Göteborgspriset för hållbar utveckling till Pavan Suhkdev och Janine Benyus för studier av ”Naturens tjänster och sinnrika lösningar”

Pavan Sukhdev och Janine Benyus.
Pavan Sukhdev och Janine Benyus.

I går delades Göteborgspriset för hålbar utveckling ut till Pavan Suhkdev och Janine Benyus. Årets tema var ”Naturens tjänster och sinnrika lösningar”. Pavan Suhkdev har jobbat med att beräkna priset på ekosystemtjänster och Janine Benyus är en pionjär inom området biomimetik, att kopiera naturens lösningar.

Seminariet och prisceremonin hölls på Lindhomen Science Park. Där delades priset också ut 2010. Det var skönt att slippa den plågsamma närvaron av kungligheter i år. Det var bisarrt att, 2010, se och lyssna till hur framstående forskare, förtroendevalda och aktivister tvingades inleda sina tal med ”your highness” och rikta sig till kronprinsessan Victoria som själv inte har presterat någonting. Årets pristagare Pavan Suhkdev och Janine Benyus har presterat desto mer.

Naturens bankir

Pavan Sukhdev har, bland annat genom sin roll som ledare för den banbrytande studien The Economics of Ecosystems and Biodiversity (TEEB), lyft de stora och svårfångade värden som världens ekosystem och den biologiska mångfalden representerar. Genom att vidga fokus från att enbart titta på ekosystemens monetära värden till att också visa dess mer svårfångade estetiska, andliga, kulturella och rekreativa värden, har många beslutsfattares intressen väckts av Pavans och TEEB-gruppens arbete. TEEB studien är exempelvis ett viktigt underlag i FNs arbete med att inkludera ekosystemtjänster i nationalräkenskaperna till 2018. TEEBs perspektiv har också spelat stor roll i nationella sammanhang samt för enskilda organisationer och företag.

Juryns motivering:

Pavan Sukhdev tilldelas Göteborgspriset för hållbar utveckling för sin roll som brobyggare och för sin förmåga att beskriva och ge fokus till detta viktiga område internationellt.

Under seminariet pratade Pavan Shukhdev mycket om skillnaden mellan värde och pris. Priset är det man betalar, värdet är det man får. Värdet kan vara nära nog oändligt t.ex. för dricksvatten eller en skogspromenad och priset nästintill obefintligt. Eller tvärt om: priset på guld och diamanter är enormt medan värdet, egentligen, är obetydligt. Resonemanget påminde inte lite om Marx’ resonemang om bruksvärde kontra bytesvärde.

Han pratade också om att man måste ha ett mål med ekonomin, fråga sig vad vi vill uppnå med ekonomin. BNP-tillväxt kan inte vara ett substitut till utveckling. Resonemanget ligger nära det jag försökte säga på miljökonferensen i Falun häromveckan även om jag då formulerade mig som att vi inte skulle ha några mål för ekonomin. Vad jag menade var att vi inte skulle ha några speciella mål för ekomin i sig. Att vi inte skall ha mål om tillväxt utan fråga oss vad vi vill få ut av ekonomin, vilken nytta vi vill ha av ekonomins utveckling.

Pavan Sukhdev var också tydlig med att det positiva företagande han kallade företag-2020 inte kommer att kunna förverkligas om inte dagens storföretag som drivs enligt 1920-talets logik – högsta möjliga vinst – utrotas (go extinct).

I sitt föredrag lyfte han fram att det inte säger så mycket om hur de ekonomiska strömmarna går och vilka som är beroende av ekosystemtjänster om man bara anger det som en andel av BNP-totalt i ett land. Han beskrev värdet av några ekosystemtjänster som motsvarande 16 procent av Indiens BNP men för den fattigaste tredjedelen utgjorde samma ekosystemtjänster 47 procent av deras andel av BNP. Enkelt uttryckt kan man säga att världens fattiga drabbas hårdast av förämrade ekosystemtjänster eftersom deras beroende av dessa tjänster är så mycket större än rikas beroende av samma tjänster.

I panelsamtalet var han också tydlig med att oavsiktliga skador som företaget orsakar i omgivningen (collateral damage) måste förbjudas och inte bara klassas som oetiskt. En fröjd för örat.

En TEEB-inspirerad studie om värdet av svenska ekosystemtjänster presenterades i oktober som en statlig offentlig utredning SOU 2013:68. Det är intressant läsning.

Lära av naturen i stället för om naturen

Janine Benyus har, genom sitt författarskap och företagande, med stor känsla och pedagogik, spridit kunskapen om hur vi människor kan lära och inspireras av naturens lösningar för att skapa hållbara innovationer, det som kallas biomimik. Hon har en unik förmåga att lyfta fokus, från oro för miljöförstöringen, till att låta naturens skönhet uppmuntra till innovativt tänkande och handling.

Med biomimik kompletterar hon det tekniska perspektiv som ofta dominerar hållbarhetsdebatten. Janines insatser och systematiska arbetsätt har skapat gränsöverskridande möten mellan biologer, tekniker och designers för att hitta smarta lösningar med inspiration från 3,8 miljarder års utveckling. Janine är en av grundarna till organisationen Biomimicry 3.8 och plattformen Ask Nature genom vilka Janine och hennes kollegor visar hur exempelvis knölvalens stjärtfena har inspirerat utvecklingen av effektiva vindkraftverk eller hur termitstackar stått förebild för självkylande kontorskomplex i Zimbabwe samt hur naturen inspirerar till hela system för avloppsvattenhantering (waste water treatment i den eng översättningen).

Juryns motivering:

Janine Benyus får Göteborgspriset för hållbar utveckling för att hon med stor känsla, kunskap och övertygelse visar hur naturen löser sina utmaningar utan att försämra förutsättningarna för kommande generationer, och hur vi människor kan lära och inspireras av 3,8 miljarder års utveckling

Janine Benyus inledde sin föreläsning med att förklara vad biomimik inte är. Det handlar inte om ekosystemtjänster eller att skörda frukterna av naturen t.ex. att göra drivmedel av alger. Biomimik har till och med en annan ingång till naturvetenskapen. Det handlar inte så mycket om att fråga vad vi kan lära om naturen som att fråga vad vi kan lära av naturen.

Serveringen vid årets prisutdelning höll sig på en rimlig nivå. Kaffe och kaka när vi kom. Vegetarisk tallrik och ett glas vin vid minglet mellan seminariet och prisutdelningen. Allt sköttes med hjälp av en kombinerad mat- och dryckesbiljett. Det känns bra att det har stramats upp. Senast utdelningen var på Lindholmen, 2010, var det fri tillgång på vin och öl.

Fler bilder. Även om den är digital känns en Leica väldigt analog. Då passar det med 36 bilder precis som på en gammal hederlig filmrulle:

Man kan se årets seminarium och prisceremoni på Bambuser. (De började sända redan under repetitionerna så man får hoppa fram flera timmar innan det börjar.) Titta gärna även på deras TED-talks:

Läs alla mina inlägg om hållbar utveckling. Liknande inlägg:

1. Göteborgspriset för hållbar utveckling till de som sluter kretsloppet

2. Havsmiljön i fokus vid utdelningen av Göteborgspriset för hållbar utveckling 2010

3.  Björn Söderberg besökte miljöförvaltningen

4. Givande seminarium om havsförvaltning med Ken Sherman

5. Rödgrön budget för att möta planetens nio utmaningar

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: