Mest klyschor i Obamas installationstal

Mer än en miljon människor hade mött upp i Washington. Klyschorna duggade tätt och talet var tillbakablickande: hur USA haft problem men rest sig tidigare. I allmänna ordalag talade han om satsningar, men konkretiserade sig aldrig:

”For everywhere we look, there is work to be done. The state of the economy calls for action, bold and swift, and we will act – not only to create new jobs, but to lay a new foundation for growth. We will build the roads and bridges, the electric grids and digital lines that feed our commerce and bind us together. We will restore science to its rightful place, and wield technology’s wonders to raise health care’s quality and lower its cost. We will harness the sun and the winds and the soil to fuel our cars and run our factories. And we will transform our schools and colleges and universities to meet the demands of a new age. All this we can do. All this we will do.

Det mesta kommer att fortsätta som vanligt. Obama avfärdade hela frågeställningen om marknaden är ond eller god.

”Nor is the question before us whether the market is a force for good or ill. Its power to generate wealth and expand freedom is unmatched, but this crisis has reminded us that without a watchful eye, the market can spin out of control – that a nation cannot prosper long when it favours only the prosperous. The success of our economy has always depended not just on the size of our gross domestic product, but on the reach of our prosperity; on the ability to extend opportunity to every willing heart – not out of charity, but because it is the surest route to our common good.”

Det stämmer att nationens välstånd skall spridas, inte av välgörenhet utan, för att den då gör mest nytta. Hur mycket och på vilket sätt välståndet skall fördelas gav Obama inget svar på. I samma mening lyckades han ingjuta både hopp om förändring i USA:s utrikes och miljöpolitik samtidigt som han utlovade att inget skall förändras.

”We are the keepers of this legacy. Guided by these principles once more, we can meet those new threats that demand even greater effort – even greater cooperation and understanding between nations. We will begin to responsibly leave Iraq to its people, and forge a hard-earned peace in Afghanistan. With old friends and former foes, we will work tirelessly to lessen the nuclear threat, and roll back the spectre of a warming planet. We will not apologize for our way of life, nor will we waver in its defence, and for those who seek to advance their aims by inducing terror and slaughtering innocents, we say to you now that our spirit is stronger and cannot be broken; you cannot outlast us, and we will defeat you.”

Inget egentligt nytt. Att Obama har lovat att USA skall lämna Irak visste vi redan. Vilken ”fred” han vill skapa i Afganistan fick vi inget besked om. Israels aggressioner i Palestina berördes inte i ett ord. Det kanske anses vara en för liten fråga förr ett installationstal. Några enkla stavelser om att alla människors lika värde, folkrätt och mänskliga rättigheter gäller alla – även palestinier – hade varit på sin plats.

Något annat som lyste med sin frånvaro var hur Obama avser att bryta kvinnors systematiska underordning. Inte ett ord om mäns våld mot kvinnor.

Det är hoppingivande att Obama avser att minska kärnvapenhotet och rulla tillbaka den globala uppvärmningen. Hur det skall ske är fortfarande ett stort frågetecken. Ett frågetecken som blir allt större när han i nästa andetag slår fast att USA inte tänker be om ursäkt för sin livsstil eller svikta i dess försvar. Var innebär det för en nation som har en livsstil som genererar de största fossila utsläppen per capita i världen och den största kärnvapenarsenalen i världen att försvara denna livsstil med?