Fattiga på andra sidan jordklotet betalar dyrt för ditt billiga kött

Njutning på frukostmackan för somliga ger nervskador på bönder i Brasilien

Priset för det billiga köttet är dyrt. Enorma sojaodlingar på andra sidan jorden är en förutsättning för djurindustrin. För att ge plats åt sojaodlingar i Brasilien har ytor lika stora som Portugal kalhuggits i Amazonas regnskogar.

Det bekämpningsmedel som orsakar flest dödsfall i världen – Parakvat – används flitigt. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor. Idag saknas motgift. Beroende på hur man kommer i kontakt med det så kan det ta upp till cirka en månad innan man dör. Bekämpningsmedlet har varit förbjudet i Europa i 30 år men är en förutsättning för européernas billiga kött. Dagens köttkonsumtion är omöjlig utan att fattiga i Brasilien förgiftas.

Läs mer och lyssna på P1:s sida om Matens pris. Inslaget om soja hittas här. Jens Holm, tredjenamn på Vänsterpartiets riksdagslista i Stockholm och en av Vänsterpartiets främsta miljöpolitiker, kommenterar initierat reportaget. Tillsammans med folkpartisten Mats Olausson skrev Jens Holm för ett par dagar sedan en intressant debattartikel i Svd om att införa en köttskatt för att subventionera klimatsmart mat.

Francisco Contereas, ordförande Latinamerikagrupperna, och Ellie Cijvat, ordförande Miljöförbundets Jordens Vänner, hade en bra artikel i Aftonbladet för ett par dagar sedan. Francisco har även skapat en grupp på Facebook som du kan gå med i. Swedwatch har en bra rapport.

Läser också att Erik Haag åt en ekorre i Landet Brunsås igår. Det är faktiskt inte mindre makabert att äta kyckling än ekorre som jag skrev tidigare och ännu tidigare.

Läs alla mina inlägg om djurrätt. Andra bloggare: Djurrättsbloggen, Jens Holm,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Media: Svd, AB, AB, AB, AB, GP, GP, DN, DN, DN, DN, DN, Ssd, Ssd, Ssd, Ssd, HD, HD, Svt, Svt, Svt, Svt,

23 kommentarer

Lägg till din →

  1. Bengt, anledningen till att vegetarianer försöker pådyvla dig våra matvanor är att vi bryr oss om andra levande varelser, miljön och andra människor. Är inte det hedervärt? Att svara ”jag respekterar veganers matvanor alltså måste ni respektera mina” är en logisk felaktighet. Om du misshandlar din hustru och säger ”jag respekterar att du inte slår din fru, därför måste du respektera att jag slår min fru” funkar det ju inte riktigt, eller hur? Samma sak gäller köttätande. Det skadar andra varelser, andra människor och miljön och därför är det helt rätt att påpeka nackdelarna med sk blandkost. Jag har debatterat det här säkert tusentals gånger och aldrig lyckas försvare av blandkost komma med något hållbart argument för sin kost öht, så frågan är varför ni fortsätter? Jag tror det handlar om att ni tror det är svårt att lägga om vanorna, men du kan ju ta det stegvis Bengt?

  2. Karl-Otto Hultstrom 05 mars 2010 — 06:21

    Visst tycker jag synd om alla mannisnkor som lider men jag kan bara inte ta at mig av allt elande jorden runt. Nanstans tar sympatin slut. Sorry !

  3. Jöran Fagerlund :
    Det handlar inte om att pådyvla någon mina matvanor utan om att erkänna att även brasilianska bönder skall slippa nervskador som gör att de inte kan gå ordentligt.

    Om du läser ORDENTLIGT vad jag skrivit tidigare så vill även jag att Brasilien skall förbjuda användandet av detta giftiga bekämpningsmedel. Priset på soja torde inte gå upp med många procent.

    Sedan kan man fundera på hur efterlevnaden av ett sådant förbud skall kunna övervakas i detta enorma land med en stor och omfattande korruption…

    Bästa är ju om marknadskrafterna inte ville köpa soja där giftiga bekämpningsmedel används.

    • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 19:50

      Precis. Om marknadskrafterna inte köper kött från djur dom ätit kemikaliesoja produceras inte kemikaliesoja. Men vänta nu du säger ju samma sak som jag, Bengt, att vi skall äta mindre kött och mer vegetariskt. Hade du inte bara kunnat skriva ”bra” från första början?

      • Att ”.. vi skall äta mindre kött och mer vegetariskt..” har jag aldrig sagt eller skrivit!
        Nu lägger du dessutom ut ett påbud som ”alla” skall följa vilket ju inte heller är speciellt demokratiskt…

        Det jag skrivit är att vi skall låta var och en äta det han eller hon vill utan att någon annan likt en förmyndande ”politruk” förment förnumstigt skall skriva denne på näsan om vad denne skall äta eller inte..!

        Roligt förresten att du hyllar marknadskrafternas möjligheter i att minska användningen av gifter.. 😉

        Dessutom hoppas jag att du låter Brasiliens folk få använda och förvalta sina naturresurser och land på ett sätt som vi i Europa gjort i tusentals år

        • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 21:03

          Jag tolkade ditt inlägg som att du tycker att kemikalieanvändningen skall minska vilket gör att priserna går upp. Om inte folk skall gå hungriga lär de äta grönt i stället.

          Jag tycker inte Sydamerika skall upprepa Europas misstag. Däremot tycker jag inte att Europa skall neka andra länder utveckling. Lösningen är att Europa hjälper till ekonomiskt och tekniskt för att Sydamrika, Afrika, Asien skall kunna bygga en hållbar energi och matproduktion.

  4. Seriöst, vem bryr sig… Gott med kött, vart det kommer från kunde jag inte bry mig mindre om… tyvärr.

  5. Jöran Fagerlund :

    Det är ju inte storleken på en sojaböna jämfört med storleken på ett träd som är avgörande. Det är den totala grönmassan eftersom det är klorofyllet i denna som använder sig av CO2.

    Snälla Bengt. Menar du att ett träd inte innehåller kol? Har du aldrig eldat en brasa? Det är klorofyllet som binder kol men det är i stammen det bundna kolet hamnar.

    Jag skrev grönmassa!
    Träd innehåller cellulosa, indirekt förvedat socker vilket innehåller kol ja men det är klorofyllet som tar om hand om CO2 i atmosfären.
    Klorofyll i exv. sojabönsplantor och sockerrör är inte annorlunda än klorofyll i exv. regnskogens lövträd.

    • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 16:14

      Klorofyllet är inte annorlunda men mängden kol i en regnskog som sträcker sig långt upp i skyn är oerhört mycket större än en sojaodling som bara täcker marken.

      • .. men likt förbaskat så är det fortfarande endast klorofyllet som binder kolet i form av CO2
        ;))

        • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 20:25

          Jo men samtidigt som det är lika korrekt som påståendet att energin till fotosyntesen kommer från solen är det lika ointresant i denna diskussion. Om man skall säga om skövlingen har lett till utsläpp av koldioxid får man titta på nettot. Hur mycket kol fanns lagrat i skogen och hur mycket finns i sojaplantagen.
          Eftersom stora delar av skogen brändes bildades koldioxid.
          Du skrev att du skulle dricka coca Cola. Öppningarna på en halvliters och en 1,5 liters flaska är i stort sett lika stora. Se öppningen som klorofyllets förmåga att binda co2 och colan som det bundna kolet. Om du häller över 1,5 liter till 0,5 litersflaskan räknar du ut att det blir en liter över.

  6. Att improduktiv regnskog används för att framställa en för människan mer användbar gröda ser jag inget fel i.
    Däremot användandet av i Europa förbjudna bekämpningsmedel. Det är mot detta användande som kritiken skall riktas och inte människans naturliga användande av kött i kosten.

    • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 10:57

      Skövlingen av regnskogen ger enorma utsläpp av koldioxid som inte tas upp av de nya grödorna. Dessutom är det förödande för den biologiska mångfalden. Skövlingen är ett problem i sig.

      Jag riktar ingen kritik mot ”människans naturliga användande av kött i kosten” utan mot dagens storskaliga djurindustri. Att skippa tonvis med soja från andra sidan jordklotet kan inte räknas som ”människans naturliga användande av kött i kosten”. Att hålla tusentals djur inlåsta i enorma fabriker på betonggolv och utan möjlighet att ens se solen kan inte räknas som ”människans naturliga användande av kött i kosten”. Eller?

      ”Människans naturliga användande av kött i kosten” finns ju inte idag. Du kan säkert leta fram någon individ som passar in på beskrivningen men 99 procent av de rika ländernas köttätare har ingenting att göra med ”människans naturliga användande av kött i kosten” när de äter sitt kött som de brukar.

      • Om man använder de frigjorda arealerna för att odla en annan gröda varifrån kommer då påståendet att denna nya gröda inte skulle ta upp (alltså inte ge utsläpp!) motsvarande mängd CO2?

        Människan har alltsedan tidernas begynnelse omdanat och förvaltat naturen. Dagens Europeiska kulturlandskap är ett resultat av årtusendens brukande.

        Sedan så har jag nära kontakter med en släkting som driver en mjölkproduktionsgård med ca 160 kor i Göteborgs omedelbara närhet och jag vet att dessa inte ”står inlåsta i enorma fabriker på betonggolv utan att kunna se solen”..
        De är alltför värdefulla för sina ägare och sjuka djur kostar pengar!

        • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 11:12

          Har du jämfört storleken på en sojaböna och ett träd? Det är tämligen enkelt att se att volymen biomassa i regnskogen är betydligt större än på ett fält.

          Som jag skrev: du kan säkert leta fram någon individ som passar in på beskrivningen men du påstår väl inte att lejonparten av det kött som säljs i Göteborg produceras som hos din släkting?

          För övrigt måste 160 kor ses som en tämligen sentida lösning. Det är inte många generationer som har klarat den djurhållningen och det är tveksamt om ens den gården kvalar in i din beskrivning av ”människans naturliga användande av kött i kosten”.

          • Utöver skillnaden i biomassa mellan regnskog och fält är också själva marken förhållandevis näringsfattig i regnskogarna vilket gör att nyodlingen är starkt beroende av konstgödsling (vilket i sin tur företrädesvis kommer från fossila källor) och relativt lätt blir till ökenliknande områden. Skövlingen ger alltså betydande utsläpp även om man odlar något i skogens ställe. T.o.m. nyanlagd skog ger nettokoldioxidutsläpp under många år.

            • Varför själva marken är näringsfattig i tropiska regnskogar är att förmultningsprocesserna går så oerhört mycket snabbare i det fuktiga och varma klimatet och att det det organiska materialet återgår till växtligheten betydligt snabbare än i exv. Sverige

            • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 16:15

              Just därför blir det förödande konsekvenser av att skövla skogen. Näringen sitter i det man tar bort inte i jorden som blir kvar.

          • Det är ju inte storleken på en sojaböna jämfört med storleken på ett träd som är avgörande. Det är den totala grönmassan eftersom det är klorofyllet i denna som använder sig av CO2.
            ;))

            Sedan handlar det om enskilda människor vilka tar hand om sina djur på ett helt annat sätt i på exv. ”Sovchoser” och ”Kolchoser”. Och just det enskilda ägandet och förvaltandet av en resurs som är avgörnande.

            Nej, nu tänkte jag gå och äta en hamburgare, pommes-frites och dricka en Coca Cola på McDonalds!

            • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 12:54

              Det är ju inte storleken på en sojaböna jämfört med storleken på ett träd som är avgörande. Det är den totala grönmassan eftersom det är klorofyllet i denna som använder sig av CO2.

              Snälla Bengt. Menar du att ett träd inte innehåller kol? Har du aldrig eldat en brasa? Det är klorofyllet som binder kol men det är i stammen det bundna kolet hamnar.

          • Jag är inte vegetarian utan äter kött, fisk och även vegetarisk kost med stor glädje.

            Dock, jag försöker aldrig att pådyvla andra människor mitt sätt att äta eller förebrå dem eller skuldbelägga dem för vad de äter.

            Vill människor vara vegetarianer så låter jag dem vara men jag tycker mig ha erfarit att just veganer/vegetarianer på ett envetet sätt skall pådyvla andra människor deras matvanor och ve dem om de inte gör det…

            • Jöran Fagerlund 04 mars 2010 — 16:12

              Det handlar inte om att pådyvla någon mina matvanor utan om att erkänna att även brasilianska bönder skall slippa nervskador som gör att de inte kan gå ordentligt.

Lämna en kommentar