Maria Grahn inför Earth Hour om forskningsläget inom klimatområdet

Användningen av fossil energi måste minska snabbt.
Användningen av fossil energi måste minska snabbt.

I morgon är det dags för Världsnatursfondens årliga happening ”Earth Hour”. För att beskriva det aktuella forskningsläget bjöd Miljöförvaltningen i morse in Maria Grahn från Chalmers till en frukostföreläsning. Maria förklarade begreppet klimatkänslighet och presenterade tre strategier för minskade utsläpp som hennes forskning.  

Vissa dagar önskar man att man vore någon annan stans. Inom kommunpolitiken händer det då och då att jag känner ”varför sitter jag på det här mötet när jag skulle kunna rädda världen i stället”. Under Marias föreläsning kände jag samma sak fast tvärt om: ”varför sitter jag här och inte alla andra i beslutsfattare”. Det var en informativ föreläsning och jag uppskattade att få lyssna men jag, precis som alla andra åhörare i salen, är redan övertygad om det akuta läget. Om t.ex. de övriga 80 ledamöterna i kommunfullmäktige i Göteborg hade varit på plats och lyssnat på Maria skulle budgetdiskussionerna gå lättare framgent. Då kan jag gå på föreläsningar om äldreomsorg, skola, segregation, feminism eller något annat viktigt kommunen jobbar med.

Maria kom med flera positiva nyheter. Det investeras t.ex. som aldrig förr i solenergi och vindkraft. Mest ökar investeringarna i Kina och USA.

– Det är en riktig solskenshistoria, sade Maria Grahn.

Klimatkänslighet

Maria Grahn förklarar definitionen av klimatkänslighet.
Maria Grahn förklarar definitionen av klimatkänslighet.

Ett viktigt begrepp är klimatkänslighet. Kort kan man säga att definitionen av klimatkänslighet är hur mycket den globala medeltemperaturen ökar vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären. Grundantagandet är en genomsnittlig temperaturhöjning på 3°C vid en fördubbling av koldioxidhalten.

Det finns rapporter som pekar på allt från 1,5°C till 4,5°C. Enstaka rapporter pekar på 20°C. Allt beror på vilka återkopplingar som sker. T.ex. om havstemperaturen ökar, hur mycket förmåga att lösa koldioxid tappar haven. Hur mycket varmare blir haven om isar smälter och i stället för att vara vita och reflektera solstrålar till att bli en mörk yta som absorberar solstrålar. Hur mycket metan frigörs när tundran smälter och hur snabbt kommer utsläppen att accelerera när frigjort metan bidrar till snabbare uppvärmning.

Ett problem i sammanhanget är att det inte finns något facit att jämföra med. Koldioxidhalterna har inte ökat så snabbt som nu. Vi har inga erfarenheter av hur planeten reagerar på så stora förändringar. Som Maria påpekade i sin presentation har koldioxidhalten varierat mellan 180 ppm (miljondelar) och 300 ppm de senaste 400 000 åren. Hela planeten och alla växter och varelser som inte har slagits ut har anpassat sig för att klara dessa variationer. Idag ligger koldioxidhalten 400 ppm och prognoser pekar på att halterna kan vara 500–600 ppm år 2100. Det finns inga arkeologiska fynd som visar hur planeten reagerar på denna förändring helt enkelt för att det inte finns några fynd som pekar på att koldioxidhalten har ökat så snabbt som efter industrialismens genombrott.

Lösningen ligger inte i ett enda bränsle

Maria var också tydlig i diskussionen kring framtida drivmedel. Biobränslen har en stor potential och passar bra in i befintlig infrastruktur med flytande bränslen och förbränningsmotorer. Frågan är hur mycket biomassa vi kan avvara till bränslen. Biogas från avfall är en begränsad resurs. Speciellt som ambitionen är att minska avfallsmängderna, återanvända och återvinna mer. Energiåtervinning är det näst sista steget i EU:s avfallshierarki.

Förbränningsmotorer bullrar och släpper ut avgaser även om biogasbilar är bättre än bensin och diesel. Elektrifierade fordon där energin lagras som el i batterier eller vätgas i tankar och omvandlas till el via en bränslecell är bättre ur den synpunkten även om det försvinner en del energi på vägen i olika omvandlingssteg.

Batterier innehåller sällsynta jordartsmetaller. Alla bilar tar plats i staden. Det är bättre att planera för transportsnåla samhällen där man inte behöver resa så mycket och det mesta finns inom gång eller cykelavstånd för de flesta.

