Orimlig lag om kränkande fotografering klubbad av riksdagen

Begår jag ett lagbrott om jag, efter 1 juli i år, tar en likadan bild som vid Göteborgsvarvet 2011?
Begår jag ett lagbrott om jag, efter 1 juli i år, tar en likadan bild som vid Göteborgsvarvet 2011?

I dag beslutade riksdagen att kränkande fotografering skall vara förbjudet från 1 juli. De värsta stolligheterna från ursprungsförslaget är borta men det är fortfarande orimligt att genomföra förslaget utan att ställa krav på att det utvärderas och omprövas.

Utvärdering och att lagen skall utvärderas om fem år var också det Vänsterpartiet tillsammans med Miljöpartiet krävde i riksdagen med anledning av justitieutskottets betänkande 2012/13:JuU21. Debatten fördes för Vänsterpartiet del av Lena Olsson.

Det finns uppenbart ett behov av ny lagstiftning för att hantera de kränkningar som den nya tekniken möjliggör. Frågan är om lagen mot kränkande fotografering är rätt väg att gå. Som jag ser det kan man komma åt problemet genom att modernisera lagstiftningen på andra håll.

Fototillfället

Det borde gå att kunna få in kränkande beteenden i en lagstiftning kring trakasserier. Att montera kameror på t.ex. toaletter borde kunna bedömas med samma lagstiftning som t.ex ofredande. Problemet med den nya lagen är att man blandar in syftet med fotograferingen. När gränserna mellan professionella fotografer och läsarbilder suddas ut kan vilken snuskgubbe som helst hävda att han har ett journalistiskt syfte med en hemlig fotografering? I andra änden har vi en utveckling där allt fler ifrågasätter fotografers rätt att ta bilder utan att behöva förklara sig för någon.

Samtidigt ökar möjligheterna till kameraövervakning utan tillstånd.
Samtidigt ökar möjligheterna till kameraövervakning utan tillstånd.

Man kan inte bete sig hur som helst bara för att man har ett journalistiskt syfte. Expressen fälldes t.ex. för vapenbrott när de skulle visa hur enkelt man kan få tag på vapen i Malmö. Jag tänker inte gå in på huruvida den bedömningen var rimlig eller ej. Poängen är att man inte har ett frikort att begå brott som journalist.

Det sägs att fotografering och filmning inte skall vara straffbart om det handlar om att skaffa bevis till brottsutredningar. Vad händer vid filmning av händelser som kanske inte är direkt kriminella. Om en elev blir retad eller vill påvisa en otrevlig jargong i t.ex. ett omklädningsrum som inte finns i klassrummet eller när lärare är närvarande. Skall det vara kriminellt att filma detta? Om några gubbar är otrevliga eller avslöjar falskspel på toaletten i kommunfullmäktige, får jag filma det i smyg?

Publiceringen

Det bör vara beslutet att offentliggöra en bild eller en film som prövas juridiskt inte att fotografera eller filma. Även här kan lagstiftningen moderniseras. Vad skall räknas som en publicering? Att visa den för en eller ett par kompisar? Ja kanske. Det borde gå att skärpa t.ex. förtalslagstiftningen.

Det är bra att kritiken över det första förslaget har gjort att de värsta bitarna har tagits bort. Det rimliga hade dock varit att tidsbegränsa lagen till fem år för att garantera att den får en ny prövning och under tiden göra utvärderingar.

Samtidigt som fotografers arbetsmöjligheter försvåras införs generösare regler för kameraövervakning utan tillstånd och nya befogenheter för avlyssning för polisen.

Läs alla mina inlägg om fotografi och politik.

Media: SvD, Syd, SK, HD, JP,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: