Rättvist miljöutrymme med i förslaget till miljöpolicy för Göteborgs Stad

Efter sammanträdet med Miljö- och klimatnämnden var det dags för utdelningen av Göteborgs Stads förtjänsttecken.
Efter sammanträdet med Miljö- och klimatnämnden var det dags för utdelningen av Göteborgs Stads förtjänsttecken. Här fotograferas pristagarna i trapphuset till Börsen.

Det var en späckad dagordning med många viktiga beslut på gårdagens sammanträde med Miljö- och klimatnämnden. Därför blev det också politisk strid med yrkanden och reservationer från den förlorande borgerligheten.

Det är bra att det politiska tonläget höjs i miljödebatten i Göteborg. Samtidigt som det är bra att vi är överens om de övergripande målen är det bra att vi inte är överens om hur staden skall nå målen. Det vore förödande för demokratin och miljöarbetet om inte valresultatet skulle ha någon betydelse.

Rättvist miljöutrymme i miljöpolicyn

Det hettade till redan på sammanträdets första beslutsärende: förslag till miljöpolicy för Göteborgs Stad. De borgerliga ville korta ner policyn och ta bort vad man menade vara värdeladdade ord. Vi Rödgröna ville tvärt om ha in lite fler värdeladdade ord eftersom policyn skall beskriva vårt gemensamma synsätt på miljöarbetet. Därför skrev V, S och MP ihop ett gemensamt yrkande:

För oss rödgröna är solidaritet ett centralt begrepp i all politik. Vi saknar det globala perspektivet och vill förtydliga rättviseaspekterna i förslaget till miljöpolicy som på ett övergripande sätt skall beskriva vårt synsätt på miljöarbetet.

Förslag till beslut i Miljö- och klimatnämnden:

Att ändra ”…nu och i framtiden.” i stycke tre till ”…nu och i framtiden, här och globalt. Om Göteborgs Stad skall bidraga till ett rättvist miljöutrymme för alla kan vi inte skjuta miljöproblemen utanför kommungränsen eller in i framtiden.”

Det är oerhört viktigt att vi för in begreppet rättvist miljöutrymme i miljöpolicyn för att skapa möjligheter till en mer progressiv och framstegsvänlig miljöpolitik. Dessutom är det angeläget att miljöpolicyn slår fast att vi inte skall lösa miljöproblem i Göteborg genom att skjuta problemen över kommungränsen eller in i framtiden.

Fortsatt dyster läsning i miljörapporten

Årets miljörapport visar som tidigare års miljörapporter att Göteborg har svårt att nå alla våra tolv miljömål. Av 36 delmål kommer vi bara att klara tre inom utsatt tid. Förvaltningen sammanfattar:

Liksom resten av landet står vi inför stora utmaningar. I Naturvårdsverkets senaste uppföljning är bedömningen att 14 av 16 miljömål inte kommer att nås i Sverige. I årets miljörapport för Göteborg är bedömningen att vi med dagens utveckling inte kommer att nå något av de 12 lokala miljökvalitetsmålen. För att nå alla miljömålen krävs högre fart i miljöarbetet och en omställning till ett samhälle med god hushållning av naturresurser, en effektiv energianvändning och resurseffektiva kretslopp. Åtgärderna i förslaget till miljöprogram är ett mycket viktigt steg i stadens bidrag att nå miljömålen.

I årets miljörapport har fler mål och delmål än förra året bedömts som mycket svåra att nå även med ytterligare åtgärder. Det gäller till exempel delmålet partiklar i Frisk luft och andelen marint skräp i Hav i balans. Den negativa trenden beror främst på att vi närmar oss målåret för flera av delmålen och tiden för att genomföra nödvändiga åtgärder blir allt kortare. Flera av delmålen ska vara uppnådda till 2015 och eftersom vår bedömning är att flera av målen inte förväntas nås vill vi utreda om det finns behov av nya/reviderade delmål för att nå miljökvalitetsmålen till 2020.

Det behövs således fler åtgärder för att nå målen. Eftersom vi har missat en del delmål måste de formuleras om för att vi skall klara de långsiktiga målen. I fallet begränsad klimatpåverkan har vi rödgröna höjt ambitionen i budgeten (minska med 40 procent till år 2020) jämfört med det tidigare beslutade lokala miljökvalitetsmålet (minska med 30 procent till 2020). Därför behöver målet justeras så att det stämmer överens med budgetskrivningarna. Nämnden beslutade även att ge ett uppdrag till förvaltningen att återkomma med förslag på nya delmål.

Kraftfullt miljöprogram med över 200 åtgärder

De borgerliga ville omarbeta förslaget till miljöprogram. De lyckades med konststycket att samtidigt kritisera förslaget för att vara toppstyrt som de kritiserade programmet för att sakna tydlig prioritering.   Vi rödgröna kommenterade både miljöprogrammet och oppositionens förslag i ett pressmeddelande:

Göteborgs Stads första miljöprogram

För första gången finns det nu ett miljöprogram för Göteborg. Miljöprogrammet fokuserar på handling och vi från den rödgröna majoriteten är stolta över att kunna visa upp konkreta och genomförbara åtgärder som vi tillsammans måste göra för att Göteborg ska bli en miljömässigt hållbar stad.

– Detta kommer att vara det första miljöprogrammet för Göteborg. Vi är medvetna om att dessa åtgärder inte kommer att vara tillräckliga. Miljöprogrammet kommer efterhand att behöva ses över och kompletteras för att vi ska nå miljömålen. Vi kommer årligen att följa upp arbetet, och vi har avsatt 30 miljoner i vårt förslag till budget för detta, säger Kia Andréasson (mp), ordförande för Miljö- och klimatnämnden.

– Arbetet med miljöprogrammet har skett i bred samverkan i staden. De förvaltningar och bolag som har bäst detaljkännedom om området har stått för beskrivningar och ekonomiska bedömningar av de olika åtgärderna. Efter en bred remiss har förslaget arbetats om, och de som kommer att ansvara för att genomföra åtgärderna har haft stort inflytande på det slutliga förslaget, säger Johan Büser (s), 2:e vice ordförande för Miljö- och klimatnämnden.

– Mycket görs redan idag, men det krävs mer och vi kan inte vänta. Sedan tidigare vet vi att vi är långt ifrån att nå våra mål på miljöområdet. Det visar den årliga miljörapporten för Göteborg. Därför angriper vi nu miljöfrågan på ett nytt sätt genom att samla allt stadens miljöarbete under ett gemensamt paraply, säger Jöran Fagerlund (v), ledamot i Miljö- och klimatnämnden.

Miljöprogrammet fokuserar på sådant som vi inom Göteborgs Stad kan besluta om och genomföra. Det är en handlingsplan med konkreta åtgärder och utgångspunkten är de miljökvalitetsmål som sedan tidigare beslutats av kommunfullmäktige. Alla stadens förvaltningar och bolag berörs och på det sättet förstärker vi vår styrning av miljöarbetet.
Bland de över 200 åtgärderna, stora som små, finns både helt nya initiativ men också pågående arbete i staden som behöver prioriteras. För att visa på riktningen är åtgärderna indelade i olika strategier

  • Minskad klimatpåverkan
  • Ökad andel hållbart resande
  • Ökad resurshushållning
  • En sundare livsmiljö
  • Främjad biologisk mångfald
  • Tillgängliga och varierade parker och naturområden

Oppositionen saknar ambitioner på miljöområdet

De borgerliga partierna i Miljö- och klimatnämnden valde att inte ställa sig bakom beslutet om Miljöprogrammet med hänvisning till att de vill omarbeta hela programmet.
– De borgerliga partierna har varit involverade hela processen med framtagandet av Miljöprogrammet ända sedan början av 2012. Det är först nu i sista stund som de framför sin övergripande kritik, trots att programmet har varit ute på en bred remiss i hela staden i såväl politiska nämnder som kommunala bolag. Detta verkar vara en ansvarslös symbolpolitik och jag är förvånad över deras agerande. Det är uppenbart att de saknar ambitioner på miljöområdet, avslutar Kia Andreasson.