För Göteborgs del handlar det också att se hur omvärlden utvecklas. Kommer förbränningsmotorerna att vara kvar eller är det eldrift som gäller. Då kanske man skall satsa mer på utbyggnad av laddstationer och tankstationer för vätgas. Jag har tidigare skrivit om att biogas är bra men frågan är om vi skall använda den i våra bilar. Frågan är speciellt viktig i Göteborg som har investerat så kraftigt i Rya kraftvärmeverk. Marias budskap var dock att testa flera olika tekniker parallellt.

– Vänta inte på det enda perfekta drivmedlet som skall lösa alla transporter globalt. Det handlar om många bäckar små, sade Maria.

Tre insikter

Maria presenterade tre insikter från Chalmers forskning beträffande vilka strategier som skall användas för att minska koldioxidutsläppen:

  • Det måste kosta att släppa ut koldioxid.
  • Satsa på energieffektivisering.
  • Stöd ny teknik.

En reflexion jag gör är att detta snarare stärker än försvagar min övertygelse att det är fel att sälja FordonsGas AB. Genom att sälja avhänder sig ett viktigt verktyg att stödja ny teknik t.ex. vätgas till elbilar som drivs med bränsleceller.

Koldioxidlagring

Koldioxidlagring (Carbon Capture and Storage – CSS – på engelska) har en känslomässigt utmaning på samma sätt som kärnkraftsavfall. Ingen gillar att bo på vad man uppfattar som en tickande bomb. De första experimenten gjordes under en stad i Tyskland. Det är klart att det skapar oro att koldioxid som är en luktfri gas skall börja läcka in i bostäder genom källaren och tränga ut luften så att man kvävs i sömnen. Även läckage från förvaring i gamla gas- och oljefält är riskabla. Vad händer om ton efter ton av koldioxid läcker ut innan man upptäcker det och kan flytta de resterande lagren till andra platser.

Dessutom pekar det mesta på att förnybart har kapacitet att ersätta fossila bränslen och CSS uppfattas som ett sätt att förlänga användandet av fossil energi. Tekniken kan dock vara intressant av två skäl: snabbt minska dagens utsläpp och att göra energiproduktion från sopförbränning koldioxidneutrala och till och med göra energiproduktion från biomassa till en kolsänka med negativa utsläpp. Det är intressant för Göteborg som har mycket kraftvärme från avfall och den nya satsningen GoBiGas som förgasar träråvara till biogas som kan driva Rya Kraftvärmeverk. Eftersom GoBiGas drivs med träråvara tas koldioxiden upp igen när nya träd växer upp. På så sätt kan man kalla produktionen koldioxidneutral. Om man kan fånga koldioxiden och lagra den skulle kravtvärmeproduktionen ha negativa utsläpp eftersom koldioxid tas ut ut atmosfären när träden växer men denna koldioxid återförs inte efter förbränningen.

EU:s handelssystem med utsläppsrätter gör dock att alla besparingar som görs frigör utsläppsutrymme för andra. Det enda rimliga är att man minskar taket i handelssystemet och plockar bort oanvända utsläpprsrätter och inte gör som regeringen och säljer ut Sveriges gemensamma ansträngningar för att finansiera sina skattesänkningar till höginkomsttagare.

I morgon släcker vi

Glöm nu inte att deltaga i manifestationen Earth Hour i morgon lördag. Mellan 20.30 och 21.30 håller vi lamporna släckta och pratar med nära och kära om vad vi kan göra åt klimatförändringarna. En av de viktigaste åtgärderna du som enskild kan göra är att aktivera dig politiskt. Lämpligen i det parti som har den mest offensiva klimatpolitiken: Vänsterpartiet. Jonas Sjöstedt är den partiledare som rankas högst av tidningen Miljöaktuellt.

Fler bilder:

Maria bad oss att sprida hennes presentation så mycket vi kan. Läs alla mina inlägg om klimat, Earth Hour samt Miljö- och klimatnämnden. Liknande inlägg:

1. Har den köpfria dagen någon betydelse?

2. Göteborgs stad kommer att deltaga i earth hour

3. Skippa skinkmackan till frukost eller släcka lampan i kväll?

4. Låt timmen för jorden räcka i evinnerlig tid

5. Genomsnitt döljer klimatfrågans klasskaraktär

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: