Göteborgs politiska liv de kommande fyra åren ligger i Miljöpartiets händer

Lars Ohlys framträdande i TV fick applåder under valvakan på Henriksberg.

Riksdagsvalet var en besvikelse. Valvakan i går kväll var dock ingen sorgestund. Visst var stämningen tidvis dämpad men vi var, och är, inte slagna. Analysen av valarbetet måste få ta tid och jag gör bara några reflexioner sist i denna text.

Folket har sagt sitt och vi har nu inte samma åtta partier i kommunfullmäktige som efter valet 2006. Centerpartiet tappade sitt enda mandat och Vägvalet, som har som enda fråga att stoppa trängselskatten, tog hela fem mandat om valnattens resultat står sig. Det är ännu några röster kvar att räkna och i vissa valkretsar är det jämnt.

Som det ser ut nu fördelas fullmäktiges 81 mandat så här: S 25, V 7, MP 9, M23, FP 7, KD 2, SD 3, Vägv 5. Det gör att de borgerliga har 32 mandat tillsammans. Lika många som S och V tillsammans. Med Miljöpartiets 9 mandat kan endera sida skaffa egen majoritet.

Varken Sverigedemokraterna eller Vägvalet behövs för att skapa majoritet. Frågan är vad Miljöpartiet tänker göra. De har sagt sig vara villiga att förhandla med Jan Hallberg (M) & co. Att döma av reaktionerna jag har mött i valstugorna har detta inte varit känt för alla.

Platser i nämnder och bolagsstyrelser

Jesper Odelberg uppträdde under valvakan. han blev utan gage denna gång. På frågan vad det skulle kosta svarade han: en ny regering.

Under förmiddagen har jag räknat lite, med d’Hondts metod, på möjliga konstellationer i nämnderna. Varken Sverigedemokraterna eller Kristdemokraterna tar plats i några nämnder eller styrelser ”av egen kraft”. Vägvalet tar däremot ett mandat i kommunstyrelsen, eftersom den har 13 ledamöter, om mandaten fördelas utan samverkan. Oavsett om de borgerliga får med sig Miljöpartiet eller ej har de allt att vinna på att gå samman. Då kan de nämligen knipa Vägvalets kommunalrådspost och ge den till KD. Moderaterna får ändå sina fyra och FP sitt enda kommunalråd.

Vänsterpartiet får av ”egen kraft” en ledamot i nämnder och styrelser med 11 0ch 9 ledamöter men ingen i nämnder med 7 eller färre. Eftersom de nya stadsdelsnämnderna kommer att ha 11 ersättare tar vi en ersättarplats även i dessa. I övriga nämnder får vi inga ersättare.

Miljöpartiet har en betydligt gynnsammare situation. De får en ledamot i alla nämnder och styrelser med fem eller fler ledamöter och även en ersättarplats i nämnder och styrelser med fem eller fler ersättare.

Enda chansen för Vägvalet att knipa en plats i kommunstyrelsen är att inleda valteknisk samverkan med Sverigedemokraterna vilket jag håller för uteslutet. De skulle då tillsammans också ta platser i alla nämnder med nio eller fler ledamöter dvs. alla SDN och facknämnder.

Riksdagsvalet

Under Ung Vänsters valturné 1991 sjöng Peter Nordstrand en visa som radierade över borgarnas retorik som gick ”allt som sker är sossarnas fel” De borgerliga tenderade att skylla allt på socialdemokraterna.

Spänstiga undomar utmanade mig på biljard under valvakan men de fick se sig besegrade.

Nu skall jag inte upprepa denna retorik samtidigt som man inte kan blunda för att MP går framåt, vi tappar några mandat och Socialdemokraterna gör sitt sämsta val sedan 1911. Förklaringen ligger i att socialdemokratin saknar eget politiskt projekt. Det räcker inte att förvalta gamla segrar. De måste hitta politiska lösningar för att minska dagens klassklyftor.

Valrörelsen hade bra retorik från de rödgröna: välfärd i stället för skattesänkningar för de redan rika. Mona Sahlins: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” var befriande skönt att höra. Tråkigt nog backade de rödgröna inte upp detta med en tillräckligt kraftfull ekonomisk politik. Borgarna kunde, med fog, påstå att de rödgröna accepterat lejonparten av regeringens skattesänkningar.

Marika Lindgren Åsbrink (S) skriver i Dagens Arena:

De redskap arbetarrörelsen mödosamt tagit fram för att bygga det goda samhället, de visade sig inte nå ända fram. Socialförsäkringar, vård, skola och omsorg har aldrig räckt till för att se till att alla människor får lika goda livschanser.

Sverigedemokraterna i riksdagen

Anders Borgs plan att få Sverige till ett mer genomsnittligt europeiskt land har lyckats. Förutom en högerregering, skenande arbetslöshet, minskande jämställdhet och vidgade klassklyftor har Sverige nu även ett främlingsfientligt parti i det nationella parlamentet, precis som europeiska länder brukar ha. Erik Berg skriver:

Sverige har hållit rasister och fascister utanför riskdagen, samtidigt som vi haft en, med nordiska mått mätt, generös invandringspolitik, tack vare att vi har hållit ihop landet. De socialdemokratiska regeringarna har haft sina stora bister, men de har inte, som denna alliansregering, aktivt slagit sönder trygghetssystemen, genomfört sociala nedrustningar, slagit in medvetna och avsedda kilar mellan landsdelar, stadsdelar och inkomstgrupper…. Och i Sverige har fackföreningarna hållit uppe sin organisationsgrad och byggt ideologiska värn mot rasisterna på varje arbetsplats.

Alla de konkreta politiska omständigheter som gjort att extremhögern kunnat hållas på mattan, har alliansen brutit med. Och därigenom berett marken för extremhögerns intåg. Det är samma utveckling vi fått i andra europeiska länder, i fotspåren på högerstyren som aktivt låtit klyftor växa och slagit mot det gemensamma. Där nyliberaler dansar samlas nyfascismens råttor i hörnen.

Det stora problemet är inte att Sverigedemokraterna sitter i riksdagen. Det stora problemet är att både Folkpartiet och Moderaterna redan har tagit efter Sverigedemokraternas problembild och politik på många områden. Centerpartiets Fredrick Federley och Folkpartiets Lars Lejonborg öppnade upp för SD genom att försöka ”ta debatten” men göra det så dåligt att de förlorade stort.

Verklig analys tar tid

En verklig analys av valet tar tid. Vi kommer i Vänsterpartiet Göteborg utvärdera valet och vårt arbete. Det finns säkert mycket att förbättra till nästa gång men ett par saker kan man konstatera redan nu: engagemanget brister inte hos ett stort antal aktivister. Medlemmar har slitit hårt i valarbetet. Alla har haft ett gott humör. För allt slit skall ni alla ha ett stort tack!

Framåt halv elva på kvällen stämde valvakan upp i Internationalen.

Bloggar: Alliansfritt, Jerker Nilsson, Jens Holm, Jinge, Jonas Sjöstedt, Kaj Raving,

Media: EX1,2,3,4,5,6,7,8, gp1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11, DN1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17,19,20, Svd1,2,3,4,5,6,7, ab1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Val 2010, rödgröna, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna, Sverigedemokraterna