Programmet är ambitiöst och jag har förlikat mig med tanken att det utgår från vad Göteborgs Stad kan besluta om och inte vad som krävs för att vi skall nå målen. För det krävs annan lagstiftning och att andra aktörer gör mycket mer än idag. Programet har också varit ute på en omfattande remissrunda. Det skickades till ett hundratal aktörer både inom kommunens organisation och utanför.

Det fanns en hel del saker jag funderade på om man behöver lägga till men då det mesta handlar om sådant som Miljö och klimatnämnden ansvarar för är det bättre att jag tar det när programmet skall genomföras. Det handlar mest om att få ett tydligt klassperspektiv och jämställdhetsperspektiv i frågorna. Mycket av arbetet kommer att läggas i åtgärd åtta: ”Utred miljö- och klimatpåverkan från olika typhushåll”. Det arbetet kan sedan kopplas till olika kommunikationsinsatser. Vi skall nog hitta kommunikationsinsatser för att få överklassen att sluta bete sig som de brukar och börja bete sig som de borde för att jordens resurser skall räcka till alla.

Ett inspel i en åtgärd jag får passa till Aron i Trafiknämnden är nummer 46 ”Verka för att använda trängselskatten som stöd för hållbart resande”. Kort handlar det om att utreda om det är möjligt att ha olika trängselskatt beroende på fordonets energiförbrukning. Den som släpper ut mer skall få högre skatt. När en sådan utredning görs borde man samtidigt utreda om det går att samköra fordonsregistret med skatteverkets listor så att den som tjänar mer får högre trängselskatt. Man borde även kunna ha högre trängselskatt på förmånsbilar.

Vi rödgröna föreslog att tre åtgärder om parkeringar skulle strykas. Två därför att de redan ingår i parkeringspolicyn och en om att ta bort gratis parkering för stadens anställda eftersom skatteverket jobbar med frågan och gratis parkering är en skattepliktig förmån.

Omfattande åtgärdsprogram mot buller

Det miljöproblem som berör flest göteborgare är buller. Därför var det gott att klubba ett kraftfullt åtgärdsprogram mot buller för åren 2014–2018. Buller är inte en komfortfråga utan ett medicinskt problem. Även om det är oundvikligt att det låter i en stad måste vi göra allt för att minimera buller. Det är en nyckelfaktor om vi skall klara förtätningsarbetet och därmed bygga en mer hållbar stad.

Nämnden antecknade också en rapport om Stadens ljud som miljöförvaltningen har arbetat fram tillsammans med Stockholm, Malmö och Helsingborg. Rapporten handlar om hur riktvärden för buller behöver utvecklas och samordnas. Som exempel kan nämnas trafik till Helsingborgs hamn. När lastbilarna köp på vägen räknas de som trafik och bedöms efter ett riktvärde. När samma lastbilar kör in genom grinden till hamnområdet blir det industribuller och bedöms efter ett annat riktvärde.

Tre samordnade planer och strategier

Nämnden lämnade sina remissvar på de tre planer vi fick information om på förra mötet. Förslagen har tagits fram i andra nämnder och hänger tätt samman: utbyggnadsplangrönplanoch trafikstrategi. Vårt Göteborg skriver om planerna och de finns samlade under portalen stadsutveckling 2035. Här är våra synpunkter: utbyggnadsplan, trafikstrategi och grönplan. Något jag reagerade på ar skrivningarna ”Syftet är att visa hur staden vill utveckla trafiksystemet så att det kan hantera kraftigt ökade resande- och godsvolymer på ett hållbart sätt och samtidigt bidra till utvecklingen av en attraktiv stadsmiljö, ett lättillgängligt regioncentrum och ett starkt logistikcentrum.” Planeringen borde utgå från minskat trafikarbete. Vi måste skapa ett transportsnålt samhälle. Det var också ett av huvudbudskapen när rapporten om klimatneutral trafik presenterades i maj.

Elbilspoolen i Gårdsten var en av de åtgärder som redovisades i Smart energi.
Elbilspoolen i Gårdsten var en av de åtgärder som redovisades i Smart energi.

Uppföljning av Västra Götalandsregionens Smart Energi

Miljö- och klimatnämnden svarade för Göteborgs Stads del till VGR angående uppföljningen av Smart energi. Västra Götaland har sedan 2009 en klimatstrategi med målet att bryta beroendet av fossil energi till 2030. Smart Energi är den politiskt styrda processen som drivs för att förverkliga Västra Götalands klimatstrategi. Göteborgs Stad har undertecknat och ställt sig bakom klimatstrategin. Göteborg Energi och Göteborgs Hamn har själva undertecknat strategin.Kommunstyrelsen ansvarade först för rapporteringen men ansvaret  flyttades vid årsskiftet 2012/2013 till miljö- och klimatnämnden. Undertecknandet av Smart Energi innebär att Göteborgs Stad åtagit sig att stödja klimatstrategin och minska vårt beroende av fossil energi. Uppföljningen av 2012 är den första som Göteborgs Stad genomför.

MP säger nej till gruppboende i Tolered

Vi lyckades få en rödgrön enighet i miljöpolicyn och miljöprogrammet efter en del förhandlande. Alla tre partier kompromissade. Vi lyckades dock inte nå samsyn kring byggnationen av ett gruppboende i Tolered. MP ville avstyrka. Jag tyckte att det var rimligt att tillstyrka under förutsättning att de synpunkter vi skickade med beaktas:

  • I området kring Flunsåsstråket är det i framtiden önskvärt att ta ett helhetsgrepp kring grönytorna så att inte befintliga grönytor naggas alltmer i kanterna utan att det skapas nya.
  • Vi anser att det är viktigt att de rekommendationer som finns i naturvärdesinventeringen för planområdet följs.
  • Det är viktigt att alternativa färdsätt till bilen blir förstahandsvalet när man tar sig till och från boendet. För att minska bilberoendet är det viktigt att Göteborg stads vägledning till p-tal används och att cykelparkeringar, gång- och cykelbanor prioriteras.
  • Vi efterlyser en tydlighet i hur detaljplanen bidrar till att miljömålen nås.

Läs alla mina inlägg om Miljö- och klimatnämnden, miljö, energi och hållbar utveckling.

4 Comments

Lägg till →

  1. Är du medveten om att Gårdstensbostäder med allra största sannolikhet gör sig skyldig till inte bara skattebrott utan även andra brott när man hyr ut elbilar i sin elbilspool, elbilar som är DK-registrerade och därmed heller inte behöver betala trängselskatt…

    http://www.expressen.se/gt/erbjudandet-vi-bjuder-er-pa-trangselskatten/

  2. Miljö och klimat är nationella angelägenheter, INTE lokala ! Annars så skulle ju även ”Knäckebröhult” kunna sätta upp lokala ”miljö”-föreskrifter… 😉

    Du skriver sedan att: ”..Kort handlar det om att utreda om det är möjligt att ha olika trängselskatt beroende på fordonets energiförbrukning. Den som släpper ut mer skall få högre skatt….”

    Men Jöran! Det är ju detta vi har redan idag !
    Fordonsskatten är faktiskt baserad på mängden CO2 som det släpper ut!
    Vägtrafikskattelag (2006:227)

    http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20060227.HTM

    ”..8 § Grundbeloppet är 360 kronor för ett skatteår.

    9 § Koldioxidbeloppet är för ett skatteår 20 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret.
    För fordon som är utrustade med teknik för drift med en bränsleblandning som till övervägande del består av alkohol, eller helt eller delvis med annan gas än gasol, är koldioxidbeloppet 10 kronor per gram koldioxid som fordonet vid blandad körning släpper ut per kilometer utöver 117 gram. Uppgift om fordonets utsläpp av koldioxid vid blandad körning hämtas i vägtrafikregistret…”

    • Jöran Fagerlund 05 juni 2013 — 23:35

      Kommuner och städer kommer att vara centrala i omställningsarbetet. Kommunerna kan redan idag ha olika miljöföreskrifter även om mycket är styrt av nationella lagar och riktvärden. Ett område kan vara miljökrav vid nybyggnation.

      Nu blandar du ihop det för dig själv igen Bengt. Jag skrev om trängselskatten och du skriver om fordonsskatten. Trängelskatten kostar lika mycket oavsett fordonets storlek eller utsläpp men varierar över dygnet (8–18 kr beroende på tid på dygnet).

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: