för sådant vi inte själva använder därför att det är viktigt för samhället.
Jag har förståelse till att alla betalar för tex vägar sjukvård osv men det är kanske en smula dyrare än att betala 40 kr för att hoppa på en buss,spårvagn eller tunnelbana.. Är det nu så illa att man inte har råd att betala dom där kronorna så kanske det är läge för att göra någonting åt sin levnads situation eller så slår man igenom det förslaget DÄR det finns en fungerande kollektiv trafik tex Stockholm
En annan grupp som inte skulle tjäna på denna skattereform är alla vi som plankar. Vi skulle tvingas betala för något vi idag nyttjar gratis. Men även jag som plankar ser de uppenbara fördelarna med en rättvist finansierad och tillgänglig kollektivtrafik. Och har givetvis svårt att argumentera emot Jörans resonemang ovan.
Jo det stämmer men de flesta som plankar av en politisk övertygelse brukar ju hävda att kollektivtrafiken skall vara skattefinansierad på ett eller annat sätt snarare än att just de som individer inte skall betala någonting. På planka.nu förs flera finansieringsförslag fram som jag på sätt och vis gillar bättre än mitt eget: att restiden i kollektivtrafiken skall ses som arbetstid och kollektivtrafiken finansieras via höjda arbetsgivaravgifter eller att man tar det via inkomstkatten med ett progressivt inslag. Allt som berör skatter på statlig nivå ser jag som ogörligt med den högerregim som styr Sverige fram till 2014. Därför återstår kommunalskatten.
”Sedan länge har det sagts att nolltaxa i kollektivtrafiken skulle kosta runt 1 procentenhet skatt (1 ”skattekrona”) Det innebär att alla som åker kollektivt och tjänar mindre än 50 000 per månad (47 500 om man är petnoga) tjänar på skattefinansierad kollektivtrafik.”
Stämmer inte riktigt. Om de UTNYTTJAR kollektivtrafiken idag skulle de tjäna på det, men inte om de idag åker bil och i framtiden också MÅSTE göra det. I så fall får du betala både för bil och hela kostnaden för kollektivtrafik.
Sedan tycker jag det är lite konstigt att ni nu diskuterar hur orättvist kommunala avgifter slår mellan låg- & höginkomsttagare. Trängselskatten får precis samma effekter och den stödjer ni ju.
Det stämmer att alla avgifter slår hårdare mot låginkomstagare – så även trängselskatten. Man får väga fördelar och nackdelar med det hela. Till slut väger nog ändå fördelarna över för den avgiften.
Själv då: Är du emot både avgiftfinanserade OCH skattefinansierade trafiklösningar? Hur hade du då tänkt att de vägar, bussar, spårvagnar och cykelbanor med mera som gör att samhället fungerar ska byggas och köpas in? Genom välgörenhet och frivilliga bidrag?
Jag anser att bilisterna redan betalar tillräckligt. Problemet är inte att bilisterna betalar för lite skatt utan att staten använder det till annat.
Nej, bilismen bär inte sina egna kostnader. Staten använder inte pengarna till ”annat”. Nu tycker jag inte att allt skall betala sina egna kostnader. Hela blogginlägget handlar ju om en idé om en annan fördelning än idag. Men att påstå att bilägarnas skatter överstiget statens kostnader för bilismen stämmer helt enkelt inte.
Det byggs vägar för 20 miljarder och skatterna är cirka 4 gånger så mycket.
Du måste räkna med alla kostnader som bilismen orsakar i form av olyckor, buller och sämre luft. Till detta kommer Övergödning och försurning samt klimatförändringar. Bara olyckorna kostade 9,1 miljarder 2008.Miljöförstöringen vid oljeutvinning är enorm och lidandet i t.ex. Ogaden går inte att mäta i siffror.
I många städer får andra hyresgäster subventionera bilisters garage.
Men om du räknar så måste du också räkna med vinsten eller förtjänsten som alla dessa biltransporter genererar. Dels in insparad tid för folk, dels i effektivare transporter. Sätt ett pris på dessa faktorer också!
Också väldigt konstigt att räkna med kostnaden för trafikolyckor som du skriver, Jöran. För detta har ju bilisterna redan betalat en försäkringspremie på säkert lika mycket, eller hur?
Nej, artikeln, som jag länkade till, handlar om förslaget att även sjukvårdskostnaderna skulle betalas via en premie. Siffran 9,1 miljarder handlar alltså om de kostnader i vården som uppstår till följd av bilismen, inte skadorna på bilar och annat.
”Enligt Försäkringsförbundet, försäkringsbolagens intresseorganisation, låg de totala premierna för trafikförsäkringar i landet nära 9,1 miljarder kronor 2008.”
Det är väl det som betalats in i premier av bilägarna?
Däremot står det att statens kostnader är 6,8 miljarder. Men återigen, man måste också räkna med de positiva faktorerna som jag nämnde tidigare.
Den stora skillnaden är att de med de lägsta inkomsterna inte har råd med bil. Därför slår inte trängselskatten på samma sätt som biljettpriset i kollektivtrafiken.
Det där måste vara en myt. Enligt http://www.str.se/Korkort/Hem/Statistik/ finns det 4 408 74 personbilar i landet. I snitt äger alltså nästan varannan person en bil! Räkna bort två miljoner ungdomar under 18 år och kanske en miljon för de allra äldsta pensionärerna som slutat köra bil och då blir det cirka 7 av 10 i genomsnitt som har bil Lägg dessutom till familjemedlemmar som har tillgång till familjens bil så ökar andelen ännu mer.