Utbyggd kväverening ett av mandatperiodens viktigaste beslut

Planetens nio gränser. Bild: Azote Images/Stockholm Resilience Centre
Planetens nio gränser som jag visade upp i fullmäktigesalen. Bild: Azote Images/Stockholm Resilience Centre

Debatten om trängselskatt drog ut på tiden och andra viktiga debatter fick stryka på foten. För mig var beslutet att godkänna Gryaabs investering för att öka kvävereningen mandatperiodens kanske viktigaste beslut hittills.

Övergödningen och tillförseln av kväve är en av de områden där mänskligheten kraftigast överskrider planetens gränser enligt Stockholm Resilience Centre. De beskriver nio planetära gränser där mänskligheten överskrider planetens motståndskraft och pressar planeten mot nya balanser där planeten tappar kapaciteten för organiserad mänsklig välfärd.

Därför måste kurvorna börja vända nedåt under detta decennium. Även om budgetar och miljöprogram skall vara levande dokument får vi inte en andra chans i betydelsen vi gör vad vi kan nu så får vi se vad vi kan göra nästa gång. Våra beslut nu måste vara vad som krävs och vi skall vara beredda att göra mer om ny kunskap framkommer.

Lyssna på mitt inlägg:

Naturens förmåga att stå emot belastning är imponerande men vid för hög belastning kan systemen pressas över trösklar och stanna i en annan balans. En balans som kanske inte kan bära mänsklig välfärd.

Minskar motståndskraften inom ett område kan motståndskraften i andra system minska ännu mer än annars. Förlorad biologisk mångfald, försurning och övergödning av haven försämrar motståndskraften mot t.ex. klimatförändringar.

Vi kan se exempel i olika ekosystem. Ohållbar turism, försurning och klimatförändring slår ut de hårda korallreven och andra mjuka koraller etablerar sig. Därmed försvinner livsmiljön för många fiskar och andra djur. Utfiskning av torsk ger möjlighet för skarpsill att etablera sig och vi riskerar ett läge där det är svårt för torsken att återetablera sig.

Sommartid krymper isen över Arktis. Den globala uppvärmningen har gjort istäcket mindre och mindre. Nu finns en risk att istäcket blir så litet att vattnet blir så varmt att istäcket inte kan breda ut sig igen. Systemet kan hamna i en ny balans med ett isfritt Arktis sommartid. Det har inte hänt de senaste 700 000 åren.

Övergödningen av haven leder till algtillväxt. När dessa dör och faller till botten och bryts ner förbrukas allt syre och bottnarna dör. Eftersom det finns så mycket dör materia på botten förbrukas allt nytt syre som kommer in. En ny balans har uppstått där knaper mikrobiologisk aktivitet har ersatt havslivet som vi känner det.

Mänskliga aktiviteter omvandlar mer kväve till reaktiva former än hela planetens samlade biologiska aktivitet i jordskorpan. Stora utsläppskällor är jordbruk, industri och trafik. Inte minst köttkonsumtionen är en stor bov i dramat. Som påpekas i tjänsteutlåtandet har köttkonsumtionen ökat med 80 procent mellan 1960 och 2008.

Därför är stadens arbete med miljömåltider som handlar om att öka andelen säsongsanpassat, ekologist och vegetariskt.

Under 2012 tog Ryaverket emot 3 505 ton kväve och 68 procent reducerades. Att 1 128 ton kväve läckte ut i havet från Göteborg är helt orimligt. I grund och botten är det ovärdigt en stad som har ambitionen att kalla sig modern.

Alla handlingar från kvällens kommunfullmäktige hittar du här. Läs alla mina inlägg om kommunfullmäktigemiljö, kväve, övergödning, avlopp, reningsverk.

Annonser

2 Comments

Lägg till →

  1. Kvävereningen är bortkastade pengar.
    Hade man lagt det på P-renimg istället så hade det gett effekt
    Tyvärr.

    • Jöran Fagerlund 24 maj 2013 — 22:00

      Det behövs både kväve och fosforrening. Från Havet.nu:

      Rena kväve eller fosfor?
      För att cyanobakterierna ska kunna tillväxa behöver de stora mängder fosfor. Därför har man tidigare ansett att lösningen på problemet med giftiga algblomningar är att få bort utsläppen av fosfor, men det har visat sig att mängden fosfor i systemet hänger ihop med mängden kväve. Kväve i stora mängder ger ökad produktion av andra alger, vilket leder till mer syrefria bottnar. I de syrefria bottnarna frisätts fosfor, som kan användas till cyanobakteriernas tillväxt. Minskningen av kväve- och fosforbelastningen måste gå hand i hand, och svaret på om kväve eller fosfor ska minskas är…båda!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: