Idag tycker jag mest synd om Judas

Så fort man rör på sig i dessa påsktider är det alltid någon som tvunget önskar en glad påsk. Vad är det som är så glatt inför påsken? Påsken är en märklig helg i att det tråkiga kommer först. På juldagen och nyårsdagen hade man haft allt det roliga innan och kunde ta det lugnt. Under min uppväxt var långfredagen, jämte juldagen, årets mest stängda dag. Inget var öppet. Inga roliga minnen från kvällen innan. Inga julklappar att leka med.

Mest synd tycker jag om Judas. Jesus tycker jag inte ett dugg synd om. Han fick ju äran och berömmelsen men det var Judas som gjorde jobbet.

Kristendomen bygger på återuppståndelsen. Då duger det inte att Jesus dör av naturliga orsaker på ålderns höst. Dramatiken kräver att Jesus dör i sin krafts dagar. Vad kan vara mer dramatiskt än att en lärjunge förråder honom? Sagt och gjort gud och Jesus utser Judas att bli förrädare.

Naturligtvis har Jesus rätt. Han inser att han behöver göra en spektakulär sorti. Visserligen har han gjort en del uppmärksammade trix i sina dagar. Gå på vatten, bota sjuka och fixa middag till tusentals människor med bara några limpor och ett par fiskar är inga dåliga grejor men heller inget som inte en medioker magiker klarar av. Besegra döden är något annat.

Sortin var planerad långt innan Jesus gjorde entré. Det påtalar Jesus när han blir gripen. Han avslöjar även att det var Judas jobb att förråda honom.

– Min vän, nu har du gjort ditt, sade Jesus till Judas efter den identifierande kyssen.

Jesus har även insett värdet av att lägga av när man är på topp. Snart skulle predikningarna gå i stå. Allt är redan sagt. Man kan inte köra samma trolleritrix om och om igen eftersom de förr eller senare avslöjas.

Tillsammans med sin producent, pappa gud, tvingar Jesus därför Judas att bli en av världens mest hatade män. I den kristna världen ligger han väl tvåa efter satan och innan Hitler och Djingis khan. Succén lät inte vänta på sig. Jesus blev en kändis och boken en bestseller.

För mig framstår det som lågt av gud, som är allsmäktig, allvetande och allt igenom god, att offra en schyst kille som Judas bara för att guds egen grabb Jesus skall bli berömd. Gud hade väl kunnat ordna att hans son blev dödad ändå? Det hade väl inte varit så svårt för gud att själv peka ut Jesus för översteprästerna, eller för Jesus att ange sig själv? Varför offrades Judas? Det är klart – sitt eget varumärke byggde gud mycket kring kampen mot satan, som gud själv skapade. Det verkar vara ett släktdrag att skapa sina egna antagonister av före detta vänner.

Jesus fick sitta i himlen vid sin fars sida. Judas brinner i helvetet sedan snat två tusen år. Jesu dör på korset var nödvändig för att han skulle kunna ta våra synder på sig. Det var Judas som fixade det hela. Borde vi som fått syndernas förlåtelse tack vare Judas hylla honom istället för att hata honom? Gäller inte Jesu vädjan, ”Fader, förlåt dem, ty de vet inte vad de gör,” (Luk. 23:34), Judas bara för att Judas gjorde som gud och Jesus hade planerat?

Vad finns det då för skäl att tillönska varandra en glad påsk? Är det inte dags att skrota de religiösa högtiderna och införa allmänna helgdagar när det finns något vettigt att fira? Finns det verkligen inget annat att vara hemma från jobbet för än att Jesus svek en av sina trognaste vänner för 2000 år sedan? Klart att det finns. Klart att det finns andra dagar. Börja med 8 mars.