Göteborg tar stort steg mot öppen källkod och öppna standarder

Bänkgranne i kväll var Anjelica Hammersjö.

Två själar – samma tanke. Hösten 2008 lämnade Inger Berggren (M) och jag två näranog liknalydande motioner om öppen källkod och öppna standarder. I kväll behandlade kommunfullmäktige äntligen dessa motioner.

Eftersom tjänsteutlåtandet var så undermåligt fanns inte några större möjligheter att göra något annat än att begära en bättre utredning. Det var i praktiken det kommunstyrelsen föreslog:

Kommunstyrelsen får i uppdrag att genomföra en utredning som tydliggör fördelar, nyttoaspekter samt eventuella nackdelar för staden genom att använda gratis programvara, öppna källkoder och filformat samt att utifrån kartläggningen återkomma till kommunstyrelsen med förslag på uppdatering av relevanta styrdokument.

Vi rödgröna hade i alla fall kommit överens om att sätta igång med arbetet lite tidigare i skolan:

Kommunstyrelsen får i uppdrag att skyndsamt ta fram ett förslag på hur öppen källkod och öppen standard ska kunna användas inom skolan enligt yrkande från V, S och MP den 23 januari 2013.

Oftast fokuseras på de ekonomiska aspekterna vika är viktiga. Samtidigt är de demokratiska aspekterna ännu viktigare.

Alla medborgare skall kunna ta del av dokument utan att behöva köpa kommersiella programvaror. Som en del av offentlighetsprincipen är det även rimligt, enligt Vänsterpartiet, att medborgare kan förstå hur kommunens datasystem fungerar. Det kan man med öppen källkod men inte med licensierade programvaror.

Kommunstyrelsen föreslår förutom en utredning om fördelar och ev. nackdelar med öppen källkod i hela kommunen att skyndsamt ta fram ett förslag för förskolan, grundskolan och gymnasiet där gratis programvara, öppna källkoder och filformat ska användas som förstahandsval.

Tillgången till IT är ett av de områden där barnens hemförhållanden har störst inverkan på studieresultatet. Vi måste se till att minimera antalet uppgifter där licensierade program används. Dessutom är öppen källkod ett bidrag skolans arbete att främja demokrati. De programvaror barn lär sig använda i skolan kommer de att använda även senare. Med öppen källkod sprids demokratiska principer snarare än kommersiella.

Många offentliga förvaltningar har sparat stora summor på öppen källkod. Samtidigt innebär inte gratis programvaror att det inte kostar något att använda dem. Personalens arbetstid och utbildning kostar oftast mer än licenserna. Utbildning krävs oavsett licenser och det är inte nödvändigtvis så att man jobbar mindre effektivt i öppen källkod.

Jag är övertygad att öppen källkod kommer att spara stora belopp åt Göteborgs Stad men bara för att förtydliga de demokratiska principerna skulle jag förorda detta till och med om det blev dyrare. Det centrala är vem som kan dra nytta av investeringarna. Köper vi licenser får mjukvaruföretagen resurser att använda som de vill. Lägger vi resurser som utvecklar öppen källkod kan göteborgarna och andra kommuner direkt få nytta av de förbättrade programmen. I slutändan handlar det om att öppen källkod är en seger för demokratin.

Även om det i praktiken bara blir ännu en utredning måste man ändå se kvällens beslut som ett stort steg på väg mot öppen källkod och öppna standarder.

Lyssna på mitt första inlägg:

Oacceptabel hantering från Stadsledningskontoret

Våra motioner lämnades in hösten 2008 och behandlas i kommunfullmäktige våren 2013. Det är en helt oacceptabelt lång hantering. Dessutom är tjänsteutlåtandet undermåligt.

I tjänsteutlåtandet från november 2012 berörs inte den långa handläggningstiden och orsaken till fördröjningen utan detta redovisas i ett särskilt PM. Ett PM som är anonymt. Vi beslutsfattare vet inte vem som har upprättat det eller vem man kan fråga om innehållet.

Tyvärr svarar den uppställning som är gjord inte på frågan om orsak till den långa handläggningstiden. Varför har det tagit så lång tid? Varför har ärendet inte gått på remiss till nämnder och bolag? Och vad följderna blir av den långa handläggningstiden?

Under åren som har gått har t.ex. allmännyttan investerat i ett nytt fastighetssystem. Boplats Göteborg uppdaterar sitt system. På flera ställen har man uppdaterat Windows. Vad har Stadsledningskontorets saktfärdighet kostat staden?

Under åren som har gått har t.ex. allmännyttan investerat i ett nytt fastighetssystem. Boplats Göteborg uppdaterar sitt system. På flera ställen har man uppdaterat Windows. Vad har Stadsledningskontorets saktfärdighet kostat staden?

Vidare är det mycket anmärkningsvärt att endast en tjänsteman har undertecknat tjänsteutlåtandet. Det kan jag inte minnas att något tjänsteutlåtande har varit på ett sammanträde i kommunstyrelsen. I alla fall inte i samband med en motion.

Det är helt oacceptabelt att Stadsledningskontoret ignorerar de folkvalda och, om än i liten skala, sätter demokratin ur spel.

Lyssna på mitt andra inlägg:

Två bilder till:

Monika Djurner
Anjelica Hammersjö
Läs alla handlingar eller lyssna på debatterna från kvällens sammanträde här. Läs alla mina inlägg om öppen källkod och om kommunfullmäktige.

3 Comments

Lägg till →

  1. Jag tror iofs inte någon i ledande position i GBG skulle beskriva orsaker på det viset som du efterfrågar, utan precis som du själv skriver som genomförda aktiviteter eller kommande aktivteter.

    Det som jag tror kommer bli ett stort motstånd kring öppen källkod av att den finns en stor rädsla för kunnande generellt i att styra staden (både på mellan och hög chefnivå), de det kostar. Det betydligt lättare att motivera välpacketerade licensproduktioner (Apple, mfl) än öppna lösningar som kräver mer kunskap att hantera (Anställda). Strategin idag är att köpa ”standard” system (läs de facto) och inte standarder (ex protokoll, API’er). Ingången måste vara en strategi att byta Licenskostnad mot kompetenskostnader, för en mycket tydlig trend att köpa proprietära molntjänster (vilka aldrig kommer att vara öppna). Symbolhandlingar i all ära som du föreslår (inom skolan) , men de kommer inte att lyfta då det inte är förankrat på mellanchefsnivå som idag sitter på mängder av mer prioriterade problem.

  2. Din motion är mycket relevant och de ställningstaganden du efterfrågar görs på arkitektuell nivå redan i de systemupphandlingar.

    Öppen källkod är ett område som kräver en djup teknisk förståelse både för tekniken i sig och verksamhetskonsekvenser som tekniken medför.

    Det är KS som är orsaken till att det dröjt, inte SLK. Utförsäljningen av ADB-kontorets utvecklare och arkitekter 2006 skulle följa av att beställarkompetensen överfördes till SLK, vilket aldrig gjordes pga att KS ville minska omfattningen av ”operativ” personal på SLK. Konsekvensen blev att ingen tar ansvaret för att kunnande fanns tillgänglig inom stadens organisation.

    • Jöran Fagerlund 10 april 2013 — 10:15

      Tack för synpunkter. Om det är som du säger borde det ha funnits med som förklaring i tjänsteutlåtandet. Det är väl kärnan i problemet: tjänsteutlåtandet ger ingen förklaring till varför handläggningstiden har blivit så lång. Bara en lista på datum.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